Om någon missat är jag alltså i New York denna vecka och i onsdags var det ingen vanlig dag, det var nämligen Miras (min styvsysters) födelsedag! Jag och hennes kille Kotten smög upp, gjorde frukost och dundrade sedan in till ja må hon leva samt tårta.
Efter tårta, kaffe, sång och lite sådant skildes vi åt. Jag gick upp till Meatpacking och shoppade lite födelsedagspresenter. Både till Mira och lite till Elsa också, som fyller 30 nästa vecka!
Vid halv ett skyndade jag mig ner till Nolita för att äta lunch med Miranda på Habana.
Vi delade exempelvis på majskolvarna med ost och chili på. Alltså de är guld.
Efter maten skulle jag möta upp Mira och Kotten på Black Tap för att dricka deras legendariska sönderbloggade milkshakes (<- obs klicka och dö) men det var frikkin 3 timmar kö. Klarar ej detta i januarikyla. Så det fick bli cava på The Dutch istället. Också födelsedagsfestligt.
Mira fick födelsedagspresenterna. Tänkte att det inte skulle vara något som tar upp någon packning när hon ska åka, så hon fick ett gäng masker för hår, tår och face m.m som hon kan spa:a sig med inom snar framtid.
Sedan kom kvällen och det var dags att gå ut och fira fröken.
Först med bubbel på Bowery Hotel.
Och sedan middag på Lucien tillsammans med Miras kompis Michaela.
Ostron for starters hello
Och sen åt jag en hummerpasta till varmrätt. Hummerpastor!!!
Avslutade middagen med chokladtårta med ljus i och så sjöng personalen och vi happy birthday. Sedan gick de andra på äventyr och jag promenixade hemåt och somnade på ett ögonblick.
Translation. Hello from New York! Two days ago it was Miras birthday and we celebrated all day with cake in the morning, prosecco in the afternoon and oysters, lobster and a chocolate tart in the evening!
Åh, vilken fin axelremsväska, går det bra så undrar jag över märke och modell? 🙂
Åhh! Dina bilder är så vackra 🙂
Hej Sandra!
Jag stod intill din mamma i en matkö för inte allt så länge sedan. Cooolt.
Det var länge sedan jag såg Michelle. Umgås ni fortfarande? Har hon stuckit på nya äventyr?
P&K
/Hanna
vilken strålande dag! måste vara en himla bra stad att bli firad i tänker jag 🙂
hej! förstår om du inte vill svara, men vad är din syn på droger? jag tänker att du festar ju ganska mycket och jag personligen har på senare år upptäckt hur mycket folk knarkar i sthlms uteliv (även ”vanliga” människor”) så du borde ju ha märkt av det? även i usa är det väl ganska vanligt.
och med droger menar jag inte gräs (som jag har för mig att du erkänt att du rökt) eftersom det är på en helt annan nivå än t.ex e eller kokain.
New York är en favoristad! Helt underbar!
Trevlig läsning 🙂
http://billigareshopping.se
Snälla Sandra, eller åtminstone någon annan klok person, hjälp mig. Jag gör sällan väsen av mig, har många gånger tänkt att jag ska kommentera här. Fråga dig saker, hylla dig(för du är fantastiskt) men har alltid avstått, tänkt att ”vad har jag att säga egentligen”, men nu är det allvar. Nu skriver jag fast jag känner mig i vägen. Jag är så himla rädd för att folk inte vill ha mig. Jag har varit intresserad av många killar i mitt arton-åriga liv, och inte haft en enda av dem att kunna kalla ”min”, för jag har varit alltför rädd för att visa det. Jag ser knappt på killar jag vill lära känna ”lite bättre”, för jag är så rädd att bli avvisad. Eller ännu värre; att den personen först ska avvisa mig, sen berätta för alla sina kompisar och att alla sen ska skratta åt mig bakom ryggar. Jag vet att jag kanske är löjlig, men det är ett ordentligt problem för mig. Jag är nämligen intresserad av någon nu och för en gångs skull, bara för den här gången, vill jag att något mer ska hända än bara det där som alltid händer; ingenting. För att inte babbla för mycket har jag alltså två konkreta frågor här:
1. Vad ska jag göra för att få bort min rädsla för avvisanden?
2. Hur pratar man egentligen med någon man kanske eventuellt skulle kunna tänka sig att hångla lite med? (alltså bra samtalsämnen att ta upp när man står där på festen och möter varandras blickar men inte vågar gå fram för vad tusan säger man)
En notering kan vara att jag inte har en enda liten aning om det är så att den här killen tycker om mig, det är det som gör det så himla svårt. Tack förresten för att du finns och är så klok att man känner för att fråga dig såna här frågor utan att egentligen känna dig, på riktigt.
Födelsedagar i New York! Åh, det är ju det bästa. Men hallå, vilka milkshakes! Var och en verkar ju vara som en hel godisbutik. 😉
gratiis till henne!
gratiis till henne!
Du har ju vänner & släkt överallt i hela världen, känns det som. Så lyxigt. Vad gör dem allaihopa? Vad jobbar dem med? Eller är de flesta sådana vänner som föralltid bott i NY, Paris eller Tokyo eller London(…)som du lärt känna när du själv varit på resa?
sjukt passande att jag sitter och lyssnar på jazz samtidigt som jag klickar in på ditt new york-inlägg. åhh new york, new york. <3 http://singmyspring.blogspot.com
Åh födelsedagar i New York ändå!