Jag läste ju en John Green-bok på svenska för några veckor sedan och var inte helt övertygad. Men ni var så många som tyckte att jag absolut måste läsa på engelska för att förstå tjusningen, så på flygplatsen mot New York köpte jag Paper Towns.
Ni hade förstås rätt.
Men! Jag tror också att jag har kommit på varför jag var lite besviken förra gången. Jag trodde att John Greens språk och böcker var närmare typ Nicole Krauss och Jonathan Safran Foer som nästan skriver i diktform. Men så är det ju inte riktigt, Greens böcker är ju snarare roliga och snabba med en tydlig plot. Verkligen inget fel med det, tvärtom, men när jag lyckades förstå honom på något vis var det mycket enklare att komma in i hans värld.
Paper Towns handlar om Q som varit förälskad i sin granne Margo sedan tidernas begynnelse. En kväll några veckor innan de ska sluta high school knackar hon på hans sovrumsfönster och ber honom att följa med på ett nattligt äventyr. Självklart tackar han ja.
När de sätter sig i bilen visar Margo sin inköpslista med de mest märkliga grejerna. De påbörjar sedan en rätt avancerad hämndaktion mot hennes otrogne pojkvän och alla som varit inblandade. Morgonen efter är Margo spårlöst försvunnen. Hennes föräldrar bryr sig inte nämnvärt, Margo har rymt förut. Men Q inser att den här gången är det annorlunda. När han bestämmer sig för att hitta henne upptäcker han att Margo har lagt ut små ledtrådar till honom som tar honom till platser där han aldrig tidigare varit.
Jag tyckte nog mer om den här än Förr eller senare exploderar jag. Paper Towns var himla spännande, jag visste aldrig riktigt vad som skulle hända på nästa sida och jag tyckte väldigt mycket om alla karaktärer och deras jargong sinsemellan. Man gillade liksom deras kompisgäng på ett fint sätt. En både rolig och sorglig bok.
.
Translation.
Finished reading Paper Towns by John Green a week ago. I read The fault in our stars in Swedish and wasn’t overwhelmed by the book. Reading John Green in the original language was a so much better experience and adventure.