Nu har vi kommit till denna lilla bloggens sommarperiod. Låt oss spana in vilka inlägg som blev mest lästa, kommenterade och delade under den perioden vetja.
JUNI.
Nina och Antons bröllop. Vigseln & festen.
JULI.
AUGUSTI.
Krönika: Vad är poängen med alltihop – om man glömmer bort hur det kändes?
So many selfies so little time.
.
Translation. Most shared, liked and commented post on this blog during june, july and august.
Varför kommer aldrig en del två till vänner-inlägget? :(((
Hej Sandra (eller någon annan som vill hjälpa)!
I somras låg jag med min tjejkompis killkompis. Jag har alltid tittat lite extra på honom under alla hemmafester men instämde ändå när han sa INGET förhållande den där kvällen innan vi gick hem till honom. Ett tag senare bråkade jag och min tjejkompis, ”blev sams” en vecka senare men har inte pratat sen dess. Hon var ”länken” mellan oss eller vad man ska säga. Jag kommer aldrig träffa honom igen på någon hemmafest eller utekväll för det var alltid gångerna då jag umgicks med henne. Om jag vill träffa honom igen (vilket jag jättevill) så måste det alltså bli på mitt egna initiativ och ganska uppstyrt, eller vad man ska säga. VAD gör jag? 1. Tar upp kontakten med henne för att träffa honom igen. (Trots att hon tar så himla mycket energi från mig för att allt man gör med henne är på hennes villkor.) ELLLER 2. Får honom att fatta att jag vill umgås med honom och att det inte bara var ett ligg för mig, men då också riskera att han inte känner likadant -> det blir jättepinsamt -> vi kan inte ens vara vänner.
Status nu: halvhjärtade snapchats då och då och konstant facebook-stalkande från min sida. Snälla hjälp!
Alltså lol! Ja du är helt underbar! Kan du göra ett inlägg med bara siffror och bröst från Ångermanland som alla måste tycka synd om…. Lilla stumpan! Telefonluren anropar Sandra! Bekräftelsebehovet måste infinna sej nu! Hur gammal är du?! Dessa inlägg ibland undrar jag hur du kommer dej för att skrivs vissa saker. Har du tänkt om att din självdistans är ytterst tveksam. Det är anledningen att jag tycker mindre och mindre om din blogg. Ser du aldrig utifrån vad du skriver och gör ibland? Eller tänker? Är detta intressant? Eller varför skriver jag detta!? Antar att det skiljer er bloggare från folk bland befolkningen utan blogg. Att man faktiskt har ett behov av självdistans, kan tycka saker är pinsamma. Jag lade upp ett album på Facebook på julafton när jsg var trött. Sedan kom jag på mej själv. Va fan har jag gjort? Varför skulle någon vilja se mina fins bilder på en bröllopsklänning, sommar och håruppsättningar! Så jag tog bort inlägget. Jag gör ofta så… Kan ångra statusuppdateringar, Twitter, Facebook inlägg. För jag tycker hels sociala media larvet är ett skömt till och från som bara bygger mestadels på att tigga eller ge bekräftelse. Varför gör man det? Jag är inte ens medvetet om det. Tänkte jag, tänk om folk tror nu att jag lägger upp denna bröllopsbild som någon slarv för Throw it in the face på andra om giftemål eller att jag tigger beröm. Det är det värsta jag vet, när msn ska känna att man måste gilla vissas bilder eller måste berömma vissa saker för att lugna någon eller för att verka schysst… Hur ofta pratar folk med varandra på sociala medier, i bloggar, på Facebook. Så sällan, men stila, impa ocv kräva berömma det sker hela tiden i bloggen.. Tycker mest det falskt! Varför ?! Slutat läsa alla bloggar jag läst och kikar bara in i två till ovh från. Varför vet jag inte. Men, jag klarar inte av folk som tar sig själv på så stort allvar. Jag tycker man ska tro på sig själv och så. Det handlar inte om det… Men, just det med att ta sej själv på så jövla stort allvar verkar vara hela grejen med att ha en blogg. Som att folk gör det till en dagbok eller reklam site. Varför skulle jag vilja läsa någons dagbok? Eller reklamsite? Jag tror inte ens jag skulle vara så intresserad av att läsa min killes dagbok. Så kan man känna, vill man veta allt?!
Precis som att endel inte kan prata med varandra rakt ut längre! Jag söger det med ett statusinlögg, eller en bild eller länk… Trött på denna tråkiga icke sociala sociala media världen!
Om det skulle finnas mer sjäkvsdistans sociala medier, Twitter och bloggvärlden så kanske jag skulle komma tillbaka. Men jag är tveksam om att det kommer ske… Drt är väl hela grejen att ta allt på så jävla stort allvar i bloggarna … (Jag menar inte bokstavligt nu)
Hej ”M”! Om du inte klarar av folk som tar sig på för stort allvar, ta en titt på vad du nyss skrivit och inse hur du ser på dig själv. En lång harang av felstavat dravel och oförskämdheter som ingen orkar läsa. Dela inte med dig av dina onödiga kommentarer på det här sättet, tänk efter innan du skriver och ryck upp dig en gång eller till och med två.
alltså den här kommentaren är SÅ ROLIG. ja, låt oss nu alla ta bort våra bloggar eftersom de i själva verket bara varit ett decennium av missförstånd och brist på självdistans. hejdå, m! *vink*
Frågan är ju då varför skulle någon vara intresserad av att läsa vad M tycker? En person med många åsikter och synpunkter som inte ens vågar skriva under med sitt fullständiga namn.
M, jag måste bara fråga… Är du möjligtvis Ulf Lundell?
för att det är trevligt? för att fördriva tiden? läser du inte böcker heller? och du kanske inte kollar på tv? vad är din poäng med att skriva det här egentligen?
konstigaste kommentaren jag läst. Varför läser du Sandras blogg fortfarande om du ogillar bloggar så mycket? Varför ägna tid åt att skriva en så lång kommentar bara för att negga och säga att du inte bryr dig?