Har haft på mig lite kläder de senaste dagarna, som man vanligtvis har. Ska vi kolla in vilka?

I söndags såg jag ut på detta vis, i kjol från H&M (två år gammal) och ett linne från Bread & Boxers. Solglasögon från Vasuma.

Hade guldig eyeliner och jag och Mira lagade tacos till familjen.

I måndags fyllde min mamma år så då var det klänning för hela slanten. Från Zara. Skorna är Swedish Hasbeens.

Fint att vara festklädd på en måndag tyckte jag.

Translation. Two outfits from the last few days. The first one is a skirt from H&M and a top from Bread & Boxers and glasses from Vasuma. The second one is a dress from Zara and heels from Swedish Hasbeens.

Här kommer en liten historielektion! Visste ni att Saint Barth – alltså ön i Västindien där jag just nu är – en gång i tiden var en svensk koloni? Den var vår mellan åren 1784–1878, alltså i nästan hundra år.
Sverige använde den främst till att bedriva slavhandel i och med att världen historiskt sett ganska ofta suger.

I huvudstaden Gustavia som vi besökte i lördags finns små svenska hints kvar – som gatuskyltar, svenska flaggor och annat. Det finns till och med ett svenskt konsulat här. Dessutom består öns vapensköld av Tre Kronor och staden själv är döpt efter Gustav den tredje. HUR mycket lär jag er nu?

Hur som, i lördags åkte vi i alla fall hit för att promenera runt bland Gustavias kvarter, titta i affärer och äta lunch. Det var så otroligt pittoreskt och lite som att vara i en gammal technicolorfilm.

Passerade Trångsund där jag även var och föreläste förrförra veckan!

Hello, här står jag och poserar lite.

Rosa hus är bäst.

Egentligen är inte de svenska gatunamnen officiella eller hur man ska säga, utan det var en konstnär på sextiotalet som monterade upp dom. Man fick ju ändå hopp om att även svenska gator kan ha varm sol i december.

Vi tittade in i en kyrka.

Och gick förbi en parkvakt (?) med en kotte i handen.

Min mamma tyckte hon och detta huset passade ihop ^^

Sedan åt vi lunch bredvid den här lilla fiskestugan innan det var dags att åka hem och bada.

☆

Translation. On Saturday we spent the day Gustavia, the biggest city on St Barths. Between the years of 1784–1878 St Barths was a Swedish colony, so everywhere in the city there were little Swedish hints, like Swedish street names for example. We walked around, did a little shopping and had lunch before we headed back home.

I fredags vaknade jag upp med den här utsikten utanför mitt sovrum. Ganska så overklig.
Om någon missat är jag alltså på St Barths i Västindien med min familj i elva dagar, fredagen var vår första dag.

Min familj består av min mamma, min styvpappa, min styvsyster Mira och mina två lillebröder Jack och Gustaf.

Vi har hyrt en villa och jag och Mira vaknade först och gjorde frukost till alla. Frukt och ägg och bröd och yoghurt etc.
Ja, ni kan nog idén om frukost.

Alla mina bilder är förresten såhär blå för att ljuset här är så himla himla blått. Hur redigerar jag bort det?
Uppdatering: tack alla för tips! Ska testa dom!

Efter frukosten hängde jag i skuggan och läste denna bjässe till bok.

Och badade. Samt tvingade Mira att fota mig med avokadosarna för att de var så orimligt stora. Tycker i och för sig att det inte riktigt framgår på bilden.

Snart var det lunchtajm. Min styvpappa grillade fisk.

Som vi åt med tomat- och avokadosallad, aubergineröra och stekt potatis.

Läste sedan tills det blev skymning.

Då gick jag och Mira in på rummet och lyssnade på ett avsnitt Radiopsykologen och kollade på TV-serier.

På kvällen åt vi pasta och drack rödpang och runt elvatiden fick min fredagskväll vara slut.

En fin första dag på semestern.

Translation. I’m at St Barths with my family. We rent a villa in the mountains and on our first day we stayed home all day and night, hung out by the pool (and in the pool), grilled fish, made pasta and read books.

Här kommer en liten hälsning från St Barth, ön där jag kommer tillbringa de tio nästföljande dagarna på.
Det är otroligt vackert här. Och flott. Kan vara den flottaste platsen jag varit på, med en infinitypool med utsikt över hav och klippor. Så sjukt att vi ska vara här så himla länge?
Värmen som slog emot mig när jag klev ur planet kom som en sådan chock. Hade glömt hur fuktig och het luft kändes. Hur bra det känns. Ska tillbringa min lördag med min nya bok och ställa om mailen till semesterinställning.

Solglasögonen är från Vasuma och bikinin i mörkgrönt från Cheap Monday/Weekday och herrskjortan från A Day’s March. om någon undrar.

☆

Nu har jag sett klart alla avsnitt av Gilmore Girls btw så här kommer mina tankar och MAJOR spoilers, så sluta läsa genast om du inte vill veta.

Så. Fyra avsnitt, fem timmar. Jag kan så här efteråt tyvärr känna ganska så mycket snark? Absolut väldigt få saker händer, trots långa avsnitt. Alla karaktärer står och stampar på samma plats från ruta ett och fem timmar senare.
Rory har gått från mysig tonåring till störig vuxen (och Alexis Biedel har på något sjukt sätt blivit en ännu sämre skådis?) och Lorelai känns felplacerad i Stars Holllow helt plötsligt – så har jag aldrig känt förut?
Och musikalnumret där i mitten ska vi inte ens prata om, tog aldrig slut? Var helt apart? (Och skämskudde på steampunk-utekvällen med Logan)
Detta hade kunnat bli så bra ändå, men slutade istället i ett rätt taffligt manus och ingen kärlek alls tills karaktärerna (förutom lite flörtar tills oss med GG-koll). Men liksom framförallt: prick noll saker händer. Så konstigt. Den enda som jag faktiskt tyckte var intressant att följa och som utvecklades genom avsnitten var Emily. #teamemily
Blev dock *mindblown* av en kommentar postad av en Gutterflower i Underbaraclaras spoiler-inlägg som jag måste klistra in här:

Dock vart jag lite störd över hur mycket fokuset var på att få Rorys liv att återspegla Lorelais. Hon är dubbelt så gammal som Lorelai var när hon fick henne, Logan är hennes Christopher (den oansvariga playern som aldrig sätter henne främst) och Jess är förstås Rorys Luke. Den som hon borde vara med men ännu inte riktigt insett är mannen i hennes liv. Den som känner henne bäst, förstår henne och alltid står oförbehållet på hennes sida. (Har dock alltid älskat Jess och hoppats på honom så jag är kanske inte så värst objektiv…).  Sen står hon på noll karriärsmässigt och måste liksom börja om med en bebis på väg. Med hjälp av sin utbildning och bättre familjerelationer så har hon dock ändå förstås bättre förutsättningar än Lorelai, men cirkeln är ändå sluten på nåt sätt och börjar om.

Det var det om det.

Vi hörs imorgon igen!

Translation. Hello from St Barths and some thoughts of the new episodes of gilmore girls

När detta inlägg publiceras sitter jag på ett plan till Västindien. Min mamma fyller 60 år och vi åker dit hela familjen i två veckor. Har med mig fem böcker och planerar att läsa prick alla. Ska ligga vid en pool och vila och sova ibland och kanske dricka lite vin också.

Det ska bli väldigt skönt att komma bort från ett vintertungt och mörkt Stockholm och att inte vara själv en endaste minut i tretton dagar. Jag har haft lite ångest dock över att jag kommer sakna mina vänner. Har ett väldigt stort behov av dom just nu. Men de finns ju kvar och väntar på mig. Och när jag kommer hem är typ alla lediga och vi ska till Natten och skriksjunga till ballader. Och jag kanske kommer ha fräknar och helfylld med solenergi.

Jag kommer ha internet när jag är där borta och planerar att hålla upp bloggen som vanligt. Men om det blir lite färre inlägg vet ni varför. Har även med mig min systemkamera så den kanske äntligen får användas igen efter några veckor av mobilbloggande : )

Ta hand om er och var snälla mot varandra så ses vi där! <3

Translation. I’m off to St Barths with my family for 2 weeks. See you there!