Jag landade i New York sent onsdagskväll, så torsdag var min första riktiga dag i stan. Det var helt strålande sol och ganska många minusgrader.

Jag åt lunch på Tartine, butternutsquashsoppa med champinjoner. Läser även John Green på engelska nu eftersom ni sa att jag absolut måste göra det. Återkommer till den när jag läst klart.

Promenerade runt i vackra West Village och hoppade in i affärer lite då och då för att inte frysa ihjäl. Fast tycker inte kylan gör så mycket när solen lyser så klart.

Fikade med Nina och hennes pojkvän Anton på Café Select, de har det finaste taket i stan.

Såhär pepp över att vara i New York.

Sedan blev det kväll. Jag gick till East Village för att träffa Nina och Anton igen.

Vi åt pork buns på Momofuko Noodle Bar. ALLTSÅ DET ÄR SÅ GOTT.

Sedan slog jetlaggen in vid tiotiden så då fick torsdagen ta slut. Så fint att vara här igen en liten stund.

Translation. My first day in New York. I walked around in Meatpacking District and West Village, had lunch at Tartine and read a book. In the afternoon I met up Nina and her boyfriend at café Select and then we had pork buns for dinner at Momofuko Noodle Bar.

Som det geni jag är bokade jag en resa till New York när biljetterna var osannolikt billiga och Sverige som allra gråast. Nämligen prick nu!
Nu tar jag mitt pick & pack i en liten resväska, åker mot flygplatsen och sedan över havet med ett flygplan, ända bort till iskalla men magiska Manhattan. Där ska vi fira Nina som fyller den stora trean och nollan och så stannar jag i ungefär två veckor. PEPPPPPPPPPPPPPPP.
Ses där! <3

Translation. I’m off to New York to celebrate Nina’s 30th birthday. I’m staying for two weeks and I’m so excited!

Ibland kan jag bli lite snurrig när jag tänker på hur mitt liv såg ut för bara ett år sen. Det var inte bara lite annorlunda, utan det finns nästan ingenting kvar från det liv jag levde då (okej lite överdrift men ni fattar). Blir både vemodig och pepp av det. Vemodig för att det ändå var rätt fint då, pepp för att det går att förändra så mycket på så kort tid om man vill och orkar. Vintern 2012 var en destruktiv tid. Jag jobbade väldigt mycket och festade ännu mer och hade ett trasigt hjärta som aldrig riktigt ville laga sig. Men det var också magiskt, med alla sina hemmafester, konstiga svartklubbar åt helskotta, hångel och trötta söndagsbruncher. Vi tar en titt.

Jag bodde här. I mina drömmars lägenhet i West Village.

Extra drömmigt var det för att jag bodde tillsammans med Joakim under hela vintern! Gulligaste rummisen. Här är vi påväg till en rooftop-klubb i Meatpacking, bara en sån sak.

Vi gjorde ansiktsmasker och sånt trevligt ihop ibland.

Och så jobbade jag ju på reklambyrå. Wieden+Kennedy närmare bestämt. Här är mitt stökiga skrivbord.

Finns ingen stad jag kopplar ihop med glowsticks så mycket som New York <3

Skaffade mig en gran för första gången i livet. Har ni sett något gulligare? Inte jag.

Köpte tio centimeter höga Buffalos som jag tänker nu såhär i efterhand stod mycket för den jäkla ilskan jag bar på. Bra skor att går runt och sparka på saker och morra med. Svårburna nu i Stockholm, passade bättre in på New Yorks alla knäppa rave. De får bo i garderoben tills ett sånt liv börjar igen.

Gick på så många bra fester med de här gullisarna <3

Mer ballonger åt folket.

Firade julafton i New York med alla de här fina! Åh va bra det var.

Här är filmen om min sista månad i New York, innan jag sa upp mig och var tvungen att lämna Manhattan:

Nu fick jag sådant New York-längt att jag dör.
.

Translation. My life was so different just a year ago. When I look back it both feels like years and just a few weeks ago. Here’s some snapshots and a movie from last winter in New York

I tisdags vaknade jag och Elsa och åt den här storslagna frukosten. Grekisk yoghurt med blåbär, torkade aprikoser, honung och valnötter.

Och te gjort på goda teblad från trädgården.

På med Monaco-hatten.

Och så tog vi en promenad till affären och handlade mat för veckan.

Några av våra nyinköpta ingredienser gjorde vi lunch av lite senare. Det blev bruschetta. Alltså mozzarellan är så god i detta landet.

Resten av efter middagen satt vi och jobbade och när det blev kväll begav vi oss till Juan Les Pins. Här är Elsa utanför F. Scott Fitzgeralds gamla hem.

Fröken in foto-action.

Juan Les Pins var alldeles folktomt till skillnad från de stimmiga sommarnätterna.

Hej från ett lite regnigt Rivieran.

Vi satte oss på en knäpp bar och beställde lika knäppa drinkar. Elsas drinkgubbe.

Och min drinkfågel.

Vi valde en skaldjursrestaurang för middag och beställde in en liten flaska rosé.

Lägg av vad god skaldjurspastan var alltså.

Och vid elva traskade vi hem och somnade direkt.
.

Translation. Tuesday in Cap d’Antibes. During the day we took a quick walk to the supermarket and bought food for the rest of the week. We made bruschetta för lunch and during the evening we walked to Juan les Pins, drank colorful drinks and had sea food pasta.

I måndags åkte ju jag och Elsa till Franska Rivieran på ett flott sätt för att stänga in oss och skriva klart en himla massa grejer som behövde skrivas klart. Är så glad att vi bestämde oss för att göra det, har varit så sjukt effektiv. Plus så mysigt att ha minikontor med någon man tycker om bland palmer och citronträd.

Vi kom till mina föräldrars hus vid lunchtid i måndags och slängde ihop en omelett med ärtor, gröna tomater, mozzarella, kapris och fikon. Rosévin på det förstås för att fira att Frankrike-veckan kickat igång.

Efter att ha skrivit ihop ett litet schema för dagarna gick jag och la mig och sov en timme. Man blir så himla trött av att gå upp halv sex på morgonen och bege sig till Arlanda.

På eftermiddagen och kvällen satt vi med varsin dator och knattrade på.

Och så var det dags för middag. Vi gjorde en tomatsås med orimligt mycket vitlök och åt den med spaghetti och räkor.

Resten av kvällen tillbringades såhär. Sämre måndagar kan man ju ha.
.

Translation. Elsa and I arrived at Cap d’Antibes on Monday this week. We are having a little writers office here for five days in my parents house.