Här kommer några fler berättelse från er om bra saker som hänt på sista tiden.
Började gråta av flera, herregud. Är så lättblödig när det kommer till kärlek och snällisar.
del 1 här.
del 2 här.
☆
Jag flyttade till Sverige med min franska kille och hund! Min kille lär sig svenska men min hund förstår fortfarande bara franska. Så när Farmor skulle passa honom en dag vägrade han lyda när hon sa ‘Sitt!.’ Så hon funderade och testade sen ‘Asseyez-vous’ och han förstod(!).
Farmor niade alltså min hund… (Det hade räckt med ‘assis’ han är ju knappast kunglig)
Gulle-Farmor.
☆
Besteg Kebnekaise i snöstorm!!!
☆
Min svamp i underlivet är äntligen äntligen borta. Var tvungen att sluta med i princip allt som är kul pga det fkn gick inte. Men nu, 10 månader och vad som känns som tio tusen piller senare, är jag frisk.
Hello boys och HELLO STRUMPBYXOR.
☆
Jag har varit singel i ETT HELT ÅR och överlevt! Jag har dejtat 27 killar och ingen har gett mig samma pirr, men jag inser att jag bara förtjänar det bästa, och tills han kommer ska jag klara det här helt själv! Jag ska säga nej till snåla, dumma, elaka, pessimistiska, kontrollerande snubbar utan att tappa hoppet om att det någonstans där ute finns en pojke med breda axlar och snälla ögon som längtar efter mig med
☆
Jeg møtte han som dumpet meg etter syv år og han holder på å bli skallet!
☆
när han säger ”men det är klart att vi ska behålla. du kommer bli världens bästa mamma” <3<3<3<3<3<3<3
☆
trodde jag hade förlorat min bästa vän för alltid efter att vi gjorde slut men så körde han in på uppfarten till mitt hus och spelade can you feel the love tonight och sen körde vi runt hela natten och pratade och skrek med i våra favoritlåtar och hade sex i hans bil medan det åskade och blixtrade utanför.
och vem fan behöver egentligen en pojkvän när man kan ha en bästa vän i stället?
☆
Att min mamma kom förbi med kakor, vetebröd, sylt och godis till mig efter första veckans inskolning på förskolan för min dotter. Så var hon bara mammig mot mig på det bästa av sätten. Kramade om mig och sa att det kommer bli bra det här med. Älskade mamma tack för att du kom och peppade mig
☆
Stötte på min förra partner och tänkte först att jag skulle dö.
Vi hälsade, pratade kort och kramade om varandra. Vinkade medan jag gick nedför trapporna och han satt kvar.
Kände ett tryck i magen, i halsen, i hjärtat. Tårarna byggde upp sig inom mig.
Kom ut, tänkte nu händer det nu dör jag.
Sen så ingenting.
Inga tårar, ingen sorg.
Allting var som det var förut.
Överlevde.
☆
I våras träffade jag världens finaste kille. Det tog tio dagar för oss att bli kära i varandra, så enkelt var det. När han berättade för sin mormor att han träffat någon såg hon finurligt på honom. Det visste hon nämligen redan, för hon kan se på honom när han är kär.
Hoppas att det ska synas alla dagar resten av livet.
Jag måste få berätta om min fantastiska klass! Jag fick barn för tre år sedan och föräldraledigeten var svår för mig då jag ärenden väldigt social person och jag inte hade någon vuxen att umgås med på dagarna. Jag blev heller inte inbjuden till så mycket saker längre för nu hade jag blivit mamma så då kunde jag ju inte följa med ut och festa längre. – För då bryr en sig inte om sitt barn. Jag kännde mig rätt ensam under en tid. Sen började jag plugga igen, på programmet jag går nu, och mina klasskamrater är så fina. Dem behandlar mig inte annorlunda öron att jag är ungmamma och dömer mig inte för att jag är med på nollning och fester. Detta borde inte vara anmärkningsvärt men det betyder så mycket för mig att dem inte definer ar mig och har fördomar om mig för att jag har barn. Jag får vara min egen person. ❤
Jag älskar verkligen dom här inläggen. Dom ger lite hopp i en annars ganska hopplös tillvaro ur ett kärleksperspektiv. Men jag fattar inte hur jag någonsin ska bli någon av dom. För några veckor sedan matchade jag med en kille på tinder och tänkte ”Wow! Nähä! Är det sant?!” och vi började skriva. Sågs ganska snabbt, han hånglade upp mig utanför sin port och sedan hördes vi varje dag i ett par veckors tid. Han var så gullig och bekräftande att jag inte trodde att det var sant. Tills han berättade för mig att han hade känslor för någon annan. Jag fattar inte hur han hade hunnit med det men tydligen. Jag blev verkligen super ledsen, är fortfarande ganska ledsen såhär en vecka senare. Mina vänner propsar för att jag nu har tid för mig själv efter ett ganska hektiskt (och inte så givande) dejtingår, men jag vet inte hur. Hur tar man sig tid åt sig själv? Vad gör man? Hur hittar man sig själv utan att åka till Indien? Jag tycker ju att jag känner mig själv, men jag vill så himla gärna hitta kärleken efter att ha varit singel since forever (och börjar närma mig 30). Men jag vet inte hur. Det känns så fruktansvärt hopplöst.
<3
Har också funderat på hur man hittar sig själv utan att åka till indian eller bli religös. Det som gjorde susen för mig var att kompisdejta! Har träffats så mycket fina och fantastiska tjejer som är så otroligt peppande att det smittar av sig. Och kompiskärlek är ju kärlek det med tills man snubblar över the one.
ÄLSKAR de här inläggen <3
Jag tänker fylla på listan med bra saker.
Det är som för många andra. Min pojkvän gjorde slut med mig för cirka en månad sedan. Efter livets värsta bodelning och att han bott på min soffa i ca en månad så börjar jag äntligen komma på fötter igen.
Jag har köpt supersnygga, singelstjejsklänningar, lagar fantastisk mat åt alla som vill komma på besök och har nu bokat en resa till Helsingborg och hälsa på vänner, den stad mitt ex är uppvuxen i men som jag har bestämt att han inte ska få ta ifrån mig. Jag ska göra den till MIN stad.
I’m through accepting limits ’cause someone says they’re so
Some things I cannot change but ’til I try, I’ll never know!- Defying Gravity
Snälla Sandra ge ut en bok med alla inlägg du någonsin gjort med såna här fina små berättelser! Jag älskar dem och skulle köpa ditt!!!!!!
Ja! En bok, tack!
Men JA!!!!
Haha jag har också flyttat till Sverige med en fransk kille och hans hund och den också bara kan franska! Vad är oddsen!
Blir så glad av dette! <3
Livet….
Hej! Det var inte jag som skrev kommentaren men har liknande erfarenhet så hoppas det är ok att jag svarar. Hade svamp som ALDRIG försvann. Tillslut fick jag diflucan, såna där tabletter som går att köpa receptfritt, fast en massa tabletter i mindre dos än de som finns receptfritt som jag skulle äta under lång tid, flera månader. Och det försvann!!! Smörjde samtidigt in mig dagligen med olivolja, mina slemhinnor var så torra av allasvampinfektioner, sov utan underkläder, använde inget (nästan) klädesplagg med tätt material (dvs inga strumpbyxor…) osv. Och! Inget penetrerande sex! Inga tamponger eller bindor (men menskopp funkar jättebra) heller. Hoppas det löser sig för dig! Det var en sån befrielse att bli av med svampen, jag förstår verkligen känslan hos dig som skrev kommentaren! Jag kan fortfarande få enstaka infektioner men då köper jag direkt två tabletter diflucan och så canesten på Apoteket, har inte sex förrän flera dagar efter att symptomen är borta och går i bomullskläder, och då försvinner det. Har hittills inte fått tillbaka en sån där långvarig infektion. Lycka till och sorry för lång kommentar, men blev så glad över att kanske kunna hjälpa någon med detta hemska problem.
Att läsa detta direkt på morgonen var ju dagens bästa beslut. Så mycket pirr i magen och pepp!
FINT <333
<333
Så fina och bra små historier!
Åh, om du med svampinfektion ser detta, hur gjorde du? Måste man sluta med ALLT? Blir deprimerad snart av min svamp, den försvinner aldrig. Men ska jag sluta äta allt som är gott och börja klä mig i bylsiga kläder kommer jag gå under :'(
Hej! Det var jag som skrev förut, fast sitter nog inte på så mycket mer expertkunskap än någon annan. Men kan i alla fall trösta med att säga att när jag slutade med allt kul så var det för att det bokstavligen inte gick. Kunde inte springa, cykla, ligga, ha på mig tajta kläder, bada eller gå långt för att det skavde och kliade och sved så jävla mycket. Blödde till och med när det var som värst. Väntade alldeles för länge med att gå till gyn eftersom vårdrådgivningen sa till mej att det var så vanligt och att man kunde behandla med receptfritt. När jag väl gick till en mottagning (snorgråtig i cowboygång) så vände det. Min gynekolog såg ut som en snäll liten mård i landstingskläder och har skrivit ut både piller, kapslar och kräm till mig med ledsna ögon (trodde först att han tyckte synd om mej, men jag har sett honom sen på stan. Han ser bara ut så.). Det vände inte direkt. Jag slutade med massa mat, gick med i nån halvkonstig svampgrupp på Facebook som är vaccinmotståndare och fick mej att bara äta råris och lök och bönor i en månad. Det hjälpte inte. MEN det blev bra, sakta men säkert. Tror stenhårt på medicin. Om du kan göra all roliga, braiga grejer utan att det gör ont/kliar, GÖR DET. Ät marängsviss till frukost, ha på dig skinnbyxor OCH strumpbyxor, knulla om du vill och kan. Man måste ju väga upp för skiten med nånting kul för att orka? Skit i det som du märker gör det värre. Krya på dig! Hejar på dej och dina slemhinnor <3
Jag fick svamp i underlivet av min kopparspiral. Har inte haft innan och inte efter (har haft tur) och gynekologen trodde att jag hade klamydia och såg inte sambandet mellan spiralen och svampen. Men svampen försvann inte helt av behandlingen och någon klamydia hade jag inte så jag testade att ta ut spiralen – vips så var svampen borta. Synd för jag ville verkligen att den skulle funka 🙁
På 1177 står det ”Den forskning som gjorts gällande samband mellan socker och jästintag och svampinfektion har inte visat på något samband.”. Men jag förstår att man testar allt!
Mitt tips till dem som lider av svamp: Kolla att ni inte har urinvägsinfektion. Jag har tre gånger trott att jag hade svamp och försökt behandla det utan framgång. När jag sedan testat för och behandlat konstaterad urinvägsinfektion har det jag upplevde som svampsymptom, kliandet och svidandet, försvunnit.
Mitt tips är att prova långtidskurer med Difuclan och att be gynekologen ta reda på exakt vilken sorts svamp det är, vissa är resistenta mot Difuclan och då är Borsyra-kapslar det som ska funka! De är receptbelagda och tillverkas på apoteket, dödar svampen men är i övrigt mkt snällt mot underlivet till skillnad från hemska Canesten och liknande.
Hej! Det var inte jag som skrev kommentaren men har liknande erfarenhet så hoppas det är ok att jag svarar. Hade svamp som ALDRIG försvann. Tillslut fick jag diflucan, såna där tabletter som går att köpa receptfritt, fast en massa tabletter i mindre dos än de som finns receptfritt som jag skulle äta under lång tid, flera månader. Och det försvann!!! Smörjde samtidigt in mig dagligen med olivolja, mina slemhinnor var så torra av allasvampinfektioner, sov utan underkläder, använde inget (nästan) klädesplagg med tätt material (dvs inga strumpbyxor…) osv. Och! Inget penetrerande sex! Inga tamponger eller bindor (men menskopp funkar jättebra) heller. Hoppas det löser sig för dig! Det var en sån befrielse att bli av med svampen, jag förstår verkligen känslan hos dig som skrev kommentaren! Jag kan fortfarande få enstaka infektioner men då köper jag direkt två tabletter diflucan och så canesten på Apoteket, har inte sex förrän flera dagar efter att symptomen är borta och går i bomullskläder, och då försvinner det. Har hittills inte fått tillbaka en sån där långvarig infektion. Lycka till och sorry för lång kommentar, men blev så glad över att kanske kunna hjälpa någon med detta hemska problem.
Självklart ok <3 Tack! Slutade du med socker etc med?
Oj måste kommentera igen! Finns inga vetenskapliga bevis på att socker i kosten orsakar svamp, förstår att man blir desperat för lösningar men att dra på sig en ätstörning också är ingen hit mvh en som varit där….
Men är inte det här med socker en myt? Har för mig att jag läst det på 1177.
Tänker att det är ju jättetråkigt att sluta äta allt som är gott när man redan är nere. Krya! <3
Jag fick medicin av min gynekolog och en salva och efter två veckor var det borta 🙂
Vill också veta! Kämpat i 1,5 år 🙁
Nej, drog kanske ner lite på sockret, men klarade liksom inte att sluta med det, hehe. Försökte dock att inte dricka så mycket kaffe, också svårt pga älskar kaffe. Men kaffe (och te) är ju vätskedrivande och det kändes som att det liksom var jobbigt att behöva kissa för ofta, svider ju så när man torkar sig. Men alltså, gå till en gynekolog och kräv annan hjälp än sådant som finns receptfritt! Vet inte hur många gånger jag fått förklara att, ja, jag har provat receptfria alternativ, de hjälper inte, och ja, jag har bomullstrosor osv. Så himla dränerande. Men tillslut fick jag ordentlig hjälp.
Ska försöka dra ner lite på socker och kolhydrater och se om det har någon verkan, men lär ju må dåligt på kuppen pga det är ju livet.
Har också bemötts av det så många gånger, det är så sjukt dränerande! Men ringde iallafall UMO idag och ska träffa en barnmorska. Kvinnan i telefonen verkade iallafall förstående så håller alla tummar nu!
Åh, nu sitter jag här och gråter en skvätt till frukosten. Så jävla underbara kvinns – heja!