(Tack alla ni som har hjälper till att skänka, och alla er som skrivit peppande kommentarer och håller tummarna för Kingsley! Jag håller också tummarna!
Men jag måste också säga att det är sorgsamt med er som tycker att jag använt min blogg på ett "fult" sätt idag.
När det finns en chans att jag kan hjälpa Helena, Kingsleys nya ägare, och min pojkvän på traven med den dyra nota en operation innebär.
Själv ser jag det som en självklarhet att  tipsa om insamlingen som  Helena har startat. Det är ju fantastiskt att man kan nå så många som kanske vill hjälpa till så fort, så att Kingsley ska bli frisk.  Om man någon gång ska använda sin blogg till något är det för att hjälpa små sjuka personer tycker jag.
Vissa av er är så knasiga som tycker att jag förväntas betala tiotusen kronor bara sådär till en katt som inte är min. En plötslig utgift som ni tror jag bara kan hiva fram. Och anta att min pojkvän bara ska ta emot den helt lättvindigt. Jag blir helt trött. Ni vet ju faktiskt ingenting hur mycket jag jobbar eller hur mycket jag tjänar.
Ni får bara inte ta upp argument som "dina föräldrar är ju jätterika" eller "du va ju i moskva i somras, res inte så mycket då!" eller "jag vet att du har YSL-skor!". Ska min mamma betala operationen till min pojkväns före detta katt? Får jag inte resa för pengar jag har sparat ihop? Eller köpa fina skor på 70% rean för tio månader sedan?
Är det så att vissa av er sitter på helspänn och väntar på när ni kan använda mitt liv emot mig?
Det får bara inte vara så, ta det lugnt med de svarta ögonen.
Jag är glad att att jag kan hjälpa till med att uppmärksamma fler människor på insamlingen Ludde och Helena har startat, och bidra jag med. Och jag tror de är jättetacksamma.
Det här handlar verkligen inte om att tigga, utan att hjälpa till genom att lyfta deras insamling till en större skara människor. Jag vill inte att någon ska känna att de är tvingade att skänka. Så är det såklart inte.
Tänk på vad ni säger, var snälla mot varandra.
20 kronor är inte mycket men när många hjälper till kan så mycket hända. Och det var just därför jag gjorde det här.
Jag ska inte be er om något mer.
Och jag tänker inte heller be om ursäkt över den magiska genomslagskraften en blogg ibland skapa utan är istället så otroligt glad för alla er som hjälpte till. Tänk! Vi har redan samlat ihop så mycket!
Ni är otroliga. På riktigt.

Jag tycker inte alls om att tillägna större delar av inlägg till negativa kommentarer och det här inlägget kommer nog inte hjälpa ändå. Men jag vill ändå få ur mig det här.
Med det sagt fortsätter vi med bloggen som vanligt igen.  Då kan ni som gnisslar tänderna göra det i tystnad istället.)

Ni vet Kingsley, min pojkväns lilla blågrå katt?
Ludde lämnade bort honom för lite mer än en månad sedan. Han började skolan och Kingsley var inte en av de där katterna som tyckte om att vara ensam alltför länge. Kingsley ville helst sitta på en egen stol i köket och gärna överrösta när man försökte prata. Han stod i fönstret och skällde på duvor och tryckte in sina små tassar mellan dörrspringan till badrummet när man sminkade sig.
Så nu bor han hos en en flicka som heter Helena istället.

Men Kingsley har blivit sjuk.
Han har fått njursten och operationen kostar 10 000 kronor.
Mycket pengar. Pengar som varken Helena eller Ludde har. Men trots det, pengar som behövs för Kingsleys operation.

Därför har det startats en insamling åt Kingsley så att han kan lagas. Vill du hjälpa till att rädda Kingsley, gå in och ge lite till insamlingen Rädda Kungen.
En 20lapp kan räcka.
Tillsammans kan vi ju faktiskt rädda den här lilla katten!

ps. Och snälla. Skriv inte saker som att jag kan rädda den här katten själv. Jag hade inte använt min blogg till det här i onödan. På riktigt. Jag skriver det för att jag tycker om Ludde och Kingsley och vill hjälpa till. Jag vet inte vad några av er tror men självklart kan jag inte hala fram tiotusen kronor ur fickan. Och absolut inte Ludde heller. Vill du inte ge så behöver du såklart inte det, och sen är det inte så mycket mer med det. Och självklart kommer ju vi sen betala de kostnader som blir kvar efter insamlingen.

Nu blir det långt det här inlägget, men jag har fått en hälsning från Ludde:
Hej allihop.
Jag var kanske lite naiv när jag skaffade Kingsley för snart två år sen. Alltid gillat katter, och saknat att inte ha nån själv. Säga vad man vill om att ha katt i lägenhet. Vi har haft det toppen ihop, jag och han. Nu den senaste tiden har jag däremot varit tvungen att flytta en hel del, och därtill har jag en jäkla massa att göra hela dagarna och har sällan tid att vara hemma. Oansvarigt av mig, jag vet.
Hur som helst resulterade det i att han, som är väldigt sällskapssjuk, fick spendera mycket tid själv, i nya miljöer – inget han trivdes med alls. Därför ville jag att han skulle hamna på en finare, större plats, med möjlighet till frisk luft och sällskap när han känner för det. Ergo – han hamnade hos Helena, där han har det betydligt bättre.
Puckat nog har jag inte haft någon försäkring. Varför vet jag inte. Tänkte väl kanske inte så mycket på det, mer än att det inte kan hända så mycket med en katt som bor i en lägenhet. Än en gång – dumt, jag vet.
Det här handlar dock, som en kommentar tryckte på, att man med en pytteliten peng kan göra stor skillnad. INTE att utnyttja "bloggfans" som några av er sagt. Om man vill ge 20 spänn så gör man det för att han ska kunna göra operationen så snabbt som möjligt (det gör ont när han kissar), INTE för att man tycker om Sandra. Det har inget med saken att göra.
Jag får förresten 7800 kr från csn i månaden, och ingen hjälp från föräldrar. Jag har alltså ingen möjlighet att punga ut 10 000 kr. Och Helena, som nu är Kingsleys matte, är i en liknande situation.
Hoppas ni förstår.
/Ludde

och helena, kingsleys nuvarande ägarinna:
Det är jag, Helena, som har tagit hand om Kingsley.
Vill bara tacka för stödet!
Jag behöver hjälp med att rädda Kungen då försäkringen inte täcker denna operation eftersom jag tecknade den för bara ett par veckor sedan när jag köpte Kingsley.
Jag behöver därför hjälp, har redan lagt ut över 3000 kr på veterinärskostnader och har inte 10 till att hala upp ur fickan.
Så sluta skäll på Sandra, hon vill bara hjälpa till och det ska hon ha all heder för istället!
Länge leve Kungen!
//Helena

.

My boyfriend’s cat is sick and the operation is too expensive. Yesterday they’ve started the Save The King – collection where you can donate some money for Kingsley’s operation. But I think it only work for swedes.

åh jag har blivit avmålad igen. måste visa så fint:

Alva har gjort den här fantastiska med molnhår.
(och tack för nyckelbenen! ludde brukar leta efter dem ibland men i riktiga livet verkar de spårlöst försvunna.)

amy ritade en rosa seriefigurssandra.

maria har gjort den här somrigt fina.

femtiotalsflott av snellman.

tjusigt i svartvitt av sheriilyn.

och den här magiska av Venus.

Tack snälla ni. Det är inte klokt att ni sitter på era fina små rum och ritar av mig. När jag blir gammal och skruttig och berättar det för mina barnbarn kommer de sucka och klappa mig på huvudet. "jaja sandra. det blir nog bra."

.

Drawings some of you made of me. They are just so lovely!

Igår damp det ner två födelsedagspresenter från två fina personer. åh hurra.

Pysselninja hade gjort en pärlplatta av mig. Jag blev så sanslöst imponerad. Precis som en Monet uppenbarar sig bilden när man tagit några steg bakåt. Fast det är plastpärlor istället för penseldrag. Tusen tack snälla!

Dollicious skickade den här gördeln till mig. Alltså. Hur underbar?
Den är från längesedan och sedan har hon piffat upp och sytt till den. Så otroligt duktig, se fler här.

.

Birthday presents from two of my blogreaders, pysselninja and dollicious. yay <3