Sandra! Din anteckning om de där korts millisekunderna. Gråter bara jag skriver det. I december några dagar innan jul förlorade jag min storasyster. I mer eller mindre 11 år har hon tampats mot cancer. Hon är den starkaste person jag känt och hon slet till det sista. När folk pratar om människor som gått igenom cancer och säger ”hen kämpade så” så är det alltid någon som överlevt. Vilket nu har provocerat mig. Eg hör det inte hit, till det jag eg ville skriva, men man kan kämpa sitt allra yttersta och det går ändå inte. I alla fall – Jag hamnar precis där du hamnar, jag hinner tänka ”det ska jag berä….” innan det slår mig att det aldrig kommer kunna gå igen. Åh vad jag saknar henne.

Sandra, jag har ett tv-serie-tips till dig! Lovesick, finns på Netflix. Handlar om en kille som hör av sig till alla han legat med efter att han fått klamydia, och så får en lära känna honom, hans kompisar och deras relationer genom olika tillbakablickar. Kul och gullig!

Du är så himla fin, men framförallt så fantastisk. 2016 var ett riktigt pissår och jag är så glad att det äntligen är över. Mycket tårar, ångest och jobbiga tankar. Pojkar som behandlar en ruttet, tentor som inte går som planerat, pressen från nära och kära, trots det är jag är helt övertygad om att 2017 kommer bli ett bra år. Jag vet att du har hoppet kvar och det är det som är så fint, för det är det enda som vi får lov att förlora. Jag vet inte varför jag berättar det här, kanske för jag tycker du förtjänar att lära känna mig som ändå läser din blogg och finner tröst i dina ord. Eller kanske för jag bara ville ge dig en liten kram och få säga att du är fantastisk men absolut inte ensam. Om jag var din vän skulle jag komma över med champagne när allt känns som värst och så skulle vi planera nästa galna plan!
Kramar i mängder och gott nytt år på dig!

Det kommer ta tid, och hjärtat kanske inte läker och blir precis samma igen, vad än folk säger. För mig har det varit ett och ett halvt år av en liten död varje (precis varje!) dag, för att han inte längre finns hos mig. För att han lovat att vara hela min framtid men ett tu tre ändrade han sig bara? Och ger framtiden till någon annan istället?? Det är så orimligt, jag älskar ju honom!! Jag har väntat varje dag på att DENNA dag kanske blir dagen då jag går vidare. Men jag inser och accepterar nu att helt kommer jag aldrig göra det. Han kommer alltid vara en skärva av sorg i mitt hjärta. Och efter ett och ett halvt år utan ett enda riktigt skratt så kysste en pojke med glittriga ögon mig på nyår. Och så kommer det bli för dig också, när du står på stabilare grund (stressa inte detta!). Framtiden känns fortfarande tillknöcklad och grå och så satans orättvis – MEN tillslut kommer det ett litet ljus och några glittrande ögon fastnar i dina igen. Håll ut! Ge det tid!

Har du kollat på SKAM?? Om inte – varför inte? Hahha puss :* och gott nytt år

Åh! Köpte en canon7d förra veckan och väntar ivrigt på att få hem den med posten! Hade ingen aning om att du också har en. Nu känns valet av kamera extra bra 🙂 gott nytt år Sandra!! kram!

Exakt det där med dagbok i mobilanteckningarna började jag också med när jag blev heartbroken. Inte lika bra på datummarkering som du, vilket kan störa mig nu i efterhand, men det är ändå ett så effektivt sätt att hantera alla de ögonblick då något litet, obetydligt händer och det känns som att man inte kan andas, eller ett helt alldagligt minne slår en, eller man ser en person som är lite lik dem, eller hör en låt som de älskar, och det känns som att hjärtat bara kommer falla rakt genom kroppen och ner i marken. Den där anteckningen är tung, men den hjälper. Och det fina är att jag började på min i juni, och nu är den så lång att jag måste scrolla i 20 sekunder för att komma till slutet. Och om jag slutar scrolla efter 5 sekunder, vilket ju är ungefär vart du är nu, och läser vad det står där, så kan jag konstatera att nä, sådär ont gör det inte längre. Det känns inte längre som att jag kanske ska drunkna i saknad tio gånger om dagen. Det är inte sådär ohanterbart och stort längre. Och medan jag skrev kändes det aldrig som att jag blev bättre, men när jag läste igenom hela anteckningen såg jag hur jag långsamt, successivt hade kravlat mig upp igen. Det är fortfarande ledsamt stundtals, men det är så mycket lättare, så mycket ljusare, så mycket enklare att andas ordentligt. Och det kommer det bli för dig också. Fortsätt skriv, så kommer du en dag att inte behöva göra det längre. <3

Skickar massa kärlek och omtanke och hoppas att 2017 blir ett förjäkla fint år för dig!!!

Så fint att läsa 😀

<3 <3 <3 <3
så mye kjærlighet til deg, Sandra. heia 2017!

Du snappade så bra och intensivt igår att jag drömde att vi firade nyår ihop. Så tack för igår då, jag hade både kul o trevligt.

He broke up last night. On the phone. Ten minutes before my friends were due to arrive for our party together. Now every New Years Eve will remind me of that. I don’t know how to survive this, Sandra. Will it ever get better?

har ni sett heart break club streetgäris för brustna hjärtan? upptäckte precis detta på facebook. hur fint? https://www.facebook.com/groups/1583074588627788/

PS. Glöm inte den nystartade litteraturgäris bland fb-grupperna! <3 idag bloggade jag om böckerna jag har läst på sistone, det vore såå kul om du läser "De oroliga" av Linn Ullmann, tänker att du skulle kunna gilla den!

Åh, skickar så mycket kärlek och cyberkramar till dig. Gott nytt år <3333

Åh Sandra, har känt så mycket med dig i din dumpning (som så många andra fick även jag mitt hjärta krossat under 2016, för mig var augusti värsta dödsmånaden men nu börjar jag läka lite) och önskar dig så innerligt ett underbart nytt år! Där smärtan avtar och minnen känns uthärdliga osv. För mig är det mest tid som hjälpt. Tid som går och tålamod medan den går.

Kan dock verkligen rekommendera Tinder, där finns många fina och som någon annan skriver här blir man jävligt bra på att dejta och kan lära känna nytt folk även om man inte hittar sin stora kärlek där.

<3 <3 <3

Tinder är så himla kul om man bara vågar! Har haft mitt mest dejt-täta år någonsin och träffat så många trevliga, vettiga, roliga och fina personer. Ännu har det inte blivit 100% rätt, men jäklarns så kul jag haft ändå! Och vilken fena jag är på att dejta nu :)) det är bara att köra! Och mycket hångel finns att hämta 😉 Lycka till och kram! 2017 blir ditt år <3

Har också haft en ledsnare år än vanligt. Försöker hitta ett bra sätt att må bra igen. Känns så skönt på något vis att känna igen sig i saker du skriver. Att man nästan kan växa tillsammans, finna tröst i andra men samtidigt sorg. Startade en blogg nu för att skriva om det. Vet inte, kanske hjälper det, kanske inte. Tänker i alla fall att det är viktigt att utvärdera sig själv för att kunna utvecklas. Så får väl försöka det nu.

Fy fan för hjärtesorg, fy för personer som lovar en hela världen och plötsligt bara ”tappar känslorna”, fy för detta skitår. Må 2017 bli ett år fullt av kärlek, självrespekt och hjärtan som vågar släppa in ny kärlek trots att de är lite naggade i kanterna.

Gott nytt år Sandra! 2017 blir bäst, för det bestämmer vi. <3

Gott nytt år jag tar det lugnt är lite dålig. Skönt att det är snart är nytt år. Ska börja styra mitt år mera hur jag själv vill ha det. O våga lite mera. Spännande men jag tänker oftast bara en dag i taget. Hoppas såklart det händer massa skoj kram.

Hej Sandra!
Jag har ett tips på blogginlägg om du skulle känna att du får idétorka i dagarna. Jag behöver nämligen hjälp med en grej. Jag har fått jobb på en statlig myndighet och det är mitt första kontorsjobb. Tidigare har jag jobbat i miljöer där jag alltid fått arbetskläder och därför inte behövt tänka i termer av outfits över huvud taget. Nu ska jag vara ”ansiktet utåt” lol för denna myndighet och därför måste man klä sig propert, antar jag. Därför undrar jag om du har några tips på hur man kan klä sig kontorigt samtidigt som man behåller sin egen ”stil” (som råkar vara ganska lik din fast mer svart och mer byxig). Vill inte bli en opersonlig tjänsteperson med en nätt kavaj och fula klackar.
GOTT NYTT ÅR, min alla tiders favoritbloggare. Puss

För ganska längesen blev jag dumpad av en kille jag var väldigt kär i. Tog aslång tid att komma över. Typ ett år efter det hela så sågs vi kort på stan (vi hade typ inte setts sedan det tog slut), och han sa hej. Vet att jag skrev i min dagbok något i stil med ”och han sa hej, världens enklaste ord på världens enklaste sätt, som att jag bara var en parantes och någon man hejade på. jag vill också kunna säga hej som om det inte betydde något”. Och vet ni? För typ två veckor sedan gick jag förbi honom på stan och utan att reflektera så SA JAG HEJ SOM OM DET INTE BETYDDE NÅGOT. Dvs det gjorde inte ont att se honom och han är nu bara en person jag hejar på på stan. Så jävla glad över detta, att detta är över. Nu jävlar!

Alltså, du måste se/läsa (finns som bok) Sophie Calles konstprojekt om att bli dumpad: Douleur Exquise / Exquisite Pain!
Hon berättar sin historia varje dag tills hon inte har något mer att säga, och varje dag ber hon en annan person berätta sitt livs mest smärtsamma historia..
Exempel:
https://ecjordan.files.wordpress.com/2014/06/exquisitepain.jpg
http://67.media.tumblr.com/617efdd66e196479656df5c465c673e8/tumblr_mmbcfgzyAD1rouua1o2_r3_1280.jpg
https://ecjordan.files.wordpress.com/2014/06/sophie-calle-exquisite-pain-inside.jpg

Gör 2017 till DITT år nu ! <3
kram och Gott nytt år!
Emma

Du är så fin, modig och bra som delar så mycket med dina läsare alltså! Älskar det och dig hehe. Och mobilanteckningarna alltså <3333 Puss.

Det här har jag tänkt skriva i evigheter, men jag tycker det är jättetråkigt att det inte går att spara dina bilder längre? Förut kunde man bara hålla in på bilden så kom alternativet spara upp, men nu kan man bara ”öppna flik” och sedan skjutsas man vidare till Flickr. Varför är det så?

I övrigt, fin lista och gott nytt år!

En kram, Sandra. 2017 är ditt år!

När värsta smärtan har gått ur kroppen, när man börjar för några sekunder börjar glömma småsakerna som är inpräntade i kroppen från då man var två, då ger man sig ut på pirrjakt! Och när man tillåter sig själv att känna pirr utan att det känns konstigt eller ”skyldigt” då vet man att allt kommer bli okej. Minns du tex första smsen från nån man är lite sugen på? Det är högklasspirr!

Jag fick en oväntad mellandagspresent – beskedet om skilsmässa. Jag är i någon slags chockfas, men läser nu om de senaste veckornas blogginlägg från dig med nya ögon. Känns väldigt skönt att veta att man inte är ensam om det här. De där jävla snubbarna, som inte vet vad de mister. Å andra sidan vill jag aldrig i livet leva med någon som inte vill ha mig. Tack i alla fall, Sandra, för att du delar med dig.

Varför så mycket om 2015?

Usch, sån igenkänning! Jag blev brutala dumpad efter ca 4 år (det är länge sedan nu). Tog så himla lång tid innan tvåsamheten gick ur kroppen. I säkert ett år efteråt gjorde jag fortfarande för mycket pasta (pasta för två) och fick slänga. Bäddade ibland i sängen för två innan jag kom på att jag var ju bara en. Ställde frågor rätt ut i lägenheten när jag såg på film ”men vadå? Jag hajar inte? Är han mördaren?” För att inse att han inte satt bredvid i soffan för att svara. Eller alla gånger jag var med om något roligt som jag ville berätta för honom. Och hjärtat sedan, det började slå så hårt och fort när han sa att han inte var kär längre, i alla fall inte i mig. Sedan slog hjärtat precis så fan hur länge som helst. Vet inte vad jag ville säga med det här mer än, fy fan för krossat hjärta 🙁

Jag har samma högsta önskan som du.

alltså, göra slut, det är det värsta som finns i hela jävla världen, tror tinder är asbra för att tänka på annat, eller bara skriva med ngn och bli lite internet kär, bra beslut! swipea på! <3