Ny krönika ute i Metro idag, i tidningen och på webb. Läs den HÄR eller här i sin helhet:
→ → → → → →
Han lämnade små spår efter sig, en man jag träffade. En låt i en spellista, en avriven kondomförpackning i en papperskorg, doften av hans nackhår mot min huvudkudde. Han försvann ibland innan jag hunnit vakna, dörren som slogs igen var en signal på att det var över. Det tog slut varje söndagsmorgon, återupptogs lika hastigt på fredagarna.
Han cirkulerade runt mig på helgerna, spelade svår. Han tittade bort när jag vände mig mot hans håll, drog ner andra i sitt knä och dök upp med dejter. Dejter som han avlägsnade när klockan slog efter midnatt.
Ett förstrött sms: Var är du? Jag letar efter dig.
Kanske komponerat redan i början av kvällen, men det skulle han aldrig ha erkänt. Han kysste mig hårt när han fick fatt i mig, drog in mig på toaletten, viskade:
– Vi åker hem till dig.
Han knäppte upp min bh i taxin med tummen och pekfingret som om det vore ingenting.
Han hånglade med mig i mitt vardagsrumsfönster för att han tyckte om när de tittade på andra sidan. Han lånade min tandborste och pressade läpparna mot mig så att skummet rann ner över halsen. Han lämnade noggranna tumavtryck på insidan av mina lår.
När vi vaknade drack han isvatten och rökte i fönstret innan han försvann till nästa gång. Det var så enkelt, vi skulle ses om några dagar till nästa helg. Det var en outtalad överenskommelse, ett det spelar ingen roll, vi bryr oss inte.
Brydde oss inte ens när han något för onykter tog tag i mig på gatan, efter fyra glas whisky och gråten i halsen. Frågade varför han tyckte så mycket om mig, det var aldrig ens tanken.
– Du är ju inte min typ, sa han och tog mig i handen, höll mig hårt tills vi var framme vid hans port. Han kysste mig lätt över ansiktet på ett helt nytt sätt, över kinderna, drog sin näsa över mitt öra.
När vi vaknade var allt annorlunda, luktade till och med nytt och han sa,
– Ses vi ikväll?
Och jag behövde titta bort när jag svarade att nej, inte ikväll.
Ikväll ses vi inte.
Och helgen därpå hade han demonstrativt med sig någon som han inte släppte vid midnatt och jag slutade titta om han vände sig om efter mig. Vid nästa tvätt var doften av honom borta.
Det var en så kort romans, en kärlekshistoria som tog slut innan den hann börja. Jag sparar minnet av hans axlar i vita t-shirtar på platsen reserverad till honom och de där septembernätterna för några år sedan, de som blir avlägsnare allt eftersom nya höstar vecklar ut sig.
.
Translation. A column in the Metro newspaper today.
foto: gustav gräll
Bra skrivet, men jag förstår inte att folk blir så tagna. Han ville ha sex, du också. Sen var det slut. Varför tårar?
Så himla himla fint! (Himla förövrigt nytt power-word) Jag kan också skriva sådana texter om ond, svunnen eller härlig kärlek men alla i min omgivning fnyser och ursar för man ska inte skriva så när man har en annan partner. Skygglappar på och fasaden upp ska man ha. Man kan inte skriva om den olyckliga kärleken man hade när man var 20. Hur blir du bemött? Vad tycker din sambo?
wow, precis så
min förra höst
Så så fint och så bra.
Jag älskar dina texter!
Vilken douchebag
Lol! Sant
Gud så jag tycker om det du skriver. Har aldrig kommenterat förr, alltid läst i smyg. Men nu var jag tvungen
Tycker alltid om dina krönikor, men åh vad det här var en sådan där text som verkligen fastnade hos mig! Så otroligt fin och bra Sandra!
Så himla hög igenkänningsfaktor. SÅ bra.
jävlar vad tagen jag blev.
Alltså, det här var exakt det jag behövde läsa just nu. Och det här är exakt första gången som jag kommenterar på din blogg. Så himla fint skrivet! Tack Sandra.
Tror nog denna är en av de bästa krönikor jag läst av dig!
Wow. Så fint!
Aj. Nu sitter den har texten kvar och skaver. Som om den vackt alla sma forflutna romanser till liv. De osagda molande. Som gjorde ont, utan uppenbar orsak, och tog slut, utan avslut.
Sandra! Du skriver så fint <3. Dina krönikor är som små noveller.
Har inte läst något som fått mig att känna så himla mycket på väldigt, väldigt länge. TACK. Grym är du
Alltså<333 Sätter sig verkligen i hjärtat, alla dina himla texter. Du är så duktig.
Du är en sådan författare. Jag avundas dig. Du har Ett skönt sätt att skriva och en rytm i språket. Lite som poesi. Att en sån där liten krönika nästan ter sig som en novell. Du får in så många känslor i de där raderna och igenkänningen är stor. Fortsätt, fortsätt, fortsätt!
Alltså Sandra!! Dina krönikor är klockrena varje jävla gång! Förstår inte hur du gör det! Du är grym vilket som, älskar allt du gör. pusspuss
Åh, rätt in i hjärtat. Varenda jävla gång.
Sandra! Det går inte att läsa din blogg via mobilen längre för det kommer en helvetesjävlaskit-annons från Maybelline och täcker hela sidan HELA TIDEN. Jag börjar bli galen, som du kanske märker. Hur många gånger man än klickar på krysset så kommer hela annonsen upp igen och täcker hela skärmen. Dessutom slussas jag in på deras jävla reklamhemsida. Snälla! Ta bort det! Eller låt mig iallafall få veta att det finns ett slut? När? Vill kunna läsa din fantastiska blogg ifred!
Så fint!
Gud va ja älskade den här texten! Så mycket igenkänning. Liv på helgerna, relationer som bara finns på nätterna, långt bort från vardagen! Fin! <3
Jättefin krönika, hög igenkänningsfaktor. Tack Sandra!
Oj vad ont det gjorde att läsa detta. Som om jag inte har förstått att det är precis här jag är fast med killen jag gillar. Tack för att du sätter så fina ord på känslor och situationer som är svåra att förstå.
<3 <3 <3
Verkligen fint skrivet!
så himla underbar!
Rys rys rys. Svinbra. Trevlig helg!
åh gud det här var nog det finaste du skrivit. gråter
Så otroligt fin krönika!! Kom på mig själv sitta och gapa djupt koncentrerad när jag läs klart. Den kändes!
Beautiful, Sandra! I loved it 🙂
Älskar att läsa om alla kärlekshistorier som aldrig blev av. Det är så fint och oskyldigt och hjärtskärande allt i ett.
Får hjärtat att vilja slita sig ur bröstet, explodera.
Dör vad fint
Mitt i prick! Får mig att tänka tillbaka på singellivet som kan vara alldeles ljuvligt och underbart men samtidigt så svårt och ensamt, trots att en har sällskap.
Så bra!
Dina krönikor är dem bästa! <3
finns dina krönikor i de tryckta tidningarna eller bara på webben?
de finns i tidningen
Så fint skrivet!!
Så på pricken igenkännande om tysta överenskommelser och liv som bara existerar på helgen. En mycket fin krönika!