en tisdagslista.

provence.

Tre saker du älskar:
1. Mozzarella.
2. Vår.
3. Hundar.

När grät du senast?
I söndags.

Vad skrattade du åt senast?
I söndags när jag åt middag hos mina föräldrar och min lillebror skulle beskriva mitt kompisgäng och jag tyckte det lät så knasigt och bra.

Har du en bra hårdag?
Inte direkt för att min målare kom idag (måndag) 07.00 och det hade jag glömt så jag bara flög upp och ut ur lägenheten.

Säg något fint du funderar på?
Hmm som jag funderar på. Förälskelsens första fas är så fin tänker jag ibland. De trevande smsen, att inte veta, att längta efter varandra. Att tycka om någon så himla mycket men ännu inte riktigt känna varandra. Att vakna med ett surr i bröstet. Jag försöker tänka ganska mycket att det är ju ändå något bra och fint att se framemot och som förhoppningsvis kommer hända mig igen? Att det finns framför mig, det är fint. Oklart dock hur en 17 ska våga släppa in en annan människa igen, men det löser väl sig, allt löser sig.

Ditt livsmål?
Följa hjärtat, våga mycket och ha det så roligt som möjligt.

Beskriv rummet du är i?
Jag sitter på min kontorsplats vid ett skrivbord med utsikt över en av Södermalms gator. Ganska stökigt skrivbord med många vattenflaskor och böcker på typ.

Var vill du vara om sex år?
Jag vill skriva och resa och ha en gullig hund.

En sak du önskar dig?
Att jag snart kan få klämma en finne jag har på kinden som gör så ont ?

Det senaste du åt?
En smoothie från Urban Deli på mango, kokosgrädde, lime och ingefära. Var god!

Hur blir din sommar i år?
Planerar att inte vara i Stockholm ett endaste dugg och bara resa runt med vänner, läsa böcker och dricka rosé. Frankrike, Italien och Spanien blir det.

Vad gjorde du för exakt fem månader sedan?
21 oktober: Jenny fyllde år och hade fest.

kan du bjuda på någon teaser inför kommande blogginlägg?
Har inte planerat veckans blogginlägg överhuvudtaget! Mycket olikt mig, men jag kommer lösa det do not worry

Vad är viktigt i ett förhållande?
Att man skrattar åt samma saker, att man hånglar ofta och mycket. Att man litar på varandra. Att vara snäll och respektera varandra.

Vad är viktiga egenskaper hos en partner?
Trygg, stabil, självsäker, intensiv, rolig, snäll, generös.

Vem kysste du senast?
En i söndags som var gullig mot mig och min ångest.

Har du något onödigt du gör?
Biter på naglarna, röker cigaretter.

Vad är det sämsta med denna vecka?
Att jag måste gå upp så tidigt pga målare! Men det är det ju värt i slutändan såklart.

vad ska du göra i höst?
Skriva på bok tre på någon annan plats på jorden än Stockholm, må bra! Jävlar vad bra jag ska må i höst har jag bestämt.

vad har du i ditt kylskåp?
Just nu har jag körsbärstomater, grönkål, mozzarella, creme fraiche, folköl, potatis och champagne.

 

lördag: jakten efter arg-skor samt en paprikagryta.

march
I lördags vaknade jag upp med årets kanske mest ilskna humör hittills. Träffade honom på gatan kvällen innan, första gången jag såg honom sen jag fick reda på vad han gjort. Han stod och rökte utanför en bar på min fucking gata. Gick fram, knackade honom på ryggen, gav honom fingret och gick därifrån.
Att han ens understår sig att röra sig i mina hoods. Bestämde mig för att gå ut och shoppa något asdyrt på lördagen bara för det.

march

Mötte upp Jenny, köpte kaffe och promenerade in mot stan.

march

Vi gick exempelvis till Prada. Var så jäkla motiverad att köpa ett par högklackade skor och så hade dom inga i min storlek. Ska man inte ens få shoppa när man vill eller

march

Vi dränkte våra sorger med prosecco och skagen på Wiener Caféet till lunch istället.

march

Och efter lite mer butikstittande gick vi hemåt igen. Tog turistig bild i Gamla Stan of course.

march

På kvällen bytte jag om till en ny t-shirt jag köpte på & Other Stories.

march

Och sen åkte jag hem till Livia för att jag var bjuden på middag! Hur mysigt bor hon då

march

Alexandra och Siri var exempelvis också där.

march

Vi blev bjudna på paprikagryta med ägg. Mycket gott.

march

Och sedan gjorde vi det vi gör mest och bäst: dansade på stolar och bord och allsångsskrek.

march

<3

march

Vid 01 var vi fortsatt pepp och åkte till Under Bron för att fortsätta festen. Där sprang jag in i babe_ebba, blev starstrucked och bad om en selfie. Det fick jag!

grisfötterna.

För ungefär fem veckor sedan gick jag till slaktaren i saluhallen vid Medborgarplatsen.
– Säljer ni grisfötter?
– Självklart. Hur många vill du ha?
– 2 kilo, tack.

Jag läste i receptet när jag kom hem att de skulle ligga i kallt vatten i tjugofyra timmar innan man kunde börja med tonkotsubuljongen. Två kilo grisfötter är obehagligt många fötter. Liknande människohud dessutom, fast klövar och lika stora som mina egna händer. Jag var tvungen att omstrukturera kylen för att få plats och fylla flera bunkar och kastruller för att allt skulle täckas med vatten. Kom på mig själv att viska förlåt när jag pressade ner fötterna och ställde i kylen. Det blev så tydligt att de tillhört grispersoner.

Tjugofyra timmar senare skulle klövarna klyvas på mitten och jag stod kallsvettig i köket med min vassaste kniv och försökte förstå exakt hur man klyver en fot när man inte ens vinner mot barn i armbrytning. Drog fingrarna över skelettet för att hitta en bra yta, grishuden var kall och knottrig.

Och precis då, när jag lyfte armen för att till slut ta mig genom köttet, ringde telefonen. Ett kort samtal och jag föll ihop och kom upp på benen igen i ett och samma andetag. Krackelerade och modellerades om till en person av pansar på ett knappt ögonblick. Öppnade upp balkongdörrarna, rökte fyra cigaretter på raken och skrek rakt ut.

När jag kom in i köket igen låg grisfötterna där i högar på min köksbänk.
Varför i helvete fick jag för mig att göra min egen idiotiska tonkotsuramen, tänkte jag och hävde ner dem i en ICA-kasse, de fick knappt plats, och bar ner dom till soprummet.

Sedan söp jag mig full i tre dagar, flyttade hem till mina föräldrar på söndagen, kom hem åtta dagar senare till en inrökt lägenhet. Och där låg ramenkokboken uppslagen på sidan 61 mitt på köksbänken. Och jag slog igen den, ställde tillbaka med de andra kokböckerna.
Aldrig mer.

Så.
Detta är ett öppet brev till de tre och en halv grisar som fick sätta livet till men vars klövar hamnade i ett soprum istället för i en soppa.
Förlåt. Det var inte med mening.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!