min torsdag: snabbnudlar och en pelikan.

thursday
Min torsdag började med att jag vaknade DÖDSBAKIS klockan elva. Sandra din idiot varför ska du shotta tequila på Brillo en helt vanlig onsdag?? Suck.
Fick iofs hångla så det var kanske värt då. Jag jobbade i alla fall från sängen och åt snabbnudlar till frukost/lunch.

thursday
Sen kom ett bud med en klänning (mer bilder på den här) och då såg jag det som ett tecken att gå upp och klä på mig den. Så det gjorde jag.

thursday

Och gick till jobbet. Här sitter jag om vardagarna och skriver och snackar med er. Naturligt Snygg som jag hyr platsen av gav mig en besöksstol i födelsedagspresent, det tyckte jag var väldigt roligt ^^ Har tyvärr haft noll besök än men när det väl händer har dom en perfekt plats att sitta på!

thursday

Vid fem var arbetsdagen slut och jag gick hem. Veckans bukett från min blomprenumeration hade kommit, fin och höstig.

thursday

Jag hann bara sätta den i vatten och sen var det dags att sätta på sig jackan och gå ut igen. Skulle äta middag med de här: Lizzie och Elsa.

thursday

Vi gick till Pelikan, en favoritrestaurang. Så fint, gott, mysigt där.

Snodde bild från Elsa när jag funderade över menyn.

thursday

Jag och Elsa åt wallenbergare och Lizzie kroppkakor. Alltså, tror inte jag käkat wallenbergare sen jag bodde i New York och lagade det till Alexandra en majfredag 2012.

thursday

Här satt vi och talade om livet och allt knasigt, knäppt, roligt och sorgligt som händer i det.

thursday

Var hemma igen vid den eminenta tiden 20.30 och det var fjorton grader i septemberkvällen och träden på min gata hade inte gulnat ens lite.

gårdagens prickar.

thursday
Dagens outfit två dagar på raken är ju lite oproffsigt ur ett bloggperspektiv men nu blev det så. Skulle egentligen haft killfredag men försov mig och hann inte hitta alla killarna. Något att längta till nästa fredag istället : )

thursday

Så här såg jag hur som helst ut igår. Det var PERFEKT väder, dvs tröja men inga strumpbyxor. Önskar mig detta väder fram till april.

thursday

Fick ett bud med en klänning från Bik Boks samarbete med Elsa Hosk och tyckte den passade så fint med munktröja och Dr Martens. Länge sen jag bar en rosett kring halsen men kändes ändå tryggt pga levde ju i rosetter en gång i tiden.

thursday

Blått och svart är dessutom en favoritkombo.

thursday

Klänningen fick följa med ut på middag med två favoritbrudar i mitt liv.

Bestämmer förresten nu att det här vädret håller i sig. Kul för oss att det ska vara 16 grader fram till april! Uteservering och bara ben året ut! Så najs!!

frågor och svar. om nittiotalet, att dejta, romantisering och ont i axlarna.

wednesday.
saturday.

Haha, sådana här kängor hade mina systrar och jag alla ca -97. Var visserligen endast ett liten flicka då men märker att alla kläder jag hade då plötsligt blivit trendiga igen. Har lite svårt med vissa grejer, typ chokers, som jag hade i mängder. Vore intressant att höra hur du förhåller dig till detta mode? Du var ju ändå tonåring i slutet av 90-talet. Finns det inget i det här modet du har svårt med just på grund av att du redan upplevt den stilen bli modern och omodern en gång

Hej! Ja jag älskar ju nittiotalsmodet 😀  Och jag fattar grejen att man inte pallar det om man var teenager på nittiotalet, men jag tror anledningen för mig är att jag egentligen var tonåring merparten av tidigt 2000-tal. Jag var 15 år 2000 och känner snarare att om typ pandamodet kom tillbaka med sina kinaskor, breda vita diadem, svart hår och optiska mönster så skulle jag ba nej nej nej never again.
Eller de låga utsvängda jeansen, avklippta dirty dancing-collegetröjorna och breda slingorna i håret. Omg aldrig.
Så kanske det? Eller så kanske jag helt enkelt inte bryr mig  /mvh hade buffalos 1997 och igen 2012.

february.

hej!! har egentligen en rätt orelaterad fråga; men jag är väldigt intresserad arbetsmiljö just nu och blev bara nyfiken på hur det är för dig. du har ju börjat ha en skrivplats (för att få kollegor och för att koncentrera sig?) men hur är det med sånt som typ ont i händerna/armarna/axlarna för att du skriver mycket? känner du av det eller tar du pauser/mixar upp med annat så att det inte blir ett problem? har själv börjat skriva lite extra mycket nu och får träningsvärk i armen haha.

hej! ja jag hyr en frilansplats och har således ett litet kontor. Älskar att ha lådor att lägga saker i!!! Däremot sitter jag inte där niotillfem (hehe) utan jag tar långa promenader tisdag till fredag under dagarna. Jag åker i princip aldrig tunnelbana eller buss utan går överallt. Det är bra på flera sätt: man håller inte på med mobilen utan kan vara ifred med sina tankar, man får en rejäl dos solljus vilket är viktigt för mig under de mörka månaderna och sen rör man ju på sig. Förstår dock att detta är ju en lyxgrej och inte möjligt för alla. Men ja, jag har ofta ont i axlarna. Jag försöker tänka på att byta ställning i kontorsstolen ofta, sträcka på ryggen och sånt. Man borde kanske ta en massage ibland men tycker det är så obehagligt med folk som rör en som man inte känner. Såg att någon i kommentarerna rekommenderade skrivbord man kan höja och sänka! Det är ju smart. Och att sitta på en såndär boll.

copenhagen

Önskeinlägg:
KILLAR, DEJTA, TINDER, HÄNGA – SÅ GÖR DU.
HUR VET MAN ATT NÅGON INTE ÄR ETT AS.
Är typ trettio har kids och grejer men jag fattar inte hur jag beter mig, hur de beter sig, något himla spel alla verkar känna till utom jag. Killars ”hybris” som det stod så fantastiskt om i 925-gruppen igår.

Haha! Lite för utelämnande att göra ett helt inlägg men kan svara lite här!
Men vet aldrig när någon är ett as! Hur ska man veta? Ta mitt ex som exempel bara, hade ingen aning.
Så här tänker jag om Tinder: man får ta det lite för vad det är. Inte ha några för stora förhoppningar, gå lite på känsla. Jag kanske lajkar var hundrade kille liksom, det är ett jäkla sjå och tar tid. Chattar gärna ett tag får att få feeling. Är han rolig? Vad är han ute efter? Har träffat de flesta på aw för då kan man dra om han är tråkig och säga att man ska på middag. Har även träffat några ute. Alltså typ: hej ska du till trädgården ikväll? ska vi ses och skåla? Avdramatisera skiten liksom. Samt! Härligt med ett random hångel liksom.
Tycker man känner direkt om personen ifråga är något att ha. Antal tinderkillar jag har gått på fler dejter än 1 med: 2 personer. Nästan fascinerande hur mycket ointressanta människor det finns (och hur många snubbar som är värdelösa på att ställa frågor!!). Men många snygga! Hångla! Våga säga hej först i chatten också. Jag brukar inleda med ”gullig”. Att objektifiera och småförminska killar litegrann och inte använda klassiskt manligt kodade komplimanger som ”snygg” ,”hunkig” etc gör killar perplexa och fascinerade. Tydligen sällan killar får höra att de är gulliga. Det tycker jag vi ska unna dom.

dogs.

Hej Sandra! Du är så himla bra (har följt dig sedan jag va 14 år -är nu 22) en fråga bara! Jag tror jag är ganska så lik dig med hur jag romantiserar livet och ser det ”filmiska” i det. Vilket jag helt klart tycker är en mycket bra egenskap. Men!! Det senaste åren har jag även gått igenom en hel del skit. Så mycket har bara blivit fel som det blir i livet. Hur gör man för att inte bli bitter och inte tappa sitt pirr, romantiska syn på livet och kickarna man får när livet känns som en film? För jag vill ju så gärna va en härlig person som vänder det negativa till något positivt osv, men ibland är ju fan allting mest åt helvete? Haha. Tack för mig och tack för alla dina otaliga fantastiska inlägg!!! Heja dig <3

Hej din puss! <3
Ja fy fan ibland suger livet. Men vet du. Det är okej.
Jag tror inte att egenskapen är romantisera livet innebär att man är lycklig konstant. Tvärtom, man är snarare en person som känner mycket, med många toppar och dalar. Till exempel i vintras trodde jag på riktigt att jag skulle dö av sorg. Alltså bokstavligt, låg i min säng och bara trodde att jag skulle brista. I januari gick jag runt på gatorna och kunde inte komma på en sak värt att leva för. Det var så mörkt. Men våren kom sen. Saker hände. Jag hände. Att känna mycket är en gåva med svart baksida, men den svarta baksidan är inte evig. Kicksökande människor har en tendens att klara sig rätt bra har jag märkt. Att försöka hitta det fina i det lilla och se saker ur ett positivt sken är fan det egenskap jag är mest glad över. Att inte sätta på sig offerkoftan, att kavla upp ärmarna, att bestämma sig för saker. Men med det sagt att det okej att vara asledsen ibland när saker skiter sig. Man behöver inte oroa sig för att det ska dra ner en. Jag hör ju på dig att du redan problematiserar detta och då är du ju redan påväg någon annanstans. Men man ska få reagera och va arg när livet är sugigt. Det är mänskligt, nyttigt och tyder på att man har ett emotionellt djup. Som min terapeut sa till mig när jag frågade henne om jag höll på att bli sjuk i huvudet för att jag kände ett sådant hat kring hela mitt break-up i våras: Tvärtom. det är ett sundhetstecken.
Puss och hejar på dig! Livet är sämst ibland men det är för att det ska kunna bli bäst sen. Som det där citatet som går typ: allt kommer bli bra och blir det inte bra är det bara för att du inte är där än.
<3

I simply gotta march my heart’s a drummer

wednesday

En gårdagens onsdag i sol och tio grader och jag såg ut såhär. Helt i svart och ull.

wednesday

Långärmad tunn ulltröja från från & Other Stories och kjol med knäppning från alexander mcqueen. Kjolen har legat och sovit hela våren och sommaren längst ner i en låda men nu är det dags igen.

wednesday

Blä har varit på så lågt humör de senaste dagarna. Släpat mig över gatorna, somnat tidigt, vaknat trött, börjat frysa om näsan. Önskar mig typ en aslång kram och att någon ger mig frukost på sängen. Tröstshoppade mig istället en klänning iförrgår för sparkontopengar som jag tänkte ha på Stora Influencergalan. Hoppas den hinner hit i tid.

wednesday

Rubriken är från Barbra Streisands Don’t Rain On My Parade, kanske ännu bättre i Glee-version ☺️ Gudars borde se om Glee ju. Behöver lite Finn & Rachel i mitt liv helt klart

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!