I lördags hade Magnus och Gustav farit sin kos tillbaka till Sverige men jag mötte upp dessa gullisar i Nakameguro för kaffe. Siri och Alexandra närmare bestämt.
Dag 4 av full körsbärsblom men några har redan börjat blomma ut som ni ser (man anar det gröna). Fort går det.
Vi åt ramen till lunch. En ramen om dagen ni vet. Denna var dock inte så god, smakade typ ladugård. Eller så har jag förätit mig. Kan vara det.
Sedan tog vi tåget 30 minuter bort till Ueno. Väl framme piffade vi till oss på tunnelbanetoaletterna. Överallt i Tokyo finns det toaletter och överallt är de superfräscha. Förstår ni vilket drömland.
Efter piffet promenerade vi till Uenoparken där hanamin var i full gång! Hanami betyder körsbärsblomspicknick ungefär.
Det var Said som hade styrt ihop en finfin picknick och han hade paxat platser i Ueno till de inbjudna från halv sju på morgonen. En sån trooper.
Vi åt snacks och drack rödvin.
Chiaki.
Yuko.
Och här är vi. Jag, Alex och Siri.
Det var väldigt festlig stämning. Bredvid oss fyllde någon år och alla runt omkring sjöng happy birthday, så fint.
När det började mörkna och vinet var urdrucket började vi packa ihop oss.
På vägen ut från parken stod det folk i rader och förevigade körsbärsblommorna.
Vi tog tunnelbanan mot Shibuya (tydligen var vi väldigt inne i våra mobiler). De andra gick på fest men jag vinkade farväl och åkte hem och kollade på film istället. Den här bilden tog Yuko förresten!
Så glad att jag hann med en körsbärsblomspicknick <3
Translation. Hanami in Ueno park! Cherry blossoms, wine and picnic all day long.
åååhhh första bilden från parken, killen som mega-gapar i bakgrunden! älska’rt! vet inte om han skriker superpeppt eller om känslan är a yawn is a silent scream for coffee MEN hur eller hur: älskar’t. fint fångat! <3
Fantastisk flotte bilder!
hejhej! önskar så hemskt mycket att jag var i japan nu också, fast min favoritstad är Kyoto eller Kobe. insåg precis en grej! Ue no koen heter ju den där parken fast man bara säger Ueno. Ue no Koen betyder ju övre parken, alltså som i norr tänker jag! visste du det? har ej tänkt på detta tidigare.
ps, hanami kallas körsbärsblommingssäsongen och har ej nåt med park att göra!
Sjukt fina bilder (och fin hanami för den delen också)!
Japan er magisk og jeg savner det helt vildt <333
Håber du forstår dansk? Jeg rejste til Tokyo alene som 22-årig for seks år siden og begyndte at læse din blog den første uge, jeg var der. Det var ligesom en smag af skandinavien og venner ligesom. Det varmede at læse din blog, når jeg længtes efter tryghed og hjemme.
Så Tokyo og niotillfem hænger tæt sammen for mig 🙂
Hanami betyder faktisk 'se blommor' eller 'titta på blommor'
Hana (花) = blomma
Mi (見) = at se
La precis märke till hur alla människor ser så glada och tillfreds ut. Det känns som att det typ bubblar av kärlek där borta. Det gör mig glad och varm! Speciell en dag som idag då en egentligen känner sig som världens skruttigaste. Puss!
Wow, Chiaki är en dröm
Hej Sandra!
Jag förstår om du är trött på alla som dumpar sina kärleksproblem på dig men du är ju liksom expert på sånt som har med hjärtat att göra tänker jag, och annars är det kanske nån annan klok person här inne som kan komma med tips. Grejen är att jag smsat med en kille nån vecka och i helgen gick vi på vår första riktiga dejt. Han var den som först tog kontakt, tog initiativ till att träffas och var allmänt på, medan jag först inte var sådär superintresserad men tyckte vi hade ganska kul och bra sms-flow och han verkade vettig och rolig så varför inte ses liksom.
Sedan var vi då och fikade i helgen och jag blev glatt överraskad, samtalet flöt på bra, det kändes aldrig stelt etc och jag tyckte överlag att det var en lyckad dejt. Jag skulle iväg på fest på kvällen och var tvungen att gå efter drygt en timme, han snackade om att ses igen men vi spikade inget. Sen blev det helt tyst och jag började ana oråd, men skrev dagen efter och tackade för en trevlig dejt ungefär. Igår svarade han och drog ”jag hade jättetrevligt, du verkar vara en trevlig tjej blablabla men tror inte det blir mer än så” och nu har jag bara så svårt att släppa detta. Inte för att jag hade hunnit få några känslor för honom direkt och jag uppskattar ju att han är ärlig men har liksom aldrig blivit dissad sådär genast, speciellt inte efter vad jag upplevde som en bra dejt.
Nu skyller jag bara allt på mig själv och känner mig som världens tråkigaste och fulaste och vet inte hur jag ska våga dejta igen. Så frågan är väl hur hanterar man sånt här med självförtroendet i behåll? Har någon varit med om något liknande? Är jag bara världssämst på att läsa av människor haha?
Kram och tack för en alldeles ypperlig blogg <3
Wow, vilken magisk upplevelse. När jag var i tokyo så var det helt fel säsong. Men det ger ju en mer än en ursäkt att åka tillbaka tänker jag 🙂
Ser underbart ut