Idag för precis ett år sedan åkte jag ensam till Tokyo i fem veckor. En present till mig själv för att jag skrivit klart en hel bok till. Jag hyrde en lägenhet – som visade sig vara betydligt mindre än vad jag trodde – vid Megurofloden. Den hade inte ens ett kök, bara en mikro och en vattenkokare. Kände mig ganska ensam till en början för att Tokyo var stort, jag kunde inte språket, kände inte direkt någon och saknade min pojkvän. Fick sura kommentarer på bloggen när jag skrev om mina ensamhetskänslor att jag var ”otacksam”.
Ha. Folk.
Men ganska fort blev det bättre, när jetlaggen gått över, när jag upptäckte de kletiga risbollarna i mataffären med bönfyllning; onigiri. När jag fick en kompis och sedan en till. När jag upptäckte att jag bodde nära ett mysigt café med snabbt wi-fi och gott hotto koffi, när Shibuyas skyskrapor fick det att suga till i magen av förväntan.
Jag bestämde mig för att lära mig strukturen och avstånden i Tokyos västra del och skrev in en ny plats i Google Maps varje dag och promenerade dit. Upptäckte så mycket fint! Shimokitazawas vintage, Daikanyamas bokaffärer, Shibuyas ramenhak, Nakanos barstråk, Ikejiri Ohashis caféer, Harajukus shoppinggator, Nakameguros körsbärsalléer, Shinjukus karaokebarer.
Och så vidare.
Provade saker jag aldrig ätit innan och blev dagligen amazed över Japans matkultur.
Frikkin varje dag, varje måltid!
Och så kom våren med körsbärsblommorna, hanami, uteserveringar och det var som staden plötsligt fylldes på med dubbelt så mycket människor och längs med floden jag bodde vid började folk promenera omkring med vinglas mitt på blanka dagen.
Och jag fick ännu fler kompisar, lärde mig dom olika namnen och smakerna på ramen, köpte märkliga ansiktsmasker och blev bjuden på fest och middagar och upptåg.
Åkte långt bort med tunnelbanan och kom ut någonstans där skyskraporna var lika höga.
Och fem veckor senare åkte jag hem med en resväska full till bristningsgränsen med allt från maid costumes och peruker till femhundrasjuttioelva ansiktsmasker och skönhetsprylar.
Translation. Exactly one year ago today I traveled to Tokyo for five weeks.
Hej och tack för ett underbart inlägg om Tokyo. Har alltid velat åka till Tokyo och nu verkar de som vi äntligen kommer iväg. Hoppas du kan skriva lite om alla coola leksaksaffärer som finns där om du fortsätter att skriva.
Får jag fråga hur du gick tillväga för att få kompisar så fort? Jag behöver tips :/ Mvh har bott utomlands i två år och har en vän
Så fint det ser ut 🙂
åh så fint! måste måste till tokyo någon gång i livet!
älskar att sitta och titta igenom dina gamla inlägg (dom nya med!!) kan sitta i timmar.
Fasen va fint att se det här just nu. Det behövde jag.
Hej Sandra.
Jag vet x att du pris som jag har stora problem med torr hy, jag är så fruktansvärt trött på detta. Framförallt nu när jag börjat upptäcka smink, men varken mitt puder foundation från Bareminerals eller min CC kräm sitter bra då de torra partierna framhävs ännu mer. Jag har alltid använt en fet kräm i ansiktet från Apoteket (du rekommenderade den för några år sedan) men såg nu att den innehåller paraffin/mineralolja som inte alls är bra för huden och inte återfuktar bra. En ansiktsmask brukar hjälpa men det ska ju bara användas 1 gång i veckan, då jag även har finnar i pannan så skulle jag behöva hjälp med något som verkligen fungerar. Kanske finns det någon annan här i kommentarerna med samma hudproblem som kan hjälpa?Gjorde ett hudtest på Skincity för länge sen och började med Paulas choice produkter med BHA men de fungerar inte på mig och min hy blev ännu torrare.
Fick så himla mycket nostalgi efter denna inlägg. Kommer ihåg själv när jag flyttade till Köpenhamn för 5 år sen. Var helt pepp till en start att jag skulle till ett annat land och allting nytt som skulle hända mig. Och sen när jag väl var på plats så kände jag mig ensammare än ensammast och drack billig vin till bonnie tyler musik varje måndag. Hatade Köpenhamn och all ensamhet som det medförde.
Älskar det nu ju.. Men nya platser och nya dofter känns främmande tills man börjar integrera sig med omgivningen och bli en del av staden.
Kram Sandra. Sitter här i pyjamas i en grå Köpenhamn och ditt inlägg fick mig att känna hopp över att våren kommer snart <3
har aldrig varit särskilt sugen på att besöka Japan förrän jag följde dina inlägg därifrån, ser nästan overkligt ut! Färgerna, miljöerna. Som en annan, filmiskt vacker värld.
åh Tokyo är mitt happy place! det jag fantiserar om när jag ligger hemma sjukskriven nu sedan flera månader. jag var där i slutet av april/början maj förra året, det var min andra resa dit och har sån sjuk längtan tillbaka. har bara varit där i 2-veckors-perioder så att bli frisk och åka dit i en månad som du gjorde eller ännu längre är vad jag önskar mig allra mest just nu. höll på o garva ihjäl mig när jag lyssnade på spellistan som du nyss gjort med allas peppiga låtar och hörde textraden ”I think i’m turning japanese I think i’m turning japanese I really think so”, hög igenkänning på den alltså, haha!
Måste bara åka dit någon gång i framtiden. Så spännande. Om jag vann mycket pengar skulle jag resa massor. Är nog bland det roligaste i livet. O man tänker på alla minnen härligt.
Bästa, bästa staden! Mår nästan lite dåligt över att jag inte vet när jag får åka tillbaka dit igen för jag känner mig inte klar där, inte på långa vägar.
Alltså❤️❤️❤️ Jag skulle verkligen vilja åka dit någon dag. Men det känns så långt bort, så skrämmande.
Vi kan åka till Tokyo? Saknar Japan också så himlans mycket. Skułle visa dig andra städer med, så många fina ställen att man inte vill något annat än emigrera dit efteråt.
http://nouw.com/matk%C3%A4rlek
massa recept tips <3
Så häftigt att du bara gjorde det här! Jag har flyttat till Aten och är också rätt ensam förutom min pojkvän. Hur hittar man vänner? Hjälp! Snälla har du eller nån nåt tips, det är så svårt 🙁
”Det har blivit svårt att älska när all kärlek lett till besvikelse … ni trodde man kunde svika kärlek. Men det kan man inte” tänkte på dig när jag hörde detta nu. Att du sa att man överlever för att man måste. Man blir kär igen för att man måste. För man kan inte svika kärlek. Fint bara. O tiden går, hela tiden. Glöm ej. Snart är det aslängesen den där skiten hände.
behövde höra detta verkligen exakt prick nu. Så tack för det.
Jag var i Tokyo 3 gånger förra året, vi var där samtidigt faktiskt! Och nu har jag bokat en resa till, åker i slutet av april och jag längtar så mycket att jag nästan spricker! Trodde aldrig att jag skulle falla så hårt för Tokyo och övriga delar av Japan som jag varit i men jag älskar det så mycket, så mycket.
Tänkte på detta igår då jag såg Ivan Ramen-avsnittet på chef’s table. Så bra för övrigt!
Åh, blir jättesugen på att åka tillbaka! Var där ett par veckor förra året, men skulle behöva mer tid till att hinna se staden ordentligt. Använde din guide när jag var där, tack tack för alla fina tips! 🙂
Och det där med hemlängtan, kände så med dig när du skrev det inlägget eftersom jag kände igen mig i det. När jag pluggade i London hade jag också till en början en outhärdlig hemlängtan trots att jag kunde språket, trots att jag visste att jag skulle få besök av pojkvän, vänner och familj och trots att jag bodde i en av världens bästa städer. <3
Ååå. Jag va också i Tokyo några veckor förra året, åkte hem hem när du åkte dit. Grymt fina inlägg därifrån. Älskar din blogg!❤️
Blir nyfiken bara hur du hade möjlighet att vara där några veckor? Pluggade du och hade ledig tid eller tog du ut semester? Mvh en som snart pluggat klart och tänker att hon aldrig kommer kunna resa mer haha