Hur redigerar du dina bilder? Liksom, du tar jättefina bilder i mörker ju? Hur gör du så att de inte ska bli gula och tråkiga?
Kram på dig<3
→ Tack och bock. Jag ändrar antingen vitbalansen i kameran genom att fotografera någonting gråvitt i rummet, eller så flyttar jag bara själva färgkartan i vitbalansinställningarna mer åt blått. Ibland fotar jag även med kamerans inställning som är som en liten glödlampa, då blir det mindre gult.
I photoshop ändrar jag kurvorna genom att dra dem åt vänster mer, då brukar det gula försvinna. Eller genom att använda ”Color Balance” eller ”Selective Color” och dra lite i spakarna. Eller så gör jag den svartvit bara. kram
Vem är den heta killen som röker och sjunger med i ert kök?? Är han singel? Var hänger han? Snälla svara :))) vackraste jag sett
→ Han heter Niclas och har tjej 🙂
Men hur var fyllningen inne i hemlan? Var den inbakad liksom? Och hur hade vispgrädden blivit isf? Heheh mycket frågor 🙂
→ Här är en genomskärning av en hemla jag hittade när jag googlade! Mandelmassan och grädden var mixad ihop. Ingen aning om hur de fick in allt i den men jag gissar att de gjorde ett hål och sprutade in.
Hej, såg att du hade haft något om brevvänner förut och jag är extremt sugen på att skaffa en brevvän. Tänkte om du kunde göra så igen så man kan skriva i kommentarerna vad man söker? 🙂 tack på förhand!
→ Yes, gjorde senast i december så tänker att det kanske är lagom igen i slutet av mars! kram
Är du noga med att ha underkläder som matchar? Ok sjukt intim fråga men..
→ Nä verkligen inte, men när de gör väl det blir det därför extra fint tycker jag.
Hej Sandra! Jag kikade i din Parisguide och tycker den var så himla bra med massor av bra tips! Du skrev dock inte så mycket om klubbar utan mer om barer? Du kanske inte hängde på så mycket klubbar när du bodde där? Hade annars varit toppen att få lite tips på sådant, vilka stadsdelar som är bäst att dansa i osv 🙂 Tack för en fin och bra blogg, kram!
→ Hej och tack! Nej jag hängde inte så mycket på klubbar när jag var där. Men kanske kan någon annan i kommentarsfältet tipsa? Tycker Paris har så fina mysiga barer så vill liksom aldrig lämna dem..
Sandra! Vad fick Det handlar om dig för pocketomslag?
→ Här är det inlägget!
Här är en fundering som du Sandra, eller någon annan, gärna får reflektera kring:
Under de senaste två åren har jag träffat ett par killar (ej samtidigt) under några månaders tid. Det var de som tog initiativet till att börja träffas och jag var aldrig särskilt intresserad från början men tänkte att ”man vet ju aldrig, jag kanske blir kär?”. Men nej, båda gångerna slutade med att jag förblev ointresserad medan killarna kände mer och tyckte det var tråkigt när jag inte ville ses mer. Den ena blev nästintill arg för att jag inte ”gav oss en chans” enligt honom (fast jo, det gjorde jag). Nu till funderingen: nu är det en annan kille som vill börja träffa mig, men jag känner precis som förut, dvs att jag inte är särskilt intresserad. Och tanken på att ge honom ”förhoppningar” när jag säger att vi kan träffas gör mig besvärad för jag ORKAR INTE såra ännu en kille ifall jag förblir ointresserad även här. Hur mycket ska en lita på magkänslan i dessa fall egentligen?
→ Hej hej! Klart du ska få dejta på tycker jag. Man måste få prova sig fram. Men nu när du råkat ut för samma sak två gånger kanske du kan backa i ditt huvud och fundera på när de började bli intresserade på riktigt? Efter en månad? Några veckor? Då kan man ju vara tydlig med att man antingen vill ta det långsamt fram eller att man inte kan vara ihop tyvärr men tack för hänget. Bara för att det blev så för två grabbs betyder inte att det kommer va så förevigt liksom. Du kan ju inte hjälpa att du råkar vara så underbar. En dag hittar du nån som är lika underbar tillbaka, men för att göra det måste man få prova sig fram, tycker iaf jag.
Men Oslooooo da? Krysser fingrene for Oslo neste gang! Da kan du spise middag med meg, jeg snakker utmerket Svorsk! :)))))
→ Oslo vore jätteroligt att komma till och föreläsa! Men det är inte jag som bestämmer, utan jag blir liksom bokad i de olika städerna av antingen bibliotek eller av något annat som finns där. Ni kan ju exempelvis tipsa ert lokala bibliotek! 🙂
Jag blev dumpad av min kille för tre veckor sen och allt känns förjävligt. Kan inte du snälla tipsa mig om några peppiga filmer att varva gråten med? Filmer där det är tjejer som står i fokus, och där jag slipper se snuskigt gulliga och lyckliga par. Det får gärna finnas med någon man som blir sårad :)))
→ Mitt bästa tips för ett broken heart är tecknad film, gärna Pixar för det finns inte så mycket kärlek i dom. Röjarralf, Hitta Nemo och Toy Story är exempelvis strålande. Okej nu var det inga tjejer i de huvudrollerna iofs, men ändå. Sedan skulle jag verkligen rekommendera high school-filmer utan (så mycket iaf) kärlek. HÄR är min topp tio-lista på High School-filmer och de jag tror jag kan passa är: Mean Girls, Jawbreaker, The Craft, Clueless och Heathers.
Wes Andersons filmer är också peppiga utan att vara för mycket kärleksfokus. Härlig girl power-film deluxe är ju Thelma och Louise som är så jäkla fin bara. Tv-serien Glappet är bra grejer också! Tipsa gärna om meeer i kommentarsfältet.
Ett önskemål om podden. Är det möjligt för er/er tekniker att höja volymen? Är alltid så otroligt tyst, svårt att höra er på bussen eller på promenaden!
→ Yes, har bett om det. Kommer bli bättre när vi inte är på Skype sen också. kram
Har du en bokhylle? Det hadde vært spennende å se den!
→ Ska bygga en bokhylla först! Sen blir det bokhylle-spaning för hela slanten!
Hej Sandra! Jag och min kille har varit tillsammans ungefär ett halvår nu och jag är så himla himla kär! Ändå så har jag så svårt att säga det där som jag väldigt ofta tänker på när vi dansar i köket eller sitter hopkrupna i soffan. De där tre orden som jag verkligen känner inom mig men som det sitter någon slags spärr vid och som blir värre och större ju mer tiden går. Jag har aldrig sagt till någon person att jag älskat den förut och tycker det är så himla läskigt. Han har inte sagt det till mig heller men för det så tvekar jag inte på hans känslor för mig, så som han ser på mig har jag aldrig blivit sedd på förut. Han kanske är i samma sits eller så är han inte redo än, vad vet jag. Men jag är redo och har under en väldigt lång tid velat säga det. Flera gånger har jag verkligen bestämt mig för att ”NU gör jag det” men som det istället blir hängande i luften. Jag känner mig väldigt fånig när jag skriver detta men det kanske är fler som känner igen sig? Har du några tips på hur jag kan samla mod, visa och säga att jag älskar personen? Det borde väl inte vara så läskigt? Nu vill jag mest bara släppa bomben..
→ Det är superläskigt att säga jag älskar dig, fast det borde ju inte va det. Jag tänker att man kanske bara kan lirka in det i en mening. Shit va goda köttbullar du lagat jag älskar banne mig dig. eller Har du köpt öl till mig? Jag älskar dig!
Eller så tar man bara tag i personen och säger precis som det känns: Nu kommer jag säga något jag tycker är jätteläskigt men jag måste bara säga det nu för jag tänker på det hela tiden och det är att jag älskar dig.
Lycka till! <3
Har lyssnat på er pod nu och ni har två gånger pratat om den där spåtanten du träffade som sa att du skulle träffa en person som började på M och som hade mörkbrunt hår. Du säger alltid att det stämmer, men jag har fått intrycket av att Magnus är blond? Det ser så ut på alla bilder i alla fall. Har han mörkbrunt hår bara att det inte syns på bild? Haha så konstigt fråga men blev förvirrad! 🙂
→ Har tänkt på denna frågan så mycket sen du skrev den haha. Funderar på om du kanske tror att jag är ihop med Gustav? Här är Magnus, han har nämligen mörkbrunt hår:
🙂 puss
Jag letar efter en pikéklänning av något slag… eller i samma stil på något vänster. Tänker att det kanske är lite din stil? Och har till och med för mig att jag sett bild på dig i en pikéklänning någon gång?(men kan ha fel!) Hur som helst – har du något tips på var man kan hitta en sådan mån tro?
puss
→ Äger ingen piké-klänning men kanske har tips ändå: både Lacoste och Fred Perry gör pikéklänningar! kram.
Men du Sandra, om jag förstått rätt så består väl din frukost (ofta) bara av te och knäckemackor med kräftost. Hur står du dig på det till lunchen t.ex fyra timmar senare?
→ Min frukost består av två knäckemackor med pålägg, ett kokt ägg och te. Det funkar toppen för mig, mer kan jag inte äta för då mår jag illa på morgonen. Jag äter lunch tre timmar senare och det funkar fint. Är nog olika för alla.
Alltså, jag kan inte längre tiga, hehe; eran podd kommer ju alltid ut på onsdagar?? jag fattar inte haha. i appen kommer den alltid, alltid på onsdagar, men så säger ni att den kommer på torsdagar.
→ Hehe. Vi laddar upp (eller Michelle laddar upp) den på onsdagskvällar. Ibland godkänner itunes den tidigare och då kommer den upp på onsdagen. Men för säkerhets skull säger vi torsdagar!
Hej Sandra! Nu är jag väl som vanligt sent ute, men din randiga bikini i vitt/marinblått med hög midja är ju to die for!! Om det finns en minimalisk chans att jag kan få tag i den så måste jag! Kan du snälla berätta vart du köpt den? Puss och kramis
→ Den är från Monki förra året :’( men de brukar ju ha liknande modeller fast med andra mönster så spana in ändå.
Hej! Det här är bara en liten kommentar för er skull och alltså inte en fråga jag vill ha svar på. För jag har lyssnat på alla era avsnitt och tycker ni har en jargong och charm som ingen annan pod har. Jag vet ju att ni hoppas på att kunna tjäna pengar på er podd, och endast därför vill jag ge er lite konstruktiv kritik! Därför för att uppnå detta, så måste ni nog sätta er ner och verkligen klura ut vad som måste utvecklas.
Jag tycker för det första att podden är för kort. Det är en behaglig och smidig tid, men kvaliteten på det ni säger blir ytlig. Med mer tid ger ni er själva mer frihet att ta ett kliv utanför det planerade ämnet om någonting annat kommer upp. Med 30 min känns det som om målet är att hålla sig inom vissa tidsramar, snarare att slå sig ner och grotta in sig i ett ämne. Men vi lyssnar ju inte på podden för att vi vill att allt ska ha en röd tråd, vi lyssnar ju för att vi gillar att lyssna på ER. Så om ni lägger till en kvart, så lägger ni till utrymme för lite mer komplexa diskussioner.
Och sen tycker jag att det känns lite som om ni inte har fullt fokus under inspelningen ibland. Mitt tips är att behandla podden som om den självklart är en topplistad och välsponsrad podd av högsta kvalitet. Då kommer det i sin tur också bli en podd av högsta kvalitet.
Kanske lite knäppt att bara kommentera konstruktiv kritik. Men det här med blogg och podd blir så knäppt, i mitt huvud är vi ju nära vänner som självklart ger varandra tips!
→ Tusen tack för superbra konstruktiv kritik som både Michelle och jag verkligen uppskattar. Jättemycket bra input. Saker är på g med podden som är väldigt härliga så förhoppningsvis slår de flesta av dina förslag in om inte alltför lång tid. Ska också tänka på att grotta in mig mer i ämnena. kram.
Är lite nyfiken på hur det funkar med bokskrivandet när man väl fått en roman utgiven. Har du någon redaktör på förlaget som ger feedback på det du skriver? Eller börjar hela processen om igen och du får skicka ditt manus till flera olika förlag? Är du liksom ”signad”? Ingen superviktig fråga men är nyfiken på hur förlagen jobbar med sina debutanter.
Hoppas det lossnar med skrivandet och tack för att du vågar skriva så mycket om ditt skrivande! Intressant att läsa om, tycker jag.
→ Hej! Jag är inte ”signad” men det är oftast vanligt att man är kvar på sitt förlag eftersom man har sin förläggare där och alla kontakter. Man kan göra lite som man vill ang processen, vissa vill visa sin förläggare och bolla på vägen, andra vill skriva i sin ensamhet tills det känns bra. Jag är nog sista alternativet. Jag har inget nytt bokkontrakt och vill inte heller ha något förrän jag känner att jag kan leverera. Mitt förlag har frågat om de får läsa men jag har bestämt sagt nej. puss.
Har nog sparat ner 20 bilder på ditt hår och perfekta hårfärg. Undrar om frisören blekte ditt hår innan hen la i det rödblonda? För du har väl mörkare hår än så du har nu egentligen och då måste man väl bleka först? Vill ha precis som du, den perfekta rödblonda (rädd för det bruna as well), men är livrädd för att bleka och på så vis förstöra’t… Puss!
→ Hej! Jag har egentligen blondare hår än vad jag har nu, men min förra färgning var nästan brun, så ja, denna gång blekte frisören mitt hår lite, för jag ville verkligen vara ljusröd. Du ska nog inte vara orolig för en försiktig blekning någon gång så. Speciellt inte om man går runt och drömmer om sånt hår! puss!
och åh downtown abbey! kan du inte göra liten recension om den?? är lite sugen på att kolla men finns ju så mycket att välja bland!!
→ Mycket bra serie om man gillar kostymdraman, skvaller, relationer och vackra miljöer. Såhär är jag i varje avsnitt: NÄÄ och VAA? och MENGUD INTE DOM TVÅ VÄL? Dessutom får man florera i sådana här flotta rum:
En fråga – när jag kollar på dina sånähära heldags-inlägg, eller ”ett foto i timmen”-inlägg så verkar det som att du aldrig äter lunch, hur funkar det??? :O
→ Nä jag äter frukost sent på helger så äter sällan lunch då.
sandra du tipsar ju ibland om fina filmer och böcker, men kan inte du göra ett stort inlägg med serier du följer också? eller serier du har följt de senaste åren om man missat något gammalt men bra. hittar inget sådant inlägg under film och tv…
→ Jag har börjat på ett sånt inlägg sååååå många gånger men det blir alltid helt sjukt mastiga! Måste tratta ner dom tror jag. Men jag lovar att det kommer.
Jag bara måste fråga hur du vågar ta med dig kameran på fester? Du kanske inte är som mig när du har druckit, lite klumpig och glömsk, men vad gör man typ när man går ut på klubb? Lämnar du den i garderoben? Har för mig att din kamera blivit stulen ett par ggr, kan du berätta? Älskar din blogg, så himla fin hela tiden <333
→ Min kamera har blivit stulen en gång under hela tiden som jag bloggat. Det var en kväll som jag var så himla ledsen pga kärleksstrul. Jag drack för mycket, gick på märklig klubb i någon källare på lower east side, grät över baren, och vips var den borta. Men i regel tappar jag inte grejer. Jag har min kamera i ett band över axeln och där hänger den lika tryggt som mina väska. Grejer är till för att användas. Efter ett tag blir man liksom van vid den extra tyngden av kameran mot axeln och då märker jag direkt om jag inte bär på den. kram.
Jag funderar lite på en grej som tynger mig, du brukar ge så fina och bra råd så jag försöker väl här. Jag känner nämligen så sjukt mycket prestationsångest inför mitt eget liv. Egentligen är jag nöjd med livet; jag pluggar till mitt drömyrke, bor med min kille i en förstahandslägenhet, har fina vänner, en bra familj, allmänt liksom… har det bra. Men så ser jag kompisar som är ute i världen och reser, eller bloggare som går på massa events etc hela tiden. Jag är 21 och har liksom gjort ganska mycket festande, har rest så lagom mycket som jag vill och haft råd med (jag VILL inte ens backpacka i Asien, ändå får jag ångest över att jag inte gör det bara för att alla andra gör det) och just nu känner jag mig bara… nöjd, med livet som det är. Ändå har jag liksom konstant små-ångest för att jag känner att min definition av ett bra liv är så jävla tråkig jämfört med andras. Som att jag är en världstråkig människa. Vad ska jag göra liksom? Kan ju inte göra saker jag inte vill bara för att, jag vill ju hitta lugnet och glädjen i MITT liv här och nu. Så knäppt och så jobbigt på samma gång, hoppas du har något bra råd att komma med. Kram och tack för finaste bloggen
→ Hej! Jag tycker inte du ska tänka så. Det är ju lite gräset är grönare på andra sidan-idén alltihop. Jag menar, vad jag tycker man ska tänka på, och som jag ändå tycker du gör, är ju att vara så ofta som möjligt i sammanhang som man själv gillar allra bäst. Gillar man att läsa ifred i sängen, ja då ska man göra det så mycket man kan. Älskar man rödvinshäng i Paris mer än livet självt får man klura ut hur man ska flytta dit och vill man hellre påta i trädgårdar kanske man ska fundera på hur man ska göra för att få göra det hela tiden. Allas definition av drömmar är så olika, och det är så härligt tycker jag. Dessutom: 21 år!? Du har hela livet framför dig att göra precis exakt allt. Du kan backpacka i Asien sen om du får lust till det. Du kan göra allt sen för all tid i världen finns. NO STRESS. Jag har exempelvis hur många planer som helst, man planerar inte att göra dom de närmsta åren. Man ska ju ha kul sen också.
ps. bloggevents är oftast tråkigt. ingen känner varandra och alla är bara trevliga på låtsas.
Hej Sandra! Jag är verkligen sämst på att beräkna pasta. Antingen blir det för mycket eller för lite haha. Hur mycket pasta brukar du koka per person?
→ Jag använder alltid ett pastamått. Är det pasta som rigatoni och sånt så brukar jag räkna tre rejäla nävar per person. Tagliatelle/fettucini: 4-5 knyten per person.
har en fråga som inte direkt har med inlägget att göra men springer du ute eller gymmar du? Om du springer ute, var springer du då? Liksom, går det ens i sthlm? Det är ju så mycket folk överallt haha
→ Jag springer på löpband (tränar på Sats) mellan oktober – april. Mellan maj – september springer jag längs med Årstaviken. Jag brukar springa 5 km, sedan tröttnar jag.
Hej Sandra!
Jag tänkte att jag ställer frågan så kan du svara om du får tid eller lust 🙂 min mamma fyller 50 år i april så vi ska till new york och fira henne och därför undrar jag om du har någon restaurang att rekommendera där vi kan äta den kvällen? Jag har läst ditt inlägg om new york men där blev jag lite överväldigad av alla alternativ haha.
Kram
→ Femtio år är ju en flott siffra så det behöver en flott restaurang! Isåfall skulle jag rekommendera Lafayette eller Balthazar. Om man gillar franskt och klassiskt. Två väldigt mysiga restauranger. Boka i förväg obs!
Hejhej! Undrar vad du tycker om fifty shades- galenskaperna som pågår just nu? Det är ju delade åsikter om filmen/boken, och det skulle vara kul att höra vad du tycker.
→ Gud har verkligen ingen aning, varken sett filmen eller läst boken.
1. funderar på att köpa liknande glödlampor. är orolig för att man ev blir bländad eftersom de saknar lampskärm, vad tycker du?
2. de fina salt- och pepparkaren i mässingsfärg, vartifrån? SÅ fina!
3. den smala trä-”plankan” på din diskbänk där du ställt saltkar och sånt, varifrån?
→ 1. Nej man blir inte bländad för glödlamporna har gult ljus. De ser ut som såna där förr-i-tiden-lampor och har inget starkt ljus.
2. De är köpta på Chelsea Market i New York.
3. Plankan är en skärbräda som jag pajade när jag la den i diskmaskinen. Den delades på två och den ena biten fick helt enkelt bli en planka 🙂
är det självutlösare på sista bilden genom mobilen eller hur gör du det?
→ Självutlösare finns på mobilen och det är så himla bra grej!
vafaaan är du preggo?????? vill inte det ska låta som något påhopp om att jag tycker att du har tjockat på dig, det tycker jag verkligen inte! du ser helt amazing ut som vanligt. men dina poser på bilden? eller är det bara kjolen du är glad över.
→ Haha asså.. Bara för att jag håller en hand på min mage ska jag vara gravid? Jag är bara glad över kjolen! Jag lovar att säga till OM och NÄR jag blir gravid. Kommer inte hinta fram det med att gravidposera…
Jag är på jakt efter en bra skräddare och det är ju sannerligen din, vem är det?
→ Jag gick bara in på en som hade en skräddare-skylt. Den på Folkungagatan mittemot Amidas Kolgrill. Så den tipsar jag om då!
Glömde fråga vad det är för fin och stor växt du har på golvet..?
→ Magnus har hand om alla våra växter så jag vet inte riktigt. Något slags litet träd. Jag lovar att presentera alla våra växter tydligare sen när vi fått ordning i vardagsrummet. Nu står de bara lite huller om buller. Har satt en vardagsrums-tidsgräns på maj, sen ska det banne mig kunna vara ett rum man kan va i.
En akut krukfråga – VART köper ni alla fantastiska terracotta/lerkrukor? Typ som denna stora på bild – så fin ju!
→ Ikea exempelvis! Och blomaffärer. Men framförallt ikea.
min fråga har inget med något att göra men har undrat skitlänge hur du äter ditt kokta ägg som du äter på morgonen. Är det hårt eller löskokt? Man ser ju aldrig någon äggkopp eller kniv eller såndär ägg-skivargrej. Tuggar du bara rakt i ägget? älskar din blogg btw.
→ Jag bara biter rakt in i ägget. Skalar det först då. 🙂 puss!
när får man veta vilka som vann biljtetter till Susanne Sundfor?
→ Vinnaren får ett mail!
Bästa Sandra, alarmerande fråga! Vilket level på twodots är du på? Tänker alltid på dig när jag spelar och undrar om du kommit förbi det fruktansvärt svåra level jag då är på eller om allt hopp är ute. Kram och tack för allt fint!
→ Hej och puss! Jag är på bana 214 och har varit i en månad. Den är ju helt omöjlig??
Åh snälla snälla snälla har verkligen ingen annan att fråga om detta och önskar så himla mycket att du bara kunde säga vad du tycker så att jag får någon annans syn på mitt problem! Eller kanske någon annan som läser och kan hjälpa?! Jag har sån himla ångest för att jag är tjock och inte lika smal som alla andra. Jag har liksom varit det hela livet och känns som att jag alltid kommer se mig själv som ”fulare” än andra. Vill tro att det inte påverkar mig så mycket som det faktiskt gör men kan snart inte ljuga för mig själv längre. Jag har aldrig haft en kille, aldrig ens kysst någon och det känns som ingen kille någonsin kommer tycka om mig. Ikväll träffade jag några tjejkompisar på afterwork och vi snackade om gamla gymnasietider och alla mina tjejkompisar har roliga minnen från tonåren när de blev fulla och hånglade med killar och ja sånt som man gör när man är ung. Jag har bara känt att alla utekvällar varit jobbiga och klart att jag också velat hångla upp någon snygging men ingen skulle någonsin vilja se på mig ens för jag är inte smal som alla andra snygga tjejer! Klart att jag skulle kunna gå ut en kväll och bara gå rakt fram till någon och kyssa personen men vad är det för mening med att tvinga sig på någon som inte vill kyssa tillbaka. Jag vill att någon ska tycka om mig, visa att jag duger och vilja kyssa mig mer än något annat på jorden. Hatar att känna mig helt oduglig när det kommer till att bli omtyckt av killar. Känns som mitt liv inte kan börja förrän jag blivit smal men jag har ju redan missat så himla mycket under tonåren och nu är jaga 22 år och vill inte missa mer av livet för att jag är tjock! Jag vill gå ner i vikt men vill inte att viktfixeringen och utseendefixeringen ska styra hela mitt liv för jag kommer ändå aldrig se ut som alla andra snygga tjejer! Snälla hjälp! Hur ska jag göra för att ta mig ur den negativa spiralen?!
Hej Sandra! Du som är så bra på det här med utklädningar, jag behöver lite hjälp. Jag ska snart på en fest med tema ”ursäkta, jag tror att jag kommit fel.” Kan du ge mig lite tips på hur jag ska tolka detta?
Åhhh du med prestationsångesten, vet inte om du någonsin kommer läsa detta men måste bara få skriva något till dig.
Jag är precis likadan. Jag är egentligen nöjd med mitt liv, jag pluggar något jag älskar, har den finaste pojkvännen och trivs med mina vänner och min familj. För tillfället är jag till och med på utbytesstudier i Australien vilket liksom var en sån grej en bara ”var tvungen att göra” du vet, som att åka ut och resa. Och visst är det jätteroligt men nu är jag ifrån min älskade pojke och saknar honom varenda dag. Och även här, när jag faktiskt är iväg och gör något så coolt, så är det jämt små utflykter och sånt som jag känner mig tvungen att följa med på fastän jag egentligen vill stanna hemma och se på tv-serier. Hemma i Sverige med min pojkvän är jag van vid att kanske max festa en gång i veckan och mest vara hemma och mysa eller laga goda middagar och så. Och då känns det helt okej. Men här känner jag mig plötsligt tvungen att göra massa saker för att andra gör det och för att det är definitionen av att vara rolig. Men sen tänker jag också, varför göra så? Det kostar ju alltid massa pengar som jag spenderar på saker jag kanske egentligen inte vill göra, bara för att verka som en spännande person. Tror det är viktigt att bara komma till insikt om vad som är ett bra liv för dig där du kan trivas, och sen spelar det ingen roll vad andra tycker. Hoppas det går bra för dig. Puss.
hi Essi!
I`ve been where you are. more than once. and I can tell you this, he is not going to change. you can´t change somebody else. only you. if I could in any way go back in time to visit me when I was younger I would, I would tell myself to dump that guy yesterday and get on with my life. I wasted so much time on more than one idiot. time I will never get back and regret hurts more than dumping somebody or being lonely, trust me. Being hurt is not nice but it will pass even though you think it will not. just keep yourself occupied, try new hobbies, watch movies and take long walks with music, read all those books you always wanted to read, travel and learn how to cook (all those things saved me plus some friends and I went to a lot of parties) I also thought that I would never find love again (although looking back on it I don`t think those guys was love even though they said that they loved me because it was so destructive) but I did find love again after that, a nice man who treated me right and I realised that I had been treated like shit before. Now I am singel because I realised that I need to love myself before I can love somebody else. I have to feel satisfied with myself and be comfortable being alone because some man is not going to ”save” me or anybody else. when I´m ready I might find love again, or maybe not but I don´t know if it matters so much any longer cause I´m becoming more and more comfortable in my own skin, finally taking that step moving to the city of my dreams and studying to do what I want even though my parents don`t like it. cause this is my life and I only get one and I´m not gonna spend it being miserable, jealous or having more regrets. I wish the same for you. take care /Elin
Vad gör man när ens vän blir vän med en annan av mina vänner och de blir bästisar och slutar umgås med mig? Inte för att ja inte gillar att dela med mig av vänner men ja känner mig sårad att de börjar umgås och att de helt och hållet glömmer bort mig. När kommer jag hitta vänner som älskar mig och inte bara byter ut mig?
Till tjejen med problem att säga ”jag älskar dig”: när du väl sagt det en gång så är det som en spärr släppt. Man vill bara säga det hela hela tiden och det är fantastiskt. Viska det till honom när han sover så får du övat lite på det innan du säger det högt 🙂
Och pasta-tjejen: 100-120gram pasta är ungefär en portion. Jag brukar göra ca 200gram-250 för två portioner, beroende på hur mycket man har till och vilka som ska äta.
”Karin skriver: februari 26, 2015 kl. 5:55 e m
Träffar du många skitstövlar/män med dålig kvinnosyn i krogsvängen/på privatfester där du rör dig?”
Förlåt Karin men jag tycker det var rätt märkliga ordval i din fråga.. Promiskuös, beblandar, ”ditt klientel övre medelklass” och white trash osv. Fattar att du antagligen inte menar något illa eftersom din fråga ändå är vettig och att du kanske bara vill vara tydlig. Men orden du använder får hela frågan att kännas dömande och du verkar placera människor i väldigt snäva grupper och tillskriva dem egenskaper/åsikter utifrån dessa.. Ska inte läsa in för mycket i frågan men ville få det sagt bara.
Håller helt med om att magnus inte har mörkbrunt hår.det är endast i sverige man kallar den där färgen mörkbrun.jag har samma färg och i alla andra länder är det mörkblond.men i sverie kallas endast folk med vitt hår blonda.inte för att det spelar ngn roll över huvud taget men det är lite samma grteh med den blåsvarta/vitguldiga klänningen.
Till dig som skrev om att känna prestationsångest över sitt eget liv. Jag känner lite samma av olika anledningar. Det jag tror är viktigt är att ta reda på varför du får den känslan och vad som triggar alla dessa tankar. Lek din egen psykolog eller gå till någon bra. Själv tänker jag mig att i det konstanta flödet av instagram, facebook, bloggar osv. blir det så att hjärnan slutar sålla ut. Den liksom bara ser en massa semestrar, nya kök och god mat. Det blir så svårt att separera och se att det inte är en gemensam person som gör allt. Sandra som åkte till afrika längtar ju även att åka till Tokyo, om du förstår vad jag menar? Vad är en resa med bra sällskap mot fyra resor med dåligt sällskap/resemål. Slutligen det är också en klassfråga i någon aspekt. Alla har inte samma kapital, även om vi hade det så hade vi alla spenderat det på olika vis.
Inte det bästa svaret men kanske bättre än inget? Ps. Glöm inte av att prata om det med närstående också, finns kanske bättre svar där bland de som känner dig.
Jag har tänkt EXAKT så med Magnus hår!! Han har ett typiskt ”blont hårs”-utseende. Han måste väl ha varit blond som liten väl och att det mörknat med åren? Hade lätt kunnat beskriva honom som blond tills jag såg att du skrev att han har mörkbrunt hår. Har märkt flera gånger att jag tänker så om folk som har brunt hår nu, att jag liksom ser igenom deras hårfärg och ser att dom antagligen var blonda som små (eller blir väldigt blonda på sommaren) och så tänker jag att dom är blonda nu också.
Nu kommentera jag väl fel inlägg va? :*
Sandra, finaste inlägget! Åh vad mysigt att du är så öppen. Jag tyckte ert ”jag älskar dig moment” var mycket mycket fint. Är det inte precis i och som i en Håkan låt man önskar bli älskad?
SANDRA vem är denna spådam?? namn och nr hehe? Precis vad jag är ute efter! och hon verkar ju både kunna se in i framtiden + fixa snygga killar till en! Och sa hon nått annat intressant som stämde?
Kram!
Du som behövde filmtips; se Disneys Modig!
Kanin-tallriksstället i mässing? Var är det ifrån? Så himla fint!
To Essi: BREAK UP WITH HIM. You deserve so much better, whether or not you will meet someone else is really besides the point (although most likely you will) because this man clearly doesn’t love you anyways and believe me, being by yourself (or with your friends/family!) is much better than being with a person like this.
Hej fina och bästaste Sandra! Jag har en fråga till dig angående ditt fina hår! Jag har nyss klippt av mitt hår i ungefär samma längd som du har och mitt hår viker sig inåt på ena sidan och utåt på andra… Men du verkar ha vikningen inåt på båda sidor, i topparna alltså! Gör du på något speciellt sätt eller lägger sig håret så från början? Stor bamsekram till dig! <3
Till personen som undrade om restaurang för att fira sin mammas födelsedag. Jag tipsar om kombon fördrink på Top of The Standard, superlyxig bar med fantastisk utsikt, dock behöver man boka bord och man får ej ha sneakers på sig. Sedan middag på Tao Downtown, stor restaurang med mycket NY-känsla, väldigt god mat (dock ej för nötallergiker). Restaurangen och baren ligger ganska nära varandra och man kan promenera emellan, det är heller inte superdyrt, men känns väldigt lyxigt och inte alls som Sverige. Ligger nära High Line, så kan även kombineras med en promenad när om man vill. Drömfödelsedag om du frågar mig!
http://www.standardhotels.com/high-line/food-drink/the-top-of-the-standard
http://taodowntown.com/main/#/home
To Essi: Break up with him! Please, just do it. Don’t waste any more time on him, you deserve better. You WILL find some other guy who’ll love you, and who will also treat you better than this douche.
lots of love <3
jaaaa snälla längre poddavsnitt!!
Haha så kul att alla är fast på 214, varit på den i två månader nu… kommer snart sälja min själ till candy crush bara pga den :-(((
Inte nödvändigtvis mina vänner, men kanske vänners vänner eller folk man chattar med på forum som typ Flashback och Familjeliv när det diskuteras just genusfrågor eller kvinnlig sexualitet. Överhuvudtaget platser där man kan vara anonym ELLER har lite för mycket alkohol i kroppen. Detta oavsett klientel. Jag kanske bara haft otur, men tänkte eftersom Sandra är uttalad feminist och brinner för kvinnorättsfrågor samtidigt som hon rör sig en del i krogsvängen och är aktiv på sociala medier så borde hon ha nån slags erfarenhet i alla fall.
Till Chloë: mitt tips är att du antingen kommenterar hans bilder, eller skriver till honom på instagram privat!
Sedan att ni ska börja på samma universitet är ju anledning nog att börja prata tänker jag mig också.
Ge honom en komplimang, eller starta en konversation.
Om ni ses ute är det ju bara att prata på 🙂
Till ”jag älskar dig”: jag är i precis samma sits. Har varit tillsammans med en helt fantastisk människa i ett halvår och känner nu att jag älskar honom. Men vågar inte säga det. Jag har aldrig sagt det till någon förut. Jag tvivlar inte på att han gillar mig, han var den som ville bli tillsammans. Men han blev kär senare än mig och jag är livrädd. Jag läste det här inlägget förra veckan som kändes peppande (även om jag inte vågat själv ännu):
http://emilydahl.se/att-saga-jag-alskar-dig-och-varfor-du-ska-gora-det-idag-istallet-for-imorgon/
Kramar!
Hi 🙂
It feels kind of weird to write about my situation and ask for advice, but since you are so good at this, I’ll try to let it all out.
Three years ago I started dating this man, 10 years older than me. I’m a little ashamed I started dating him – actually I was quite lonely at the time, and having never been in a serious relationship I really wanted to have one. No one else was interested in me, and he said some really nice things and asked me out a lot, so I figured I might give it a try.
After a few months, during which we talked about marriage and having kids (!), he told me he had been dating another woman the whole time too. But you know, I was ”sweeter and much more beautiful”, and he would definitely stop dating the other one. Well, it took three months before the woman stopped their thing. He just couldn’t do it. I stayed, partly because he really seemed to care about me, partly because frankly, it was easy. I know, it’s shameful.
During the next years, things got better – everyday life went swimmingly, we had this great connection, same sense of humor etc. I moved to his apartment, a really nice, lovely home. Then I caught him from asking another woman out for a date. He cried, said it was his low self-esteem, that he loved me and wanted to have a family with me and so on. So I forgave. Then it happened again. And again. 9 times. And I don’t know really, maybe it was because he said he loved me (which had never happened to me before), but I just stayed. And it really broke me. I started to be scared all the time, scared he is going to hurt me again, but I couldn’t leave. I also got very jealous, which had never happened before.
Now the situation is this. He is has to do a business trip to another country. In the same city lives his ex-fiancée, whom he hadn’t really gotten over when we met. Last time he went to that city, he promised me not to see this woman, but he did anyway, behind my back. He says he did nothing wrong, that he lied because ”it seemed to make you feel calm”. Now he is going there again, and after working there he is going to take a few days off and go to the ballet and museums with his ex. And yes, I only know this because I read his emails, he would never tell me.
So what now? I know I should break up with him, or should I – will he ever change? If I break up with him, how do I do that? How do people do these things? How do they handle them? What if I’ll never meet another guy who loves me? I know it sounds ridiculous but that’s how it feels.
I would really appreciate any experiences from other readers as well. Thank you for a great blog, Sandra.
<3
på kommentaren om att ni borde göra er podd längre så tycker jag 30 minuter är perfekt!! så isåfall kanske typ ett avsnitt i månaden där ni göttade ner er och körde ett längre avsnitt bara? ett önskemål iaf 🙂 och ang. twodots – jag har klarat alla nivåer som finns så det är inte omöjligt!! lätt bästa mobilspelet, synd bara att de tar lång tid innan nya nivåer kommer ut. puuuuzzzz och ha en fin helg nu allihopa!!
Hi 🙂
It feels kind of weird to write about my situation and ask for advice, but since you are so good at this, I’ll try to let it all out.
Three years ago I started dating this man, 10 years older than me. I’m a little ashamed I started dating him – actually I was quite lonely at the time, and having never been in a serious relationship I really wanted to have one. No one else was interested in me, and he said some really nice things and asked me out a lot, so I figured I might give it a try.
After a few months, during which we talked about marriage and having kids (!), he told me he had been dating another woman the whole time too. But you know, I was ”sweeter and much more beautiful”, and he would definitely stop dating the other one. Well, it took three months before the woman stopped their thing. He just couldn’t do it. I stayed, partly because he really seemed to care about me, partly because frankly, it was easy. I know, it’s shameful.
During the next years, things got better – everyday life went swimmingly, we had this great connection, same sense of humor etc. I moved to his apartment, a really nice, lovely home. Then I caught him from asking another woman out for a date. He cried, said it was his low self-esteem, that he loved me and wanted to have a family with me and so on. So I forgave. Then it happened again. And again. 9 times. And I don’t know really, maybe it was because he said he loved me (which had never happened to me before), but I just stayed. And it really broke me. I started to be scared all the time, scared he is going to hurt me again, but I couldn’t leave. I also started to be really jealous, which I had never been before.
Now the situation is this. He is has to do a business trip to another country. In the same city lives his ex-fiancée, of whom he hadn’t really gotten over when we met. Last time he went to that city, he promised me not to see this woman, but he did anyway, behind my back. He says he did nothing wrong, that he lied because ”it seemed to make you feel calm”. Now he is going there again, and after working there he is going to take a few days off and go to the ballet and museums with his ex. And yes, I only know this because I read his emails, he would never tell me.
So what now? I know I should break up with him, or should I – will he ever change? If I break up with him, how do I do that? How do people do these things? How do they handle them? What if I’ll never meet another guy who loves me? I know it’s sounds ridiculous but it really feels that way.
I would really appreciate any experiences from other readers as well. Thank you for a great blog, Sandra.
<3
Jag brukar räkna 100g pasta per person. Bara att väga i köksvågen! Brukar bli lagom mycket 🙂
Blev dumpad i december, så här kommer mina filmtips: Kill Bill, Violet and Daisy och Kick-ass. Våldsamma kvinnor is the shit när det gör ont.
Ingen sömn för de ”utflippade” ser jag i kommentarsfältet…
Men haha jag har också trott Magnus är typ mörkblond!? Så märkligt?
Tror ärligt du får så mycket frågor om mat för att vissa läsare vill bli lika smala som du… Det känns tråkigt. Alla har ju olika förutsättningar och även om man totalt härmar en persons kosthållning så betyder det ju inte att man slutar upp med likadan kropp. 🙂 Bättre om man undviker skit som socker och äter det man gillar när man är hungrig, spelar ingen roll om andra tycker det är lite eller mycket, sådetså.
vad sjukt, jag är OCKSÅ på 214! har iofs massa crates men vill liksom klara den utan dem. kommer dock aldrig gårå
haha nu blev jag tvungen att gå tillbaka och testa att spela nivå 214 på twodots! fan vad jobbig den var! men jag har tagit mig förbi alla banor och nu väntar jag på ny uppdatering… vänt vänt vänt..
Hej Sandra! Jag längtar alltid till de här inläggen, så roliga att läsa 🙂
Ville bara säga att din blogg är så himla bra, du är verkligen som en storasyster till en massa vilsna själar därute och jag hoppas att du vet om det. Dessutom var det tack vare din blogg jag träffade en av mina bästa vänner som har gjort mitt liv så himla himla bra, och för det är jag dig evigt tacksam!
Har bara hunnit läsa hälften av fråga/svaren, men måste bara skriva att jag älskar dessa inlägg! Jag älskar dig-frågan – vilket bra svar! Blev alldeles glad av det <3 Och den där om vilken hårfärg Magnus egentligen har fick mig att tänka på en grej min mamma sa för några år sedan. Efter 30 års äktenskap valde min pappa att lämna henne. Hon var helt förkrossad i många år, men för något år sedan sa hon, liksom i förbifarten att hon alltid föredragit blonda män. Har du, sa jag och påpekade att pappa ju var mörkhårig innan han blev gråhårig. Din pappa var blond, sa hon då. Då blev jag tvungen att rota fram deras bröllopsfoto och visa att han hade brunt hår. Då blev det ganska uppenbart att hon kommit över honom.
Älskade denna kommentar! <3 Så fint det där med din mamma!
haha det är ju humor att läsa vissa frågor!! 😛
Älskar dina läsare, älskar dig. Så bra mitt-i-natten-fniss 🙂
Hahaha alltså GUD vilken kul frågestund. Och uberlol på gravidfrågan. Och äggfrågan. Och ”äter du aldrig lunch?”-frågan. Och Magnus-har-blont-hår-frågan. Fick mig en allt ett gott skratt där :~) BTW REKOMMENDERAR: kolla upp låten ”Minfält” av Filippa Florence på Spotify!
Haha alltså hur kan man tro att Magnus är blond? Han har ju typ det mörkaste håret nånsin.
vad gör man om man har en kille men börjar tycka om en annan? jag och min kille har varit ihop i massa år och jag älskar och är kär i honom, men det har kommit in en annan kille i mitt liv som jag inte kan tänka på utan att det pirrar i magen. vill strypa mig själv men det där jävla pirret gör mig galen. problemet är inte att jag inte är lycklig i mitt förhållande för det är jag och allt funkar jättebra (vi har kul ihop, samma mål och drömmar, bra sex, ömsesidig kärlek och respekt). jag fattar inte vad det är för fel på mig 🙁
Bra tips angående podden. Älskar den. Den har fått dagarna på mitt urtrista jobb på en fabrik i nordnorge att gå lite snabbare!
Hahaha jag är också fast på 214!
Karin: Om du träffar på folk som pratar så så tycker jag att du ska söka dig till andra vänner/annat umgänge. Det är verkligen inte så överallt, jag känner absolut ingen som pratar så!! Det är inte okej!
De fina salt- och pepparkaren säljs förresten i butiken på Moderna museet i Stockholm också!
Hej Sandra! Tänker att du eller kanske någon i kommentarsfältet skulle kunna komma med tröstande ord till en gymnasiestudent med social fobi som känner sig sönderstressad pga allt vad umgänge, jobb och framtidsplaner heter? Har aldrig haft ett jobb (inte ens sommarjobb o.d.) och är 18 år gammal, är dessutom okysst + inte särskilt omtyckt eller attraktiv. Och kan inte se mig själv nånsin ha ett jobb och har ingen aning var en ska ta vägen efter gymnasiet? Har till viss del försökt prata med mina föräldrar om det men de tar det inte riktigt på allvar. Kram och tack för en bra blogg
Tycker detta måste bli nya sättet att outa graviditeter på, att posera med hand-mag-interaktion på bloggen 🙂 Gärna som sätt att outa för nära och kära också, typ barnafadern. ”Älskling, har du kollat mina outfitbilder på sistone…?”
haha 🙂
Till personen som frågade om dejting: Vill du inte träffa killen mer, gör inte det! Du ska inte göra sånt du inte vill och det finns en massa roligare och trevligare saker än att hänga med en kille du inte är särskilt intresserad av. Vill du bara ligga med honom och ett sånt arrangemang funkar så visst, men tycker absolut inte att du – som Sandra antyder i sitt svar – ska träffa honom ändå för att han skulle kunna vara ”the one”. Tycker det är en tråkig tvåsamhetsnormativ attityd. Bara för att en kille visar intresse behöver du inte tillfredställa det intresset hos honom. Det går faktiskt att leva ett liv helt utan någon typ av relation med män.
Och angående rädslan att såra: Du är inte ansvarig för killens känslor, varken de tidigare eller den här nuvarande. Han som blev arg är typiskt förtryckande patriarkalt beteende som inte är okej. Skulle tipsa dig om att läsa Fanny Åströms blogg för lite feministisk normkritisk pepp angående män och relationer!
Hej! En fråga till nästa gång. Vart beger man sig bäst ensam i Stockholm på en fredag- eller lördagkväll? När alla man känner har annat för sig och man vill tillbringa kvällen varsomhelst utom hemma i soffan men har ingen man kan ringa? Vilka ställen tror du är mest välkomnande för en ensam 30årig tjej?
Tack Sandra! Så himla fint av dig att ta dig tiden att svara på kommentarer! och verkligen, du ser allt. Så så fantastiskt av dig. Ser fram emot en högljud podd nu 🙂 kram!
Tips till den som behöver hjälp att beräkna pastan; jag brukar ta 100 gram per portion! Då är det samma mått oavsett pastasort 🙂 Men det är ju inte så smidigt om en inte har en köksvåg..
Åh måste bara tipsa om att salt-och pepparkaren med Dali och Picasso också finns att köpa på bluebox.se för 200 pix!
Vill ge ett svar till tjejen som hade svårt för att säga de tre ordet till sin partner:
Jag känner igen mig så himla mycket! Det tog mig prick ett år för mig att säga ’jag älskar dig’ till min sambo på grund av inre spärrar. I tidigare förhållanden har jag inte alls haft några som helst problem med att säga det alls. För mig är det en väldigt kraftfull mening och är inget jag häver ur mig hursomhelst eller till vemsomhelst.
Min sambo är verkligen världsbäst och den finaste människan som finns, det är inte där mina spärrar har sin ursprung. Utan vad jag tror att det grundar sig i är att den kärlek jag känner för honom är djupare än vad jag tidigare upplevt och han fick mig att fundera över om jag kanske varit naiv med tidigare pojkvänner när jag hävt ur mig jag älskar dig efter bara ett par månader. Mest var jag nog rädd för att skrämma iväg honom och ville därför vänta till det ”perfekta” tillfället.
Jag bestämde mig för att när klockan når midnatt på nyårsafton, då skall jag säga det! Men sen när vi ändå stod där under en himmel fylld av fyrverkerier och glada rop så kände jag bara blankt nej, orden stockade sig i halsen och det gick bara inte. Kanske var tolvslaget lite för kliché?
Dagen då jag väl sa det så hade jag inte funderat något över det på ett tag. Inte tänkt att ”då och då skall jag våga!”, utan det var en helt vanlig dag och helt plötsligt kändes det bara rätt. Så jag gick fram till honom när han stod vid köksbänken, kramade om honom och sa det rakt ut. Livrädd såklart men det gick superbra och mycket smidigare än väntat!
Svårt att förklara, men att överanalysera är nog det sämsta man kan göra, det kommer av sig själv när alla pusselbitar faller på plats. 🙂 När bomben väl har släppts är förmodligen den bästa känslan i världen, hur man känner i hela kroppen att ens kärlek till varandra växer sig än starkare.
Lycka till!
Puss.
Hahaha skrattar ihjäl mig åt ”preggo-frågan”. P.s älskar din blogg d.s
Hej fina Sandra! Jag och min finaste åker på en weekend i Paris i början på juni och behöver lite tips på vad man absolut måste hinna med? 🙂 Vi kommer bo i Montmartre 🙂
Hihi, nej jag är medveten om att du inte är ihop med Gustav! Men i vissa ljus har Magnus hår liksom sett blont ut. Haha nerd.
Och ps till er alla, det heter Downton inte Downtown! Fast hade vart kul om det hette ”nere-på-stan”…
haha vill bli din kompis pga dina knäppa små kommentarer! <3
Alltså! Flera har redan skrivit samma sak men alltså shit vilka frågor vissa kommer med… Blir du inte hungrig om du bara äter två knäckemackor och väntar fyra timmar till lunch? Antagligen inte… Är du gravid eller bara glad över din kjol? Håller sig för magen = alltid gravid. Haha!
En stor eloge till dig Sandra som svarar på alla konstiga frågor! Och vissa kan ju ta skärpa till sig lite. (Men det är bara min lilla åsikt!)
En fråga om en bild i ett frågeinlägg. Snyggt. Bilden med köksprylar på din köksbänk.
1. Var kommer den fantastiska kaninen från och vad använder du den till? Älskar kaniner. Så mycket!
2. Har du fixat guldet på träslevarna själv? Har för mig att du gjort ett inlägg om det.
3. Jag letar efter ngt att sätta mina slevar i på bänken. Var har du fått glasgrejsen från?
Puss från København
Ps var på Beau Marché förra veckan. Bästa tipset. Tack!
kan du inte posta lite mer om magnus? skulle vara så himla kul att höra hur han pratar till exempel. eller ifall magnus kunde skriva ett inlägg om vad han gillar med dig eller så. älskar din blogg puss
Sandra! Du har svarat på säkert tusen liknande kommentarer någongång, men iallafall: Via bekantas bekantas bekanta har jag hittat en kille på instagram jag tycker är supersnygg. Inte sådär ”gud vad snygg han är” utan sådär ”gud vi skulle passa bra ihop”-snygg. Efter två veckor vågade jag skicka en följförfrågan som han accepterade och dessutom började följa mig tillbaka. Och nu då? Jag går ju bara omkring och tänker på honom. En sådär galen crush du vet. Vi rör oss i halvt samma kretsar, är jämngamla och skall börja studera på samma universitet nästa höst. (Vet alldeles för mycket) Men asså om jag ser honom ute på klubben, ska jag typ bara ”tja det är jag som börja följa dig på instagram men vi känner inte varandra”. Jag är van vid att bli jagad av killar och inte tvärtom. OCH vad gör jag om jag inte träffar honom på klubben? Bara låter det va? Är 19 år och bor i stockholm.
Skal tipse alle bibliotek i hele Oslo om at de må booke deg!
Blir lite ledsen på alla kommentarer om att du äter fel, typ äter du bara såhär mycket till frukost?? Äter du inte lunch? Allas kroppar funkar olika, jag äter nästan aldrig lunch utan trivs bättre med att äta mycket frukost något litet mitt på dan som tex frukt och så äter jag middag tidigt, funkar jättebra för mig!! Sålänge du inte mår dåligt av dina matvanor så är det himla onödigt att ifrågasätta! Puss till dig Sandra!
Träffar du många skitstövlar/män med dålig kvinnosyn i krogsvängen/på privatfester där du rör dig? Syftar nu särskilt på nedlåtande personer av manskön som använder härskartekniker och grova språkbruk i stil med ”feministhoror”, ”satte på en brud i helgen” och ”spermahink” om promiskuösa kvinnor. Folk som hänvisar till nyckeln vs låset-teorin eller liknande inte alltid så vetenskapliga studier.
Hur bemöter du sånt? Och hur gör Magnus? Anser du att det finns många av den typen inom gruppen Söderhipsters eller ditt klientel övre medelklass eller bara förpassat till white trash-kulturen? Min uppfattning är att detta fenomen förekommer nästan överallt, men att den skulle vara mer sparsam bland er umgängeskrets (nu menar jag inte enbart de du aktivt beblandar dig med – men som du stöter på i större sociala sammanhang oavsett om du vill det eller inte).
Jag ser det numera som en mycket mer utbredd företeelse, även bland akademiker och folk som man normalt inte förknippar med den typen av åsikter. Kanske har det med den senaste tiden av feminismens stora framgångar att göra, för tidigare upplevde jag inte alls att det fanns så extremt stora motsättningar utan då var det mer stereotypen ”tonårsgrabb i glesbygd som hängde på Flashback, röstade SD och knappt ens hade en slutförd gymnasieutbildning” som uttryckte sig på det viset. Nu ser jag det dagligen i var och varannat forum – vältaliga (oftast) män, vassa retoriker, verbala etc men med en vedervärdig syn på kvinnans sexualitet, som till varje pris vill begränsa denna för att ge uttryck för sin många gånger förlegade syn på hur män och kvinnor förväntas bete sig.
Å snälla, fina Sandra. När du postar brevvänsinlägget- kan inte du hinta om bokklubbsvänner samtidigt? (Flora har skrivit ett sånt inlägg så om det är ok med henne såklart. Gissar att det är hennes idé). Jag har inte fått svar på min ”annons” där ännu å jag skulle så hemskt gärna vilja knyta kontakter till en egen cirkel. Vore så fantastiskt om mina chanser kunde öka här hos dig:) Förresten, har du själv varit med i någon slags bokklubb? Vore kul å läsa om det i så fall. 🙂
Okej ville bara säga att din blogg är så himla bra (typ bäst). Kom att tänka på det medan jag satt här och läste. Bara så du vet.
Till dig som inte vågar säga att du älskar din kille trots att varenda liten cell i din kropp skriker det och trots att han förmodligen redan vet om det för att han ser det på din blick:
Jag var precis likadan, och slut sa jag det i sömnen. När han stoppade om mig och pussade mig på huvudet så liksom bara kom det ut med en suck. Jag tror att världsordningen till slut måste återställas och om du inte vågar vara närvarande då så kommer din kropp uträtta saker medan du sover. Bara så att du vet!
Värsta banan. Alltså. Värsta banan nånsin! Jag kom vidare efter typ två månader, nu är jag fast på 223 istället.
hej sandra! vet att du inte har så många tips om det där med 18 och 20årsgräns på klubbar i stockholm men undrar om det är någon av dina läsare som har det? ska till sthlm i april och va iväg tisdag till lördagmorgon och vill gå på någon trevlig klubb på torsdagen eller fredagen (har bokat konsert på onsdagen, annars är det ju en bra klubbdag). hursomhelst, tips? och kommer man in på 20+ även om man är 19? gärna en klubb med bra musik och inte bara lustig house! pussar <3
ps detta "answers to past weeks comments" va väldigt fint och bra tycker jag :')
Haha alltså du får så många knäppa frågor! 😀 OBS, spoiler alert på Downtown Abbey bilden!! Hör frågan om du är gravid i huvudet och fnissar 🙂 Dock typ världens oförskämdaste fråga…
Det här svara-på-kommentaret inlägget fick mig att garva flera gånger. Att människor ställer frågor jag aldrig kunnat komma på själv att fråga någon, exempelvis hur de äter sitt ägg EGENTLIGEN! Tack för en superblogg, Sandra!