Hej från New York!

Så här såg jag ut i torsdags när jag gick på en liten fest prick längst ner på Manhattan vid vattnet.

Tröjan är ny och från Urban Outfitters samarbete med Fila. Man kan aldrig ha för många croppade collegetröjor! I alla fall inte jag.

Jag och tröjan gick på en liten fest på Rasmus jobb. De har precis lanserat en mini-synth som kommer säljas på Cheap Monday om jag förstod det hela rätt. Jag och Janelle testade dock den större varianten (japp) och ska nu starta band.
Eller nä. Men vi hade ju varit ett bra band tänker jag.

Tog även en spegelselfie på toaletten pga är bloggare dygnet runt förstås. Och för att visa min nya rosa iphone 6s såklart! Den är så FIN och kameran är så bra i mörker. Himla nöjd.

Hejdå det var allt för nu hoppas ni har en finfin lördag.

.

Translation. My Thursday outfit and my new pink iphone! The sweater is from Urban Outfitters x Fila and the skirt is American Apparel.

Jag älskar sammanfattningar och jag älskar frisyrer.
Har dessutom ett intensivt förhållande med pagen och har haft sedan jag var 22 ungefär. Det senaste året har mycket förändrats eller nästan ingenting alls beroende på hur man ser på det. Jag tycker såklart det förstnämnda i och med lever med mitt hår på huvudet.
Vi tar en titt.

I augusti 2014 hade jag lång ljusröd/guldblond page och hade inte färgat eller klippt håret på ett halvår.

I september färgades det rödbrunt. Var inte supernöjd med denna färg men what to do. Fin till höstlöven i varje fall.

I oktober och november vande jag mig vid att vara nästan brunhårig och så växte håret ut till lång page igen.

I december ljusades det upp och dessutom skaffade jag blonda Geri Halliwell-slingor längst fram. Samt klippte av det.

Trivdes mycket bra i denna ljusa koppriga färg genom januari och februari.

I mars var håret långt igen eftersom jag inte rört det sen december. Jag började locka det och sätta upp det med hårband för att få en kortare effekt.

I april klippte jag av det igen, tjipp tjopp, la in mer röd färg och blekte slingorna där fram ytterligare.

Och så såg det ut hela sommaren.

I augusti blonderade jag mig och såg ut på detta vis i drygt 8 veckor. Innan jag insåg att jag skulle behöva bleka håret alldeles för ofta pga utväxt. Orkar ej. Tycker dock himla fint så länge det varade.

Nuförtiden ser jag ut på detta vis. Strawberry blonde skulle jag gissa är den rätta benämningen för hårfärgen. Trivs jättebra men som några säkert vet glider färg så lätt ur blonderat hår. Använder en balsam i koppartoning och hoppas på det bästa!
Såg förresten att några skrivit att jag aldrig någonsin har haft rött hår och att ni alltid sett mig som blond. Så himla knäppt och spännande tycker jag, det måste ju innebära att vi liksom ser färger på helt olika sätt?  Alltså jag förstår ju att jag inte har perukrött, men en rödhårig person är det ju definitivt på bilderna.
Oh well sidospår, nu var det klart slut med hårsummering!

.

Translation. One year in my hair styles.

Iron-on patches känns som något från min barndom. Ingen aning om vad de heter på svenska heller. Men jag älskar den amerikanska illustratören Tuesday Bassens iron-on patches och bestämde mig således för att äga en. Det blev denna suddgummihistoria med argt budskap.

Hur gör man då? Jo, man placerar märket på en plats på ett klädesplagg där man vill att det ska sitta. Sedan stryker man med ett strykjärn i en minut med ett papper emellan järnet och märket. Jag drog bara ut ett papper från en anteckningsbok, det är för att märket inte ska smita iväg utan ligga på plats.

Sen har man en förslagsvis en lite argare (men samtidigt lite gulligare) jacka som ingen annan har, om man nu har lust med det.

.

Translation. Iron-on patch from Tuesday Bassen.

Hej det är jag igen, veliga bruden. Är inte blondin längre. I sju veckor ungefär levde jag och dessa blonda slingor tillsammans.
I måndags begav jag mig till Bangerhead för att färga håret igen.

Ja, jag gick tillbaka till rödhårig. Eller jordgubbsblond eller så mycket som det går att vara rödhårig när man har blonderat sig. Den som varit där vet att rött pigment bara faller av blonderat hår. Min frisör Gabbi gjorde som en slags ombre-färgning så att håret inte ska bli för fläckigt sedan när jag börjar tvätta det själv och så.

Men varför undrar ni?
Jomen.
Jag trivdes som blondin och tyckte det var härligt med en förändring. Men när rötterna började träda fram några veckor in så kastades jag tillbaka till mig själv 2008-ish och hur jag gick till frisören var sjätte (??) vecka för att fixa dom. Jag PALLAR ej detta. Som rödhårig går jag till frisören ungefär två gånger om året i och med att mitt eget hår är ljusrött liksom. Så vill jag ha det, jag orkar ej mer.

Så nu är allt som vanligt igen. Typ. Vet att det kommer bli en tid framöver där det röda kommer att behöva kämpas med, men det är okej.
Tack och hej blondie för den här tiden!

.

Translation. Decided to go back to my roots as a redhead again.

En bloggläsare som heter Sara (<- obs länk till hennes fina bilder) mailade och frågade om hon fick fotografera mig och Milla för att hon tyckte vi var så fina ihop. Denna lilla komplimang tog mig med storm och vi tackade ja direkt.

Förra veckan sågs vi i Vitabergsparken. Det var femton grader i luften och Milla hade sitt favorithalsband på.

Här kommer således en liten bildkavalkad! Sara fångade oss så himla fint, jag tycker man kan se att Milla är en av mina bästisar. ^^

Jag bar skor från Superga, jeansjackan från Asos, mörkblå miniklänning från Asos och Magnus mössa.

Pälsen är Millas egen.

Vi tog oss upp för berget för att fotografera lite i solnedgången.

Milla ville inte gå upp själv så fick bära lite.

Hon grävde ett ganska djupt hål i marken under tiden som Sara bytte objektiv.

<3

Spanar ut över våra ägor.

Så himla mysigt att ha en liten tax i knäet när man blir fotograferad.

Fler bilder från fotograferingen kommer när ni minst anar det.

Alla foton av Sara Holmberg.

Translation. A photo shoot with me and Milla taken by Sara Holmberg.