Hej, på sommaren har jag inte riktigt hunnit svara på kommentarer på samma sätt. Ursäkta, men hoppas ok. Här kommer i alla fall ett par utplockade från de senaste veckorna. puss.

Jag hoppas verkligen, verkligen att du kommer se och kunna svara på min fråga eller dilemma som jag har just nu..
Nu är det så att jag för första gången i mitt liv har träffat en kille som verkar vara hur fin som helst, snäll, rolig ja en bra snubbe helt enkelt! Men jag har ALDRIG haft varken ett förhållande eller något som hör därtill vilket gör mig sjukt nervös inför hela situationen. Jag gillar honom men är lite osäker, jag fyller hela 20 år om några veckor och hittills har jag aldrig behövt utelämna några känslor eller mig själv till någon annan, jag har backat från situationer som blivit för intensiva med killar förr och den enda jag känner att jag verkligen kan lita på är mig själv.. Vilket är ett dåligt tänk när man ska försöka lära känna en ny person som möjligtvis skulle kunna bli en stor del av mitt liv, problemet är alltså hur vågar man? Jag har ju väntat på kärlek hela mitt liv och nu när jag i princip får den serverad på silverfat känns det inte lika lockande, vad betyder detta, är jag inte tillräckligt attraherad av honom eller är det mig det är fel på? Jag vill ju men är rädd att jag kommer ångra mig…
Skulle bli så enormt tacksam för ett svar då du i princip blivit som en kär vän på håll, som dessutom är en jättestor inspirationskälla i mitt liv!!
→ Hej och puss. Grattis till bra snubbe. Jag var också nitton första gången jag behövde ta detta beslutet. Jag hade också flytt från de som tyckte om mig för att jag inte kände tillräckligt, eller tröttnat, eller helt enkelt bara varit olyckligt kär (ca femhundra gånger). Det är läskigt att hänge sig till någon, särskilt om man gillar personen i fråga. Allt blir ju läskigt då. Man ger ju bort sig själv till någon. Men grejen är ju den att det går inte att gå igenom livet o-sårad, man måste våga slänga sig in i saker. Det är inte förrän då magin sker. Och den är ju så förbannat fin, bättre än det mesta. Det finns inga knep vad jag vet än att bara göra det. Häng med honom, kör. Du kommer märka om det är rädsla eller om det helt enkelt inte var så storslaget som du först tänkte dig. Om det visar sig bara vara rädsla: grattis och njut av att vara kära tillsammans. Om det nu inte visar sig att du inte var så kär: du har du i alla fall provat. Man kan ångra sig och då kan du avsluta relationen, för er bådas skull. lycka till.

Åh, kan du inte recensera de senare sommarpraten också?
→ Det kommer jag göra! Men i augusti tänkte jag. kram (de första hittar ni här för de som missat)

Håller med de andra – väldigt fina bilder i Italien! En helt ny känsla på något sätt. Har du kanske köpt ett nytt objektiv? Eller så är det bara de fantastiska omgivningarna som gör det
→ Ja! Jag har ett nytt objektiv. Kul att ni ser. : ) Det förra gick ju sönder på Gagnef :*( Det är ett porträttobjektiv från Canon och heter Canon EF 50/1,4 USM. kram.

Hej! kan du inte berätta mer om vad du tyckte om huset i Italien, vad det kostade och om sidan ni använde er av var säker?
→ Elsa gjorde ett inlägg om det för några dagar sedan som du hittar på hennes blogg.

Bara en jätterandom grej. Du vet allt med tryffel har snabbt utegångsdatum när det har öppnats? Annars försvinner det tryffliga. Tänkte att du köpte ju en tryffel ett tag sedan… Sorgligt om den har förlorat smaken nu :’(
→ Tryffeln som jag köpte för ett tag sedan åt vi rimligtvis upp snabbt som attan! : ) Tryffelolja håller längre i sin smak, tror det är för att den är artificiell. kram.

Har du möjligen någon hjärta/smärta-musiklista liggandes med rätt portion aggressivitet i? Är i *den perioden* just nu.
→ Yas. här länkat till den i mitt komma över-inlägg. Direkt spotifylänk här dock.

Imorgon fyller jag tjugo år och idag ligger jag i min säng och känner mig tom. Får dåligt samvete för det. Har allt man kan tänka sig. Vänner, familj, jobb och nya äventyr som väntar. Drottningen av kärlek förstår säkert vad det handlar om. Det handlar om HAN. Som inte ens finns. Kan man känna hjärtesorg utan att ens ha fått uppleva kärlek? När ska jag knäcka nöten? HUR GÖR MAN? Var finns bra killar? Hur blir man kär? (i rätt person då förstås) Jag vill ju också bara bli förlorad i någons armar. Jag vill ju bara vara lite kär.
Kram från den eviga singeln
→ Håll ut och oroa dig inte. Kärleken kommer när du minst anar det. Det finns ingen poäng att vara ihop bara för att vara ihop. Alltså verkligen: NJUT av allt du har! Hångla mycket, dansa mycket, lev mycket. Kärlek är amazing men absolut inte allt. Den kommer träffa den där förr eller senare, tills dess, njut av singelskapet amazingness. puss!

En fråga som är helt off topic, men när du började jobba som copywriter i Usa, hade du problem med språket eller hur kunde du så pass bra engelska att du kunde jobba utan problem?
→ Klart det var kämpigt med engelskan, men de hade också anställt oss från ett annat land och var medvetna om att vi inte skulle kunna lika bra amerikanska som amerikaner, så det var aldrig något vi hade totalångest för. De större copy-skrivjobben las aldrig på oss. Engelskan förbättrades också ganska drastiskt till det bättre efter bara några månader. puss.

Hej Sandra! Har en fråga/ett problem som jag skulle bli jätteglad om du ville svara på i nästa frågeinlägg. Jag känner mig helt ångestfylld för jag är 22 år och har aldrig varit kär och aldrig ens kysst någon. Det är skitjobbigt för jag vill verkligen inte att min första kyss ska vara med någon på ett mörkt dansgolv som jag aldrig kommer träffa igen. Jag vill verkligen att det ska betyda något. Men jag skäms så otroligt mycket för alla andra har pojkvänner/ligger med folk/ blir kära hit och dit men jag har verkligen NOLL erfarenhet eller upplevelser av det. Du som vet lite mer om livet och allt, kan inte du bara svara på om jag är helt jävla fucked up? Är det superovanligt att vara 22 år och aldrig ha kysst någon ens?
tack och kram!
→ Hej! Det här tycker jag var en jättesvår  fråga och nu kommer jag bara svara utifrån mig själv, men please, bidra med andra erfarenheter i kommentarfältet om ni känner för det.
Så. Om du vill vänta på din första kyss så ska du förstås göra det. Om du känner att den väntan är viktig för dig så respekterar jag det, och det borde alla andra göra också. Jag tänkte liknande som dig angående min oskuld, att jag ville vänta tills jag hittade någon som tyckte om mig och som jag tyckte om tillbaka. Men till slut blev det ändå så att jag blev av med den med en kille jag knappt visste vad han hette för att jag inte pallade vänta mer.
Det finns två olika tryck från samhället i den här frågan som jag ser det. Det ena att man inte vill vara ensam och sist kvar med sina värderingar och tankar och upplevelser. Att folk ”skulle tycka att man är konstig”. Det var det jag föll för ang. min oskuld. Jag ville bara bli av med skiten till slut. Det andra trycket är ju det här med att första gången ska vara så ”värdefull”. Jag fattar det delvis, pga har själv känt samma som yngre. Men ibland tänker jag också att det är Disney-sagor som vi har blivit itutade sedan vi var små. Att ”ge bort sig till någon” och att ”det ska vara så fint” typ. Och jag respekterar det, men ur egen erfarenhet + kompisars erfarenheter är första gången, både hångel och ligg, sällan något amazing. Att hångla med någon man är kär i för första gången är fucking strålande fastän man har kysst sjuttioelva personer innan. Magin försvinner inte. Går man runt med konstant ångest för att man saknar upplevelserna kanske man bara ska köra? Det där mörka dansgolvet kanske inte var som du tänkt från början, men gång tre, eller fyra kanske blir det. Att hångla är typ det bästa som finns och jag tycker man ska göra det så mycket det bara går för pang bom så är ju livet över en dag. Men det här svaret kommer då från en storhånglare. puss lycka till, jag hejar på dig hur du än väljer att göra. <3

älskar sminktips! Blev nyfiken på en sak – blir ofta så sugen på vissa av produkterna du tipsar om, och kommer sedan på att mitt eget mål är att byta ut allt mot ekologiskt och naturligt. så till nästa frågor och svar så blev jag alltså nyfiken kring vad du själv har för tankar kring att använda ekologiska och naturbaserade produkter?
→ Hej! Jag har faktiskt inte tänkt så mycket kring naturligt och ekologiskt smink. Det borde jag kanske göra nu när du säger det.

Hej Sandra! Jag undrar om ditt torr schampoo doftar mycket? Jag skulle nämligen vilja ha ett som inte doftar alls, eftersom man har andra dofter på sig ofta – risk för doftkaos! Eller om du har något superbra tips på ett torrschampoo som inte doftar så mycket/inget alls och som man inte blir grå i håret av om man inte är superblond. Har du det? Eller någon annan som ser detta som har tips, alla välkomna förstås
→ Hej! Som rökare är det ganska viktigt att mitt torrshampoo just luktar.. pga röklukt i håret är så HI-ME-LA deppigt tycker jag. Ang sådana som man inte blir grå i håret av så tipsar jag om torrshampoo ”för färgat hår”. De brukar ofta ha mindre gråhet i sig. Och just ja! Dust-it! Varken luktar och man blir inte grå i håret av det heller. Köp det!

Hej! En fråga, blir du aldrig trött när du är ute? Hur kul jag än har blir jag ALLTID trött kl 01. Oavsett hur länge jag sovit, vad jag har gjort på dagen osv.
→ Njae jag blir sällan trött just i själva stunden. Om det inte är en tråkigt fest alltså. Det är ju däremot något jag får sota för dagen efter om man har dansat till fyra liksom. Dagen efter blir en icke-dag när jag ligger hålögd i min säng. Vilket är HEMSKT. Jag fungerar ganska mycket som en av- och på-människa när det gäller fest. Går jag ut på fredagen och är med femtioelva kompisar, minglar runt på Trädgården och hamnar på någon efterfest så har jag betat av all min sociala kapacitet för fyra dagar. Mellan måndagar och onsdagar umgås jag knappt med någon och pratar mycket lite i överlag. Behöver stora ensam-stunder för att väga upp för mina översociala helger. Alla är helt enkelt olika : )

Jag tänkte på en sak, skulle inte du kunna göra ett inlägg/video om hur det är att skriva en bok? Hur strukturerar man allting? Var är ditt bästa ställe att sitta och skriva? Har du några tips som har gjort det enklare för dig under din process? Jag vet att jag och många andra verkligen skulle uppskatta det!
→ Hej! Jag har fått ganska många frågor om detta, så kommer att göra ett längre inlägg om detta i augusti. Håll utkik! Tills dess, spana in mitt inlägg Mina Bästa Skrivtips.

Alltså jag bara undrar hur det är med åldern på dina kompisar, är de flesta runt 30 som du eller har du många yngre kompisar? Tänker om det blir så när man blir äldre och ens jämnåriga kompisar börjar gifta sig/skaffa barn, att man då börjar hänga med de som är lite yngre?
→ De flesta av mina kompisar är runt 30 som jag själv men vissa är yngre och andra äldre. Jag har nästan inga kompisar med barn än. Ju äldre man blir lär man känna folk från olika sammanhang, men man lär sig också vilken typ av människor man dras till och då sträcks åldersspannet ut vilket jag tycker är så himla härligt! Till exempel Gustav, han är ju sju år yngre än jag men är en av mina favoritmänniskor. Skulle aldrig bry mig om vår åldersskillnad. Här i Italien är jag på semester med nio kompisar och åldrarna sträcker sig från 24 år till 36 år. Älskart!

Hello, undrar om jeansjackan du gjorde i samarbete med jc går att få tag i fortfarande? Så snygg:)
→ Åh tyvärr helt slutsåld. kram.

Är det lokal ni hänger i där ni hade middagen på Ninas möhippa? Med pingis, böcker och rökrök! Kramis!
→ Nä ingen lokal, vi var på Alexandras jobb! Hon jobbar på Tailsweep. kram!

Brukar du gå in och kolla gamla inlägg? Kikade in på niotillfem.blogg.se det var ju himlans skoj!
→ Ibland gör jag det för att hitta specifika inlägg. Men man behöver inte gå in på blogg.se-bloggen, hela mitt gamla arkiv finns här på metro. kram!

Hej, Sandra! En fråga till dig som är bloggveteran. Det kan stundtals vara flera hundra som kommenterar inlägg efter inlägg och då undrar jag vad bloggkutymen är kring att svara på kommentarerna. Å ena sidan är det ju en två- och flervägskommunikation, man pratar ju med läsarna och läsarna svarar, tipsar, pratar vidare med varandra och skriver av sig. Men som bloggare kan/hinner man ju inte svara på allt! Samtidigt vill man inte göra folk ledsna och lämna den undrande utan svar… Mvh, Jana
→ Hej Jana! Jag tror att svara på kommentarer är A och O för en bloggare. Det är kommunikationen och lyhördheten för sina läsare som bygger en bra blogg tycker jag. I början svarade jag på allt allt allt, även om det inte ens var en fråga utan bara en komplimang så tackade jag för den. Nu försöker jag istället svara på så många kommentarer jag hinner. På sommaren går det ner lite men under de andra årstiderna svarar jag på nästan allt så länge det inte är romanlångt, för det hinner jag inte. Mail är jag dock sämre på, där försöker jag svara på ungefär var fjärde mail från läsare, hinner verkligen inte annars. Så om du vill ha svar, håll det kort och skriv på bloggen så borde du få svar! Hoppas ok. Man får heller inte glömma som läsare att man bara är en himla person som gör prick allt på bloggen. Så som svar på din fråga är väl att man ska försöka så gott man kan. Som med allt i livet typ : ) puss.

ååh! RÖKBOMBERNA! letar för fullt – men var köpte ni era????
→ Jag köpte dem på partystore.se!

hej Sandra! Först och främst; tack för din underbara blogg. Älskar den, och tycker att du verkar vara en så klok och fin person och skulle därför vilja fråga dig om råd.
Jag gjorde i helgen slut med min kille efter över 2 år tillsammans. Det var svårt, men kändes nödvändigt. Han har haft problem med svartsjuka under vår relation vilket gjort att jag bl.a. sagt upp vänskapsrelationer och burit på mycket ångest och tvångstankar. Har tappat alla mina killkompisar och har knappt vågat prata med killar senaste året p.g.a. att jag har varit rädd för att såra min pojkvän.
Trots allt detta har han varit en otroligt viktig person för mig, och jag har älskat (och älskar) honom väldigt mycket.
Förstår med förnuftet att det bästa nog var att göra slut trots allt, och mina tvångstankar och dåliga samvete har släppt nästan helt bara på några dagar. Men saknar honom så sjukt mycket. Vi skiljdes åt som vänner, och vet att han egentligen inte ville göra slut men att han var glad för min skull att jag gjorde det eftersom jag inte mådde bra i vår relation.
Nu till mina frågor; när kan man höra av sig? Jag vill inte förlora honom helt i mitt liv. Men vet inte vad för slags relation vi skulle ha. Eftersom han inte vill göra slut så blir det ju taskigt om jag hör av mig bara för att lindra mina känslor. Men det gör så jäkla ont bara. Har du någon erfarenhet av något liknande? Har du kontakt med något av dina ex och hur lång tid tog det? Och när slutar det att göra så ont?
Sen så undrar jag om du tycker att det låter som en bra grej att jag gjorde slut? Jag tvekar då och då själv, mycket för att han sagt nu att han ska jobba med sin svartsjuka och verkligen vill bättra sig. Tänk om det hade funkat ändå? Samtidigt vet jag att jag känner en längtan efter att bara få vara fri efter så lång tid av att känna mig kontrollerad.
Såklart svårt att svara på, men om du har någon tanke om det bara.
Förlåt för världens längsta och mest förvirrade text (är väldigt förvirrad) Tack igen för din fina blogg, glad sommar!<3
→ Hej! Att göra slut är svåra grejer. Nog extra svåra om man levt med någon som varit kontrollerande. Jag är ledsen att säga det, men det låter på många sätt som att din expojkvän verkligen är ingenting att ha i sitt liv. Ingen människa i hela världen ska tvinga en att säga upp kompisrelationer eller skapa tvångstankar. Han har fuckat med ditt huvud och jag förstår att det är svårt och jobbigt att resa på sig ensam och bygga upp sig själv på nytt. Men du behöver inte honom i ditt liv. Tro mig. Ta stöd från vänner, du kommer inse en dag att det bästa du gjort var att ta avstånd från honom. lova att vara stark! puss.

Hey Sandra! Which disposable camera is it? I have one and it didn’t take as well as yours does! Hugs
→ Hi! It’s no special camera I bought it at a store like Seven Eleven for 70 swedish kronor. A tip is to always use the flash though! x

alltså den här tröjan du har på dej på den första bilden här?? Den gråa? SÅ FIN! Vart är den ifrån? Tack för svar  PUSS
→ Hej! Det är en gammal tröja som min kompis Silke har gjort för sitt klädmärke Shown To Scale. Jag tror tyvärr inte hon har kvar det märket längre. Nastygal.com brukade sälja dem. kram!

Jag gråter nästan nu eftersom jag helt hade missat din och Michelles tvodd på svt flow! Älskade eran podd och lyssnar på de gamla avsnitten om och om igen. Och nu när jag upptäckte eran tvodd hade precis sista avsnittet gått ut. Antar att det är hopplöst och att de är gone forever? Finns det nånstans man kan se de? puss o kram <3
→ Åh tyvärr hade SVT de bara i ett år, så nu tror jag de är evigt borta. puss tack för att du gillade. <3