Kerstin Thorvall, ur diktsamlingen Jag är en grön bänk i Paris.
?
För några veckor sedan frågade jag i 925 – alltså den här bloggens facebookgrupp – efter era favoritdikter. SÅ många fina. Låt oss därför ha lite fredagslässtund med en handfull av dem.
Poesi lagar det mesta ❤️
Märta Tikkanen
Bodil Malmsten
Kerstin Thorvall
Charlotta Cederlöf
Alf Henrikson
Bruno K Öijer
Claes Andersson
Rupi Kaur
Nina Quist
Gustaf Fröding
Anna Jörgensdotter
Edith Södergran
❤️?
Het detta inlägg sparat på hemskärmen så jag snabbt och lätt kan komma åt det när jag behöver. Poesi så vackert<333
Åh, jag får lixom hjärtat i halsen när jag läser det här för det är så vackert och gör så ont.
Sprack godset? Då lät du det kallna.
Dag Hammarskjöld ❤
Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.
Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.
Eeva Kilpi
Love is many things and sometimes we are never really sure if it even exists, but all I know is that if you were to show me her soul in a photograph, I wouldn’t even ask to see the others.
One Art
BY ELIZABETH BISHOP
The art of losing isn’t hard to master;
so many things seem filled with the intent
to be lost that their loss is no disaster.
Lose something every day. Accept the fluster
of lost door keys, the hour badly spent.
The art of losing isn’t hard to master.
Then practice losing farther, losing faster:
places, and names, and where it was you meant
to travel. None of these will bring disaster.
I lost my mother’s watch. And look! my last, or
next-to-last, of three loved houses went.
The art of losing isn’t hard to master.
I lost two cities, lovely ones. And, vaster,
some realms I owned, two rivers, a continent.
I miss them, but it wasn’t a disaster.
—Even losing you (the joking voice, a gesture
I love) I shan’t have lied. It’s evident
the art of losing’s not too hard to master
though it may look like (Write it!) like disaster.
Får jag dela med mig av en av mina favoriter? Jag gör det. ”This Be the Verse” av Philip Larkin.
They fuck you up, your mum and dad.
They may not mean to, but they do.
They fill you with the faults they had
And add some extra, just for you.
But they were fucked up in their turn
By fools in old-style hats and coats,
Who half the time were soppy-stern
And half at one another’s throats.
Man hands on misery to man.
It deepens like a coastal shelf.
Get out as early as you can,
And don’t have any kids yourself.
”En gång var vår sommar
en evighet lång.
Vi strövade i soldagar
utan slut en gång.
Vi sjönk i gröna doftande
djup utan grund
och kände ingen ängslan
för kvällningens stund.”
Första raderna i ”Evighet” av Karin Boije.
uppskattar sådana här poesiinlägg så mycket! så väldans fint
Åh, missade det inlägget! Men måste tipsa om en av mina all-time favoriter – Invictus av William Ernest Henley. Typ det mäktigaste jag läst någonsin. Läs den med en högmodig, tung röst i huvudet och låt den stegra med ditt självförtroende eller whatevs. Och live and die by de alla två sista raderna för evigt.
Out of the night that covers me,
Black as the Pit from pole to pole,
I thank whatever gods may be
For my unconquerable soul.
In the fell clutch of circumstance
I have not winced nor cried aloud,
Under the bludgeoning of chance
My head is bloody, but unbowed.
Beyond this place of wrath and tears
Looms but the horror of the shade,
And yet the menace of the years
Finds, and shall find me, unafraid.
It matters not how strait the gate,
How charged with punishments the scroll,
I am the master of my fate:
I am the captain of my soul
The uses of sorrow
Someone I once loved gave me
a box full of darkness
It took me years to understand
that this, too, was a gift
Tänker alltid på min uppväxt när jag läser den här och all skit jag fick gå igenom men ändå blev en god, snäll människa. Att även fast du bara fått mörker så kan det ge ljus i slutändan ändå.
nu ikväll när det gått några veckor sedan det tog slut. och jag tror jag blivit starkare. läser jag detta och tårarna vill aldrig sluta. fastnar så hårt för nr 3 av bodil. det var precis vad jag ville säga till honom. vad jag försökte få fram. ville bara att vi skulle bli lyckliga igen, men utan varandra. jag vet inte om det någonsin är möjligt.
Måste ge lite kritik Pga kränkt halvsyrian: Så trött på vita söderhipsters som tror att dom vet vad hummus betyder? Ni tror att det är ett ord för typ sås eller röra? det är den arabiska direkta översättningen till kikärtor. När du skriver att du har gjort en hummus på vita bönor skriver du alltså att du gjort en kikärtor på vita bönor. Får stress av det här så sluta 🙁
Men, du är väl inte seriös nu? Ja, hummus betyder kikärtor på arabiska, absolut. Men ”hummus” i den meningen det används syftar ju på språk som inte är arabiska på just den röran som är kikärtor och tahini, som på arbaiska kallas ”ḥummuṣ bi ṭaḥīna”. Som förkortning har det blivit att man säger kort och gott hummus istället, just eftersom hummis INTE betyder kikärtor på andra språk. Rätt logiskt, finns andra maträtter där man gjort detsamma, förkortat och bara benämner med första ordet.
Ja, ord (och maträtter) vandrar och blir del av nya sammanhang:
salsa-sås = sås-sås
ostfromage = ostost
vitlöksaioli = vitlöksvitlöksolja
Jag hoppas tex att du, kränkta Linda, aldrig säger ’majonnäs’ då det bara är en försvenskning av förfranskningen av förkortningen av ’salsa Mahonesa’ – alltså ’sås från Mahón’ – och då i bästa fall betyder lite ospecifikt ’någon/något som kommer från Mahón’. Detsamma gäller såklart bearnäs (béarnaise) = ’något som kommer från Béarn’.
Måste dock erkänna att jag får lite krupp av att Sandra alltid skriver ’chevré’ i stället för ’chèvre’ – som betyder ’get’ men som vi väl alla fattar är osten hon menar och inte djuret, så att man inte alltid behöver skriva ut ’fromage au lait de chèvre’ – MEN: é, è och e är alltså olika bokstäver med helt olika uttal på franska så det blir lite som om man fritt kastar om på a, å, ä att skriva så – men det går också att acceptera, att liksom fransmännen och andra inte har någon koll på våra prickar (smorgasbord), så jonglerar skandinaverna fritt med deras accenter..
Vet inte ens vad jag ska skriva. Vill bara visa att fan vad den gick rakt in. Exakt så
By the time you swear you’re his
Shivering and sighing
And he vows his passion is
Infinite, undying
Lady, take a note of this
One of you is lying
/Dorothy Parker
Underbart. Tack alla för bidragen.
Det är svårt att inte gå lite sönder av gå sönder av att hen gick-dikten :'(
gråter lite
Tack, så fint!
Så fina texter!
Älskar detta inlägget, tack tack tack! Har du möjligtvis några tips om bra novellsamlingar, hade nog varit populärt som blogginlägg tänker jag? kram
do not choose the lesser life.
do you hear me.
do you hear me.
choose the life that is. yours.
the life that is seducing your lungs.
that is dripping down your chin.
– Nayyirah Waheed
vill också tipsa om min absoluta favorit: Säg till om jag stör av Eeva Kilpi.
Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.
Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.
DEN RÄTTE
Jag hade tänkt dig blond
och lång över allt förstånd
med en energisk haka,
du, som i dröm och vaka
varit mitt ideal.
Blond och högväxt och smal.
Och så kommer du dock
mörk och kortväxt och tjock,
med hakan i nervikt krage
och en början till mage.
Sådan kliver du in
i min själ och mitt skinn.
Allting blev skapat om,
när du kom.
Allting slog du itu.
Du, du!
— Erik Lindorm
Jag har skrivit flera dikter efter att jag dumpades, trodde att det skulle hjälpa mig, de blev bara mörkare 🙁 här kommer några innan jag fick sluta skriva.
…
Det var inte så att jag inte visste
Jag bara hoppades inte på ett slut
Det var inte så att jag inte såg det komma
Jag bara blundade för att se ett ljus
…
Det känns som att, hur jag än gör, gör fel
Förlorar jag inte mig
Så förlorar jag dig
….
Åh du bekräftar allt
Bekräftar hur alla behandlar mig
Hur konstig jag är
Bekräftar hur alla ser mig
Hur udda jag är
Bekräftar vad alla tror om mig
Hur splittrad jag är
Du bekräftar allt
Fast jag hade velat att du motbevisade
Motbevisade allt
…
Du är kall. Jag har blivit lika kall. När du var varm var jag ljummen. Nu är du mera som is. Mina händer fastnade vid ytan, får ej dem bort tills någon blir varm. Du har inte smält och jag var tvungen att hämta hjälp.
…
Varför kan inte hoppet om honom dö? Så där abrupt som han slutade bry sig.
Varför kan inte huvudet sluta påminna mig om honom?
Så där som han aldrig skickar sms.
Varför har han tagit över?
Så där när han inte ens finns i närheten.
…
vi lärde inte oss att man behöver en fotograf för att fånga hans intresse
att alkohol håller honom sällskap
att ditt underliv håller honom engagerad
att du bara är i vägen
♡
Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst.
Ur I rörelse av Karin Boye
Åh, vilket fint inlägg, mer dikter åt folket!
Poesi ♡
Började rakt ut panikgråta av detta pga det är exakt så det känns (min mamma dog för snart tre år sedan).
”when I saw you I fell in love and you smiled because you knew”
-Shakespeare
Se där, tack för rättningen! Får väl kompromissa då, eftersom Boito ofta var inspirerad av Shakespeare.. ^^
Förlåt men jag måste påpeka att Shakespeare aldrig skrev detta. Jag tyckte det såg konstigt ut, inget jag hört förut och låter inte som språk Shakespeare skulle använda. När jag googlar hittar jag att det är Arrigo Boito som skrev det 🙂 han skrev opera och poesi bland annat! 🙂
Hej
Konstig fråga kanske, men hur gör du? Min mamma dog för ett år sedan och vet liksom inte hur jag ska leva. Så mycket frågor! Är 23, den där åldern då man rent fysiskt klarar sig utan sin förälder men ändå inte liksom.
Förlorade också min mamma för snart ett år sedan. Så jävla fel. Hur?!
Se där! Får väl kompromissa då, eftersom Boito ofta var inspirerad av Shakespeare ^^
Haha, Ja, vem blir inte inspirerad av Shakespeare typ? 😛
O, ljuvlighet att,
när man har ätit opp allt,
druckit ur allt,
talat om allt och
dansat sina ben trötta,
gå hem i den tysta timmen
före soluppgången
för att sova!
-Tove Jansson
(Den här gav mig lite tröst när mormor hade dött. Det är som en mycket kort sammanfattning av hennes liv.)
❤️❤️❤️
åh älskar detta. så fint så fint
älskar detta inlägget!
När mammor dör, då förlorar man ett av väderstrecken.
Då förlorar man vartannat andetag, då förlorar man en glänta.
När mammor dör, växer det sly överallt.
Göran Tunström
Tack för att du lade upp denna. Det är väldigt sällan jag gråter, här kunde jag inte hålla tårarna tillbaka.
Vet inte ens vad jag ska skriva. Vill bara visa att fan vad den gick rakt in. Exakt så
tog en skärmdump för det är precis så det är. helt jävla vilsen. tack <3
mvh mammalös sen ett par år
Började rakt ut panikgråta av detta pga det är exakt så det känns (min mamma dog för snart tre år sedan)
Kristina Lugn, min underbaste Kristina Lugn
Du ska få ett Panoramafönster
https://www.poeter.se/Las+Text?textId=893773
https://i.pinimg.com/736x/96/6d/1f/966d1fbfcfc8e15e96dad92238747fde–beautiful-quotes-about-love-love-is.jpg
Christopher Poindexter är fantastisk
https://i.pinimg.com/736x/96/6d/1f/966d1fbfcfc8e15e96dad92238747fde–beautiful-quotes-about-love-love-is.jpg
Tack tack tack! Behövde alla dessa ord så mycket denna morgon ❤️