YES. Den här veckan händer det. Från och med idag ska solen gå ner efter 16.00. I alla fall i Stockholm då. På onsdag är det ny månad och sen efter det är det bara 28 dagar kvar till våren. Världens längsta vinter SO LONG.
Den här veckan är det modevecka men jag tycker modeveckan är superläskig ärligt talat så jag ska inte gå på någonting förutom Daisy Grace middag för där brukar det vara snällisar. Jag ska till Helsingsfors och föreläsa på onsdag och på torsdag ska jag och mamma gå på teater och se Egenmäktigt Förfarande, en av mina bästa böcker. Här är en gammal recension när jag hade läst den btw. I helgen har jag ingen aning vad jag ska göra men det brukar ju lösa sig.
Förra veckan var ganska jobbig. Man ska inte skriva att man mår bättre för då kommer det tillbaka och biter en tydligen. Jag har vaknat med hjärtklappning under flera nätter och i onsdags eftermiddag började jag hacka tänder okontrollerat och hyperventilera, fy fan det sög. Har hänt mig tidigare en gång, men det var för 11 år sen och grejen som hände då var så stor och hemsk och den som hände i onsdags var inte alls särskilt livsomvälvande. Men det tyckte tydligen kroppen.
Men, i och med att världen vill vara i jämvikt har jag märkt hände också ett knippe fina grejer. Till exempel åt jag en ovanligt god skaldjurspizza med extra vitlök, jag dansade till northern soul i mitt vardagsrum en helt vanlig vardagsnatt med en grabb som var helt sjukt bra på souldans, Norge vill ge Finland ett berg i födelsedagspresent, vintertomater kommer smaka gott om några år, min kompis kidnappade mig ut på en öl en kväll när jag begravt mig i panik under mitt täcke + jag har fått en väldigt fin jobbförfrågan om den blir av.
1 2 3 nu börjar vecka fem, en dag i taget
picture source.
Jag älskar den där nyheten att Norge vill ge Finland ett berg. Så mysigt ju!
Det här kanske kommer låta konstigt, men jag tycker att du verkar vara så fin mot dig själv. Som att du verkligen tar hand om dig själv mitt i den här sorgen, genom att vara förstående, omtänksam, ha tålamod och inte döma. Jag blir inspirerad! Kram!
Sandra. Din blogg är som en snäll kram. Den får mig alltid att må bra. Tack för att du finns<3
Har sån ångest prick nu för att han redan hunnit träffa någon annan som har allt jag inte hade. Hela mitt innanmäte imploderar.
Alltså det suger verkligen att du behöver gå igenom en sån hard time, men att du är så öppen med det och beskriver känslor är så himla stöttande för andra. Alltså får en ju att känna sig mindre galen när en går under av känslostormarna liksom. obsobs, menar inte att en måste dela allt för andras skulle bara för det utan menar mest som en fin grej i det onda.
Låter btw som en panikångestattack – finns strategier för att hjälpa en ur det ifall du inte visste? Typ som ett mantra säga högt vilka saker en ser runt omkring sig tillexempel för att lugna ner paniksystemet och koppla in hjärnan. Det som händer är ju att kroppen ställer in sig på escape-mode och då kopplar den liksom bort hjärnverksamheten. Att börja räkna upp saker sådär då tvingar hjärnan in i bilden igen och hjälper kroppen att lugna ner sig. Du kanske redan visste, men det kanske hjälper nån i alla fall 🙂
Frivilliga kramar som stöd och du kommer klara det <3
jag vaknade imorse och kände mig typ okej. Våren närmar sig, snartsnart
En minut i taget, sen en timma. Det bleknar och blir bättre, gullis. JAG LOVAR.
Det är ändå fint att du vågar och vill vara så ärlig med dina känslor här! Önskar såklart att alla bara mådde bra men tror det verkligen hjälper ibland att känna att man ej är ensam. Hade en så fucking pissig helg härom veckan och mådde sämre än nånsin och det skrämde mig så himla mycket men tänkte dela med mig av en fett banal grej en vän sa till mig som ändå hjälpte mig sjukt mycket: det är inte farligt. Det är inte farligt att känna saker även om det e jobbigt och en tror att allt håller på att gå under och rasa men det gör inte det, det är inte farligt <3
Fina, fina du! Hoppas den här veckan är snäll mot dig. Och mot oss alla.
<3
Glöm inte att du är bäst! ❤️
Vi heier på deg alle sammen Sandra <3 Du er best!
<3 <3 <3
Du är en sådandär människa man bara vill krama om och berätta för dig hur bra du är. Det går dock inte att beskriva med ord, för såå himla bra är du!
<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3
Du är bäst Sandra! <3 Varje gång solen tittar fram i Stockholm blir jag glad för din skull, haha. Jag påverkas inte lika starkt av klimatet men jag sitter ju typ ihop med din blogg såatteh..
Helsingfors väntar så på dig! <3
Hey Sandra, i LOVE your blog and read it 3 or 4 times a week but I’m so frustrated with Metro’s website design in the translated version. It always tells me ”We use cookies to give you a better experience of metromode.se. By using metromode.se you agree to this.” but I can’t agree to it! When I click ”I understand”, the windows just doesn’t go away, making the screen even narrower than it already is because of the Metro bar and the translate-bar. Could there be a fix for this?
Have a cozy peaceful Monday! 🙂
Hi I also have to translate the blog. Instead of clicking translate at the top of the page every time, I just use google chrome and it automatically translates webpages. Doesn’t show that bar up top either.
Man, just translated the article now and feel stupid for talking about web design. I’m very sorry you feel bad. Internethugs to you!
no worries! i know about this problem and I’ve told Metro several times. I’ll do it again right away! xx
Thank you and also thanks to Caroline! <3
Älskar att du delar med dig så ärligt om hur du känner.
(Klistrar in den här kommentaren i några inlägg så att fler läsare ser den, hoppas det är ok)
Hej Sandra + gulliga bloggläsare! jag har länge funderat på att skapa en grupp för alla smarta och fina personer i kommentarsfältet och har äntligen fått tummen ur. Det känns som det finns så himla mycket likasinnade personer här men inte riktigt en plattform (förutom kommentarerna) där vi kan mötas. Gruppen heter ”925” på Facebook och jag lägger med en länk i det här inlägget som gör att man förhoppningsvis kommer till gruppen. Jag tänker och hoppas att det blir en plats där vi kan prata av oss, hitta kompisar och peppa varandra.
Sandra, om du vill och orkar får du gärna flagga för gruppen i något inlägg så att dina läsare vet att den existerar:
Kram!
https://www.facebook.com/groups/1376556859070074/
Åååh Norge. Så himlans fint. Blev helt varm i hjärtat <3
<3 se la la land <3
Det där med födelsedagspresenten till Finland gör mig så full i skratt och fånigt glad lixom! (född i Finland och har dubbla medborgarskap).
Och vi slåss vidare. Jag sov fyra timmar inatt. Vaknar alldeles för tidigt med alldeles fel tankar i huvudet. Men nu är det morgon och ljust igen och då känns allt rimligare. Vi kommer klara det här, både du och jag!
Är tacksam för att du skriver sånt här och delar med dig. Jag känner igen och känner med. Allt blir bra.
Mitt bästa tips angående såna panikattacker är att bara låta dom ske! Låt det skölja över dej, räkna dina andetag och försök att sakta ner dom (kanske andas in genom näsan och utan genom munnen), och glöm framför allt inte att inget kan hända dej. Det är inget bakslag eller nåt farligt, bara tecken på att du jobbar på nåt som vill komma ut. Kram!
Nåt jag tycker funkat för mig mot panikångest är att trycka ena foten riktigt hårt i golvet, då fokuserar man på den istället för på ångestkänslan.. eller nypa sig hårt i handen! tips 🙂
Jag läste att Magnus Carlson släpper en Northern Soul-skiva på svenska i veckan och kom att tänka på dig. Har ingen aning om hur den låter, men det känns som en bra sak i teorin i alla fall. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4416&artikel=6615276
Personligen tycker jag ledsamhet är lättare att hantera än ångest. Men man orkar ju inte gå omkring och känna sig ledsen hela tiden, så kanske blir det så att ångesten då får göra en påmind om det jobbiga? Alltså ledsamheten man inte orkar med att känna kommer som ångest, eller så kommer den när något nytt hänt som gör en orolig. Funderar om det är så för mig i vilket fall. Fokus på andning hjälper mig att gå ned varv igen när den värsta ångesten lagt sig. Lugn yoga, varmt bad och meditation hjälper mig att hantera de jobbiga känslorna som sätter sig som ett tryck över bröstet eller bara en enorm inre rastlöshet. Att känna efter hur det känns helt enkelt. Ibland kan jag då istället känna känslorna bakom de kroppsliga symptomen. Eller ibland kör jag anledning också – typ gå ut och gå, städa eller så. Det går ju över tillslut om man tillåter sig att bearbeta det jobbiga.
<3<3<3<3<3<3<3
Finaste Sandra, i komma över processen kommer det ofta bakslag, men det betyder inte att man är tillbaka på ruta ett. I det stora hela har du kommit betydligt längre än så. Det är läskigt att erkänna för sig själv att man mår bättre, för risken är ju att det slår tillbaka. Men jag finner så mycket hopp i att du åtminstone vill försöka må bra. Det är lätt att hålla fast i det gångna, just för att det var så meningsfullt. Men det kommer nya meningsfulla ting och allting annat som kommer här i livet.
Kram till dig Sandra, tack för att du delar med dig av dina känslor och tankar på ett sätt som känns genuint. Hoppas att du får en bra vecka och att den fina jobbförfrågan blir av!!!
Asså<33333333333
Uhhh, kram fina du! Fortsätt kämpa.
Ser fram emot att få lyssna på dig på onsdag <3
<33333333333333333333333333
Till slut kommer det att kännas bättre utan att det känns lika mycket sämre igen. Det blir bra ?
Blir så otroligt fint att lyssna på dej i Helsingfors <3
Vad är det du tycker är jobbigt med modeveckan? Är inte alla snällisar där?:)
Ha en fin vecka. Det är ju plusgrader o ingen snö. Jag fick själv ångest igår kväll usch men tog en insomningstablett o det försvann. Var flera år sedan men få sånt o bo själv nej det suger. Hoppas på lite roligare liv o att februari går snabbt. Kraaammm.