Här kommer ett filmtips lastat. Bästa Tim Burton kom ut med en ny film i år, Big Eyes. Den bygger på en sann historia och handlar om Keane som under sextiotalet blev en av världens kändaste konstnärer.

Men här börjar historien, i norra Kalifornien år 1958.

Margaret skiljer sig från sin man, flyttar till San Francisco och försöker leva på sin konst. Hon sitter på lördagarnas marknader och målar av människor.

Hennes stil är sorgsna barn med överdimensionerade ögon.

Hon blir nästan genast uppvaktad av Michael Keane, en man som står bredvid henne och säljer sina oljemålningar av gator i Paris.

Ett tu tre är de gifta.

Michael försöker sälja in sina och Margarets tavlor på olika gallerier.

Men det är inte förrän de lyckas ställa ut dem på en hipp bar och sextiotalets it-folk förundras över barnen med de sorgsna ögonen som det verkligen börjar gå vägen.

Och Michael kan inte riktigt låta bli att säga att det är han som är konstnären till Margarets verk när ingen bryr sig om hans gatumålningar. Det står ju trots allt samma efternamn på tavlorna i och med att de är gifta.

Sedan går det fort. Strax har de öppnat ett Keane-galleri som bara ställer ut tavlorna på de storögda barnen.

Presidenter, filmstjärnor och viktiga uppsatta, alla vill äga en Keane.

Det blir på några år en miljonbusiness och det går att handla vykort och posters till och med i snabbköpen.

Och under tiden som Michael blir till en av världens största konstnärer sitter Margaret instängd i ett rum och målar och målar och målar utan att någon vet att det är hon som egentligen är den egentliga stjärnan.

Och sedan händer en himla massa skruvade, sorgliga och knäppa saker, som det alltid gör i Tim Burtons filmer. Skillnaden är att det här även är en helt sann historia. Så spännande, så bra. Har biopremiär i mars tror jag.