Så var man liksom här. Hej Paris.
.

It’s already spring in Paris and on my way to the grocery store I had to loose both my scarf and hat and put them in my bag.

sources.

Nu har det två dagar kvar till Paris.
Tänkte tillbringa de sista timmarna i världens bästa Stockholm med att hänga med mina kompisar och inte framför en dator.
Så vi ses i Paris på måndag helt enkelt!
Tänk! Paris!

(och gudars skymning tack för responsen till det här inlägget. blev så himla rörd och glad. ni är bäst.)

ps2. nöjesguidar på nöjesguiden just nu, du hittar det här.

.

It’s 2 days left until i move to Paris. I’m taking a little blog break until then to hang out with my friends. See you in Paris!

Idag är jag med i Allt om Stockholm och delar med mig av mina bästa stockholmstips och vad jag har för planer när jag är hemma i Sverige.

Läs intervjun här!

.

An interview about my favorite things in Stockholm.

I tisdags hade Julia 30årsmiddag hemma hos Michelle.

Vi hade klippt typ tusen små flaggor och det serverades minipizzor, minipajer, minihamburgare och pommes frites i strut.

Julia och hennes pojkvän skulle på bröllop i Nigeria någon vecka senare så de svidade om till sina nigerianska bröllopsgästskläder. Varför inte.

Morris var där! Bilden är lite suddig för han slickade lite på linsen några sekunder innan.

Han matade mig med oliver hela kvällen, tack tack.

Hej.

Sebastian var tiger.

Jenny.

Gulliga familjen <3

Det åts tårta.

Och hängdes på vardagsrumsgolvet.

Och vid midnattstiden var middagen över men ballongerna är fortfarande kvar idag.

På onsdagen mötte jag upp de här finingarna.

Pepp!

Vi gick till Barbro i Hornstull för att äta middag.

Jag åt friterade kräftdumplings med hummersoppa.

Och pilgrims-sashimi. Gudars vad gott det var.

Middagssällskapet.

Sedan gick vi ner till nedervåningen och drack öl. Kändes lite som en fritidsgård.

Det var ett jäkla ruskväder.

Men vackert ändå förstås.
.

My first Tuesday and Wednesday in stockholm. julia had a birthday dinner with mini hamburgers and pizzas and the day after I went to Barbro with some friends for dumplings.

2012 var inte mitt favoritår. Även om det till stor del bara handlade om en kille som sa att han inte hade lust något mer så skakade det ändå om allt på ett sätt jag inte var beredd på. Jag tror att det delvis berodde på att jag hade så många planer för det slags livet. Hundar och resor och äventyr som jag sparat och längtat och väntat på. Nu blev det inte så. Det blev något annat. Jag blev bara min egen istället, och det är inte så himla dåligt det heller.

När man är sin egen kan man göra precis vad man vill. Man kan äta popcorn till middag, man kan kyssa vackra män som skickar sms som gör en generad och varm, man kan helt undvika actionfilmer, man kan låtsas att söndagar är fredagar, man kan vara så jävla arg om man har lust med det och man kan tacka ja till precis allt.
Men framförallt kan man göra det allra viktigaste – följa sina drömmar utan att bry sig om någon annan.

Och därför bestämde jag mig för att 2013 behövde bli annorlunda. 2013 behövde bli något nytt och något annat. 2013 behövde bli ett nu eller aldrig.

Och för två veckor sedan sa jag upp mig. Sa tack och adjö, jag kan inte jobba med reklam just nu. Mitt visum går ut i helgen och jag måste lämna USA. Lämna New York. Lämna mina vänner, mina favoritplatser, de stora avenyerna, en kille jag tycker om och mitt hem. Det är inte lätt, det är jättesvårt. Men det måste hända något nytt nu, det är dags att göra det som jag har tänkt på så länge men inte har vågat. Nu tänkte jag våga lite.

Jag ska flytta till Paris ett litet tag. Har hittat en lägenhet redan faktiskt. En med utsikt över eiffeltornet. Flyttar dit första mars. Där tänkte jag skriva. Den här bloggen gör att jag faktiskt kan släppa allt och prova att leva på det jag tycker är allra roligast, och jag vet inte hur länge till jag kommer ha den chansen att kunna göra det. Så därför måste jag. Det är idiotiskt att inte prova ett litet tag i alla fall. Nu är det dags att dricka rödvin, äta ost, bära omkring på baguetter, gå promenader i Marais, hänga med fransoser och fransyskor och ja, leva klyschan rakt igenom helt enkelt. Och skriva. Jag vet inte riktigt exakt vad, men vad gör det. Det löser sig. Allt blir bra till slut. Kanske blir det till och med så otroligt jäkla fantastiskt. Man måste ju prova i alla fall.

Ett två tre äventyret börjar nu!

.

I quit my job two weeks ago. I have decided to pack my bags, leave New York and go to Paris and write instead.