Jag får ganska mycket frågor om mitt år när jag bodde i London under andra ring, så jag tänkte att jag skulle republicera ett inlägg jag skrev 2008:

2001, precis efter att jag fyllt 17 så flyttade jag till London tillsammans med Jonna. Vi gick hela andra ring på Svenska Skolan i Richmond och det var så himla roligt. Jag flyttade in i en värdfamilj som skolan ordnade tillsammans med en pojke som hette Carl som jag aldrig hade träffat förut. Han brukade duscha innan mig på morgnarna och skrev alltid ”god morgon sandra” i imman på badrumsspegeln. Skolan låg i en korridor i ett stort college och vi var 60 stycken ungefär. Skolan organiserade så att de hade alla kurser som man läste på sitt eget gymnasium i Sverige så att man inte behövde gå om eller läsa extramycket när man flyttade tillbaka. Minns att på historialektionerna var vi bara 4 stycken.

De här två damerna blev mina bundsförvanterna alla dagar och nätter i Englands huvudstad:

Camilla.

och Cecilia.

Även om skolan var sjukt hård och det kändes som att jag pluggade jämt jämt jämt har jag nog aldrig gått ut så mycket som när jag bodde i London. Jag var sjutton år och ville bara ut ut ut, dansa dansa dansa och leva så mycket som jag bara kunde. På måndagarna var det Trash, på onsdagarna Candybox, på fredagarna Bedrock och på lördagarna After-Skool Klub.

Vi satt på tåget in till city (tog ungefär 45 minuter) drack Smirnoff Ice och pratade pojkar. Sen direkt in på klubben runt tio, dansade tills det stängde runt halv fyra och sen hem igen med nattbussen. Jag bodde i Kingston – en förort långt bort från kärnan. Och att ta sig hem med nattbussen tog ungefär två timmar. Om det var en torsdagmorgon gick jag helt enkelt hem, duschade och gick till skolan igen. Jag kan inte förstå nu hur jag orkade det här. Men jag orkade. Hela tiden.

Det stod alltid mjölkflaskor i glas utanför folks dörrar som mjölkmannen hade varit och lämnat på morgonen. På den här bilden var det skolavslutning och vi bestämde oss för att sno ett par. Ursäkta så här i efterhand, hoppas det ordnade sig den morgonen för familjen utan mjölk.

Londons väder är mycket trevligare än Sveriges och vi brukade sitta utanför vid skolans byggnader och plugga. Roligt att jag sitter och håller i en diskett förövrigt.

Jonna och Camilla


Jonna och Alex bodde i samma värdfamilj. Jag sov hos Jonna typ var tredje dag. Hon bodde 20 minuter med buss från mig och vi brukade sitta på hennes innegård och dricka öl. Hennes värdfamilj hade en brittisk inneboende som hette Tim. Han var 18 år, jobbade i en spritbutik och var ständigt hög på gräs. Jonna föll direkt och de var ihop i tre månader tills en natt när hon hittade honom i hans säng med en annan tjej. Jag minns att vi gick ut i natten och sparkade på en mur. Ibland känns det bättre om man sparkar på saker.

Annars hade vi ofta skolfester hemma hos de i skolan som bodde permanent i London. Det slutade alltid katastrofalt på något sätt. Oskulder togs, saker gick sönder och bråk uppstod. Men vi hade ju väldigt roligt däremellan också.

Carl Fredrik och Joakim kom och hälsade på.

Och Nathalie kom över en helg också. Just den här bilden är tagen i After Skool Klubs fotoautomat.

Vi tog fotoautomatkort ofta. Här är en bild på mig och Carina, en tjej som bodde i närheten av där jag bodde:

Jag var med och gjorde årsboken för vår skola också. Den var fylld av festfestfest. Vi var sjukt ambitiösa och skrev en text om alla som gick i skolan det året. Camilla skrev min text och ville jävlas. Så himla deppig text ändå, så mycket hånglade jag ändå inte, lovar:

Den engelska pojkvännen var en kille jag dejtade i en månad. Han hette Adam och var fräknig och kunde INTE kyssas. Han flyttade till Stockholm efter jag åkt hem för att försöka ”vinna tillbaka mig”. Det gick inte speciellt bra. Han bodde i Stockholm i ett halvår på en båt och ringde mig två gånger om dagen. Jag ville verkligen inte träffa honom något mer.

Sen blev det skolavslutning. Här är Jonna och Malin.

malin och jag på skolavslutningen.

jag tror det var ungefär allt.
Att läsa ett år utomlands i gymnasiet var väldigt väldigt roligt i alla fall. Om ni får chansen, ta den! Jag har för mig att kommunen betalade 50% av avgiften, men vet inte hur det funkar nu, var ju tio år sedan. Man kan även söka på stipendie. Men läs mer om svenska skolan i london här.

.

Såhär skrev jag i en gammal frågestund från 2010 om min tid i London:

Du skriver väldigt lite om din gymnasietid och London tycker jag, varför?
Hmm kan skriva mer såklart, det var så himla länge sen så det är väl därför jag inte skriver så mycket om det. Det var en rolig men klurig tid också. Jag saknade min mamma en massa, men ville aldrig åka hem. Jag drack himla mycket pints, hånglade med pojkar jag inte visste namnet på i mörka hörn på Londons indieklubbar, sov över hos kompisar nästan jämt, skrev så fingrarna skavde, läste jämt jämt och försov mig ibland. Rektorn HATADE mig. Han ville inte ens hälsa på mig i korridoren, helt knäppt. Har alltid sett mig själv som en städad och trevlig person ur lärarnas ögon men i London uppfattades jag helt plötsligt som motsatsen. Blev kär i en kille i min parallellklass, vi panikhånglade ibland på hemmafester men det var allt. Bodde i en värdfamilj tillsammans med en annan pojke som hette Carl. Han blev som min bror och jag tyckte (tycker) så mycket om honom. Han skrev alltid meddelanden till mig på spegeln efter han duschat. Värdfamiljen hade en dotter som var himla jobbig och ville alltid hänga efter mig. Varje fredag åt vi pizza med vitlöksbröd och vi hade efterrätt varje dag och jag gick upp fem kilo. Min mamma skickade Kalles Kaviar till mig och jag var “ihop” med en brittisk kille i typ tre veckor som blev besatt och flyttade till Stockholm när jag flyttat tillbaka och telefonterroriserade mig. Det var obehagligt. Lärde mig inte sådär jättemycket engelska, men alla pratade ändå med ful svenskbrittisk brytning när vi flyttade därifrån. Saknar inte tiden men hade väldigt roligt. Det var väl ungefär det.

.

When I was 17 I lived in London for a year and went to the Swedish School in London.

Lördag, den allra sista festivaldagen, började med jätteäckliga grillspett och Jonathan Richman. Åh han var så bra så bra.

Sedan satte vi oss på en bänk, piffade till oss lite och tittade på Ben Howard.

Vi hade magiska spegelhänder om ni undrar.

Michelle sa att pensionärer har öl såhär.

Träffade upp Joakim med resten.

Ea och Jonna.

Jag och Jonna begav oss in till vip-området för att lyssna på Pontus och hälsa på folk vi inte hunnit träffa än.

Vi träffade en fin Elsa.

Och Devi i fräckt klistermärke.

Carl Fredrik tyckte Pontus nya album var himla fint. Jag med!

Sen fick det räcka med vippande och vi gick ut för att hänga med de här gullisarna istället och panikdansa till Miike Snow. Alltså hjälp vad det var bra!

<3!

Efter Miike Snow kutade vi till Trädgården och stod i kö i en och en halvtimme. Alltså shit.

Vi placerade oss på golvet med öl när vi äntligen kommit in.

Jenny sjöng för oss.

Sedan spelade Ingrid, som är ett musikkollektiv bestående av bland annat Lykke Li, Peter Bjorn and John och Miike Snow mfl. Det var silver, ballonger, rök och dans! Blev kär i den här låten.

Efter konserten la vi oss på vår golvplats igen och drack lite mer öl och sedan skulle visst Trädgården stänga så då var det tack och adjö med lördagskvällen och årets way out west. En mycket fin festival, borde alltid vara festival, man glömmer allt annat som finns för en liten stund på ett himla fint sätt.
.

Last day of the festival! We saw Jonathan Richman, Ben Howard, Miike Snow among others and ended out night at the club Trädgården.

På Way Out West-fredagen fyllde jag år! Jag älskar ju födelsedagar mer än allt ungefär. Jag fick paket på morgonen. I det här låg det massor av svenskt godis och True Blood säsong fyra och fem. Hurra!

Sedan bar det av till en regnig festival.

Framme. Vi spanade lite på de här fina men inte så goda äpplena.

I och med att jag fyllde år fick jag bestämma vad vi skulle göra. Det blev förstås (dubbel) öl och St. Vincent. Michelle var måttligt road.

Sedan mötte vi upp Ea och Mathieu.

Mathieu överraskade med champagne! Och så tvingade jag dem att sjunga för mig.

Sedan kom förstås regnet. Men det gjorde inte så mycket.

Vi träffade Elsa.

och Linn.

Och Diana.

Klipp till 6 timmar senare för jag glömde visst att ta foton. Vi såg i alla fall Bon Iver och Blur och det var hur bra som helst. Sedan gick vi ut från området och samlade ihop oss.

Vi gick på hemmafest där alla killar bestämde sig för att klä av sig kläderna. Kan verkligen rekommendera sådana slags fester.

Vi dansade lite och åt glass med shots i och sedan var det klart slut med födelsedagen!
.

Second day at the festival. It was my birthday and we celebrated with champagne and saw almost every band, my favorites were St. Vincent, Bon Iver and Blur.

I torsdags bar det äntligen av till Way Out West!

Det här var mitt crew utan bananer. Jonna, Michelle, Jenny, Devi och jag.

Och så med bananer.

Vi lekte quiz-lekar i bilen med olika teman. Jonna hade geting-och-snäck-tema, Jenny hade filmer-med-döden-tema, Michelle hade kändis-tema och jag hade mat-tema.

Sedan var vi fraaaaamme.

Vi placerade oss direkt i gräset med öl.

Så fint att vara på festival tyckte vi.

Vi mötte upp Ea i vimlet.

Sexpack med olika bra grejer.

Sedan blev det mörkt och då träffade vi Joakim & lite andra för att dansa till Hot Chip.

Vi var vansinnigt pepp på dom.

Vi dansade så mycket så att allt smink ramlade av och en tjej i publiken försökte knuffa bort Jonna. VASSARUSARU sa vi till henne då.

<3!

Michelle, Jenny, Jonna och jag tog kort på olika känslostämningar vi hade haft under dagen. Det tyckte Joakim och Viktor var mycket bra.

Sedan bar det iväg vidare utanför festivalområdet.

Vi gjorde ett pitstop på en bar för lite whiskey.

Sedan gick vi till Jazzhuset där något punkband spelade. Vi var inte hundra på om punk var vår grej men kom fram till efteråt att det helt klart var det. Mycket dansant.

Vid fyratiden fick det vara nog med kalas.

En mycket bra första kväll i ett fint Göteborg.
.

Our first night at the Way Out West festival.

Förra fredagen kom jag till fina fina Stockholm. På kvällen promenerade jag hem till Jenny för några glas kir royal!

Här är Jenny och såhär fint bor hon.

Finaste sovrumsutsikten.

Bästa drinken.

Det var jag, Jenny, Michelle, Sebastian och Matilda.

Vid åtta var det dags att gå vidare.

Vi var väldigt pepp!

Vi mötte upp så himla många bra personer på Hjördis för att äta middag. Som Alexandra, Elsa och Joakim.

Michelle och Devi.

Kronärtskocka till förrätt.

Och röding med pepparrot och färskpotatis till varmrätt <3

Det var en ypperlig middag med ett ypperligt lite gäng.

Joakim och Maja hade egen fest på sin sida av bordet.

På vägen därifrån träffade vi Maggan! Alltså åh.

Vi promenerade till Fredsgatan och trängdes.

Toppenkväll med de här mest fantastiska!
Många superlativ det blev, men jag hade längtat så mycket efter allt det här.
.

My first evening in Stockholm. We had kir royal’s at Jenny place, met up the others for dinner at Hjördis and then went to Fredsgatan for a little bit of dancing.