Och så kom hösten till slut. Tack snälla sommaren för att du var här en stund, för att du gjorde mig lycklig och för att allt luktade så himla gott typ jämt.
Så här såg den ut genom min instagram:

Vi kanske inte fick världens supersommar i år, men jag tycker ändå det blev rätt fint till slut. Grönt, fluffigt, varmt regn och ljusblå natthimlar.

Vi carpade skiten ur den i varje fall. På min balkong, längs med varma husväggar, i solstolar, i skärgården och på promenad.

Jag åt himla mycket god mat ute.

Och god mat hemma! Oftast på balkongen. Vi skaffade ju grill i juli, bästa som hänt matmässigt i år ungefär. Allt smakar sommar då.

Jag tog ganska många selfies som vanligt.

Och ett gäng groupies (säger man ens så eller gör bara Samir det? Jag kallar även dessa för selfies iaf) med gulliga personer.

Reste utomhus i slutet av juni. Till Frankrike och mina föräldrars hus. Stannade i tio dagar och det var så himla mysigt.

Efteråt bar det av till Italien med tio kompisar. Vi hyrde ett hus i Toscana och åt spaghetti nästan varje dag.

Hann med två festivaler också. Gagnef och Way Out West.

Hemma i Sverige var vi mest vakna på nätterna.

Och jag såg ut lite så här.

I augusti gick jag från rödhårig..

Till blondie!

Och så samlade jag som vanligt små fina grejer och ögonblick i mobilen.

Nu börjar hösten, välkommen.

Jag heter sandrabeijer på instagram om någon skulle undra!

Tidigare instagram inlägg:
winter through my instagram.
spring through my instagram.

Snart äre dags att byta till varmare jacka! Jag införskaffade ju en fodrad jeansjacka förra veckan. Tänkte att det även vore roligt att se vilka jackor jag värmt mig inuti sedan jag började blogga.

2006.

För nio år sedan levde jag i denna lilla jacka från Marc by Marc Jacobs, med insvängd midja, sammetskrage och rosettfickor.

På vintern hade jag en mörkblå skepparkavaj från Acne som jag inte har en bättre bild på än den till vänster, samt en beige secondhandkappa.

2007.

Tvåtusensju införskaffade jag denna korta kappa från Juicy Couture med blanka guldknappar. Den kom att bli min följeslagare i många många år. Den har en perfekt längd om man har korta kjolar, de kan precis titta fram.

2008.

Ett år senare kompletterade jag den svarta kappan med denna röda från Sonia Rykiel. Matchade med röd basker och vita strumpbyxor och såg liten ut som en slags seriefigur.

2009.

2009 hade Minimarket en höstkollektion med spelkortstema och den här ingick i den. Så himla blå!

Hade även en sjömansjacka från Topshop, en liten rutig jacka från Minimarket och en regnjacka från Topshop.

2010.

2010 hade jag en existentiell kris pga ville inte ha så mycket gulliga kläder längre. Inhandlade därför ingen ny jacka utan använde 2007 och 2008-kapporna genom vintern istället.

2011.

För fyra år sedan köpte jag jackan som fått stå ut med mig mest de senaste åren. En kort liten slags flygarjacka i mörkblått från Opening Ceremony. Den kan jag bara ha nuförtiden om jag går väldigt fort eller står väldigt långt från människor för den är helt trasig överallt.

Till vintern hade jag en dunjacka från Penfield med fluffig krage och frös inte för första gången sedan jag var tolv ungefär.

2012.

2012 kompletterade jag med den här himla fina vinterjackan med duffelknäppning och luva. Också från Penfield.

Hade även en rosa jacka från Opening Ceremony samt en svart Alphajacka i barnstorlek (så man får den midjekkort : ))

2013.

Höstjackan för två år sedan blev denna gröna vintagejacka med fejkpälskrage, från sjuttiotalet.

På vintern hängde jag runt i Penfieldjackorna. Juicy Couturen från 2007 fick också följa med en sväng.

2014.

Förra vintern bodde jag i jackan från Penfield igen. Tycker om att den är nätt samtidigt som den är jättevarm.

Kompletterade även med en midjekort dunjacka från Uniqlo med luva. De här två kommer få följa med den här vintern de med!
.

Translation. My winter and fall jackets from 2006 until now.

Det finns tre typer av människor: De som byter profilbild på Facebook som om det vore underkläder, de som byter någon gång per år och slutligen: de som inte har Facebook. Min pojkvän kan i och för sig vara en fjärde typ, han har Facebook men har aldrig bytt sin profilbild. Men strunt i honom nu.
Jag har haft FB sedan 2007 och är numera personlighet nummer två, det vill säga byter rätt sällan. Kan ha att göra med att jag har en blogg där jag har en miljon bilder på mig själv och därför inte bryr mig nämnvärt vilken som är på fejjan. En gång i tiden var jag dock helt klart personlighet 1.
Det är ganska roligt tycker jag att se vilka bilder folk väljer som profilbilder. Det säger mycket om hur de betraktar sig själva. Om man ska stalka någon gullig (eller obehaglig) person är det ju antalet profilbilder och vilka de har valt som är det mest spännande.
Hur som helst tänkte jag att vi skulle gå igenom mina profilbilder:

Här har vi min allra första bild. Från februari 2007. Tagen i tunnelbanan påväg hem efter att ha varit och kollat på film hemma hos min expojkväns bästa kompis. Jag minns att vi såg Mannen Utan Minne och Tobias knäppte av denna på mig. Som tydligen var profilbildsmaterial.

Här har vi bild två, bara en månad senare, men jag var nybliven singel. Ville väl ha något festligare. Denna tagen på ett kalas i Paris. 2007 peakade de fyrkantiga ”hipsterglasögonen” i roliga färger. Det var till och med okej att ha dom utan glas i sig. Tack gud att denna trend är begraven.

Bild tre, från sommaren 2007. Jag hade precis färgat håret vitt, kände mig som en ny person och var superdupermegasingel hela sommaren i New York. Ny vacker ung man nästan varannan vecka. Jag samlade. Denna bild är från en dagsfest i Queens.

Bild fyra. Man kunde göra om sig själv till en Simpsonfigur under sensommaren 2007 i samband med Simpsons The Movie-filmsläppet. Det gjorde då alla, även jag.

September 2007. På en klubb i New York i stor rosett och baletttop. Här är blogginlägget från den natten!

Under hösten 2007 var det någon look-a-like-grej att alla skulle byta profilbild till någon kändis de var lika. Jag bytte till Judy Jetson, en favoritkaraktär helt klart.

Drog från New York och hade väl separationsångest. Bytte till denna bild från en av mina favoritdagar där borta. Här är det blogginlägget!

Bild åtta. Hösten kom och jag med den.

Bild nio lade jag upp ett halvår senare. Annika Marklund tog den här fina på mig när vi gick på Ellegalan tillsammans. Här är det inlägget!

Bild tio, tog denna i min badrumsspegel.

Bild elva, från Joakims födelsedag, den tidiga sommaren av 2008. Jag och Nathalie dansar i Joakim föräldrars vardagsrum. Här är det blogginlägget!

Bild tolv, hösten 2008. Kris hade maskerad på tema Marie Antoinette och jag såg ut såhär. En av de finaste fester jag varit på, här är bilderna från den.

Bild tretton. Höstens sista dag. Vi åkte ut med båten med familjen. Här är jag, Vera och Mira.

Halloween 2008. Nyklippt rak lugg och jag var utklädd till Mimmi Pigg.

Ganska snart efter det bytte jag till en gammal klubbmingelbild från sommaren 2007.

Och sen den här. Så här kul kan man ha med ett objektiv om man skruvar av det! Minns att vi var på Tranan den här kvällen och drack öl. Här är dagens outfit-inlägget från den dagen!

2009 och min sjuttonde bild är från när vi firade nyår i Paris 2008/2009. Vi hade hemmafest i en lägenhet vi hyrde och här är det inlägget!

Bild två under 2009 blev denna streetstyle-tagna i ett omklädningsrum när Weekday-affären hade fest i januari.

Sedan blev det plötsligt juli och högsommar och jag bytte till denna i ny stråhatt.

Bild tjugo! På efterfest på Way out West i trassliga lösögonfransar och dimmig blick.

Oktober 2009, i en fotoautomat i Berlin.

Bild tjugotvå. En dagens outfit-outfitbild i mitt gamla sovrum, från en fredag i november när vi skulle gå och spela biljard.

Sedan skulle det ta ett halvår innan jag bytte profilbild igen. Till denna i Tokyo april 2010! Har inte varit där sedan dess och längtar så det kliar. Helskotta att det ska vara så himla långt bort.

Några veckor senare bytte jag till denna på mig och Michelle i en purikura-automat, en japansk fotoautomat där de automatiskt förstorar ens ögon (!).

Bild nr 25 kom 6 månader senare, oktober 2010 när jag bestämde mig för att bli rödhårig igen.

En månad senare hade jag flyttat till New York och firade med denna bild från en Thanksgiving-middag.

I januari 2011 blev det denna foto när jag dricker något bubbligt på Ninas födelsedagsmiddag.

Fyra månader senare blev jag en katt.

I maj 2011 skaffade jag ett nytt objektiv och Ludvig tog denna bild på en uteservering i Soho.

Sommaren kom! Jag firade med en ny somrig bild från Rockaway Beach ätandes twizzlers.

I september 2011 bytte jag till denna bild hållandes glass på Los Angeles Zoo. Ett så himla fint zoo förövrigt, här är inlägget från det.

En månad senare bytte jag till denna gulliga från sommaren i Stockholm samma år. Tänker förresten att jag skulle passa mycket bättre i bruna ögon än blå ganska ofta?

Halloween igen! Mimmi Pigg igen!

Sedan skulle det ta ett halvår och så var vi inne i 2012! Så här såg jag ut när Nina hade perukfest och det blev förstås genast en profilbild! Här är det festliga inlägget.

Sommaren 2012 blev jag singel och minns att jag absolut inte ville ha någon profilbild när jag log. Helt ingen på mitt ansikte överhuvudtaget. Tog denna i min vardagsrumsspegel och la upp.

I augusti var jag starkare och det förevigades bokstavligt med den här bilden Jenny tog på mig när jag var på semester i Stockholm.

I slutet av oktober tog mitt jobb agency pics på alla anställa och satte upp som ett stort kollage över hela byrån. Här är min bild som också blev en profilbild!

Maj 2013. Jag hade flyttat från New York till Paris, var nykär och hemma i Stockholm över en helg. Jag och Milla tog en selfie på Arlanda tillsammans.

Efter selfiebilden bytte jag till den här gamla klassikern som jag också hade som profilbild på bloggen i många år. Internet <3

Sedan blev det 2014! Jag hälsade in året med honnör och jeansskjorta.

I juni 2014 kom min klädkollektion för JC ut. Klart jag måste ha en profilbild med mina brodyr-initaler. Christian tog denna på en hemmafest.

Sedan hade jag denna bild i drygt ett år. Det står egentligen en rosébox där till höger men jag målade över den med vitt hehe. Blev ju finare så.

Min sista och senaste bild är den här. Från en fredagskväll i New York i maj. Tycker den är så färgglad och fin.

Puh! Det var alla 43! Klart slut med profilbilder!
.

Translation. All my profile pics on Facebook in chronological order!

För idag är det min födelsedag! 31 år fyller jag om någon undrade. Det känns okej, man är ju så illa tvungen att bli äldre, tur att det är så roligt att leva! Jag ska tillbringa min dag tillsammans med mina kompisar och min kille och – tyvärr min tandvärk. Men det sistnämnda tänkte jag inte alls fokusera på. Hurra för ett tjugofemgradigt Stockholm och för att jag lever och har så många att tycka om!
Här kommer det traditionella födelsedagsinlägget, det blir nionde året jag gör det,

Lite 10:e augusti genom åren!
.

Slutet av 80talet – jag fyller tre eller fyra

Mina födelsedagar när jag var liten tillbringades på vårt landställe på Ingmarsö. Just den här födelsedagen hade jag fått två reklambroscher av min farfar som jag satt på min klänningskrage. Dom var det finaste jag sett.
.

2001 – jag fyller 17 år

Vi hoppar jättemånga år framåt till min 17:e födelsedag. Då var vi på Emmabodafestivalen. Jag var förälskad i en pojke från Blekinge. Han tog min hand när vi lyssnade på en popkonsert på lilla scenen och det var den bästa födelsedagspresenten jag kunde föreställa mig. Mina vänner gav mig cigaretter och öl i present eftersom det inte fanns så mycket annat i närheten på en festivalplats.
.

2002 – jag fyller 18 år

Jag firade att jag blivit myndig med en fest på min familjs landställe på Rindö. Det var en fantastisk liten födelsedag med bubbel och kvart-i-tre-pizza. På bilden öppnar jag ett paket med en regnjacka i.

2003 – jag fyller 19 år

Min 19:e födelsedag (eller den firades 2 dagar innan som ni kan se på bildens datum) festades av på popklubben Metropolis. Här med Nathalie.
.

2004 – jag fyller 20 år

På min 20:e födelsedag åt jag kräftor med mina närmaste kompisar och familj på Rindö. Jag har förövrigt blåbär i tänderna på bilden. Sedan hade jag en större fest någon dag senare, men därifrån har jag tyvärr inga bilder. :'(

2005 – jag fyller 21 år

På min 21:a födelsedag firade jag återigen med min familj och mina närmaste vänner på Rindö.
På bilden syns Jonna, min dåvarande pojkvän Tobias, Nathalie och jag. Vi drack champagnedrinkar, åt kräftor och hallontårta. Dagen efter åkte jag till Emmabodafestivalen och Maja, Tove och Filip lät mig välja vad jag ville från överskottsbolaget som födelsedagspresent. Det blev en ljusblå bandare med högtalare man kunde flytta runt.
.

2006 – jag fyller 22 år

När jag fyllde 22 firade jag av mig själv på en karaokebar med massa kompisar och sedan gick vi till Trädgården. Och jag hade visst sanslöst långt hår.
.

2007 – jag fyller 23

2007 bodde jag i New York tillsammans med Michelle. Så Michelle överraskade mig med drinkar och karaoke på lower east side! Jag hade sockervaddshår och en ganska så ny klänning från Anna Sui.
.

2008 – jag fyller 24.

Jag hade kalas på mitt land med massa kompisar när jag fyllde tjugofyra. Kräftor, såpbubblor och lösmustascher! Här är jag och Maja.
.

2009 – jag fyller 25.

På min 25:e födelsedag hade jag stor 25årsfest på landstället på Rindö igen.

Vi hade långbord, ballonger och tolv kilo svenska kräftor. Så fint.
,

2010 – jag fyller 26 år.

På min 26:e födelsedag fick jag kräftor hemma hos mina föräldrar.

Och sedan blev jag överraskad av mina kompisar med mini-kalas på lilla baren på Riche. Började gråta av gladhet som man nog kan se på bilden : )
.

2011 – jag fyller 27 år.

När jag fyllde 27 bodde jag ju i New York. Drack Whiskey Sour på en uteservering.

Och sen åt jag citronpasta med många bra personer på en av mina favorititalienare: Supper.
.

2012 – jag fyller 28 år.

Tjugoåttaåring blev jag på Way Out West. Morgonen började med fint paket.

Sedan gick vi in på festivalområdet, drack champagne, såg St. Vincent, Blur och Bon Iver och avslutade natten på en hemmafest. Fina grejer.

2013 – jag fyller 29 år.

Jag blev tjugonio på Way Out West också. Det regnade den dagen.

Dock hade jag världskul och skrattdansade mig igenom alla möjliga små fester. Här med Gustav och Pontus på vip-området.

2014 – jag fyller 30 år.

På den stora födelsedagen med en trea och en nolla plingade det på dörren till vårt hotellrum och så levererades det här. Min familj hade ordnat dit TRETTIO prosecco-flaskor för att jag fyllde 30 på tolvslaget den dagen. Vilken himla present! Typ världens bästa.

Jag fyllde alltså egentligen år på söndagen men vi låtsades att lördagen var min dag ändå. Jag hade 1984-tischa på mig.

Det var födelsedagspicknick i parken.

Och på tolvslaget blev jag hissad upp i luften!

Hoppas ni får en finfin tionde augusti nu, det tänkte jag ha!

.
Translation. It’s my 31st birthday today! Here’s some of my birthdays throughout the years.

Hej och glad fredag. Jag ligger hemma med visdomstandvärk som gått över i feber och det är ju för jäkla trist. Som tur är har jag fått penicillin av min tandläkare. Är så glad över min balkong i detta nu, att jag kan ligga här och lyssna på sommar i P1 och läsa böcker i det fina vädret i alla fall.
Och på tal om sommar i P1 börjar det bli dags för ett knippe nya mini-recensioner!

Om någon missat: jag bestämde mig i juni för att jag skulle lyssna på SAMTLIGA sommarprat. Detta var dock svårare än vad jag först hade tänkt. Det har inte blivit alla. Men! Det har blivit nästan alla. De elva första som jag skrivit om hittar du här.

Idag tänkte jag att vi skulle prata om tio till:

☼
Liza Marklund.
Författaren Liza Marklund berättar om varför det bara finns deckare i trygga demokratiska samhällen, om att skriva böcker ur ett feministiskt perspektiv, om näthatare, USA, cancer och manschauvinister i Danmark. Det här är ett roligt, peppigt, viktigt, ultrafeministiskt och väldigt fint sommarprat. Och Liza har en fantastisk dialekt. Tycker mycket om att musiken hör ihop med texten också! Allt som allt rivigt och pang på och rekommenderas starkt.

☼
Saga Becker.
Saga Becker är skådespelerska och den första transpersonen i Sverige att vinna Guldbagge för bästa huvudroll. Detta sommarprat är så himla fint. Välskrivet, sorgligt och väldigt ärligt. Dog över stycket när hon pratar om kärleken till sitt ex, för att det kändes så naket. Mycket viktigt sommarprat. ”Det är aldrig den förtryckta som ska anpassa sig, det är förtrycket som ska ändra sig.” Plus på Girl Power-avslutet deluxe.

☼
Leila Lindholm.
Ett okej sommarprat, två av fem poäng. Har inte så mycket relation till Leila, kanske är det det. Hon berättar om sin tid som kock i New York, sin nära relation till sin farmor och mormor och om sin karriär i TV och kokböcker. Gillar absolut bäst när det är recepttips, tror det hade varit fint med ett recepttips efter varje livskapitel. Om man fick skriva om pratet alltså : )

☼
Sanna Lundell.
Sanna Lundell är journalist och programledare och i sitt sommarprat berättar hon om att vara uppväxt i ett hem fullt av mörker, om sitt feministiska uppvaknande och om att dras till människor med beroendesjukdomar. Hon berättar om sin kärlek till hästar och försöker förstå varför hon var så himla glad som liten fastän allt var så kaosartat och trasigt. Och så pratar hon en stor del om patriarkatet och varför vi har en så lång bit kvar till jämställdhet. Hon räknar upp och staplar fram bevis på bevis och det är nog viktigt för många att höra. Men samtidigt kände jag som lyssnare att det är så himla självklart. Alltså inget ont om Sanna, men HUR ska vi kunna ta vidare den feministiska konversationen om vi står kvar och stampar på samma ställe för att idioter runt omkring inte ens tror att det en kämpar på är på riktigt? Så tröttsamt att det fortfarande till stor del handlar om att lägga fram bevis för att övertyga om obalansen. Blir matt men imponerad av exempelvis Sannas envishet.

☼
Hédi Fried.
Hédi Fried är författare och psykolog och överlevare av Auschwitz under andra världskriget. Ni kan ju tänka er hur hemskt och sorgligt detta sommarprat är. Hon berättar hur hon som tioåring tillsammans med sin familj och resten av stadens judiska befolkning sätts på boskapståg och tvingas iväg till fånglägret i Auschwitz. Hennes föräldrar gasas ihjäl direkt och hon och hennes syster tvingas till slavarbete. Det här är så otroligt viktigt att lyssna på. Hédi förklarar så tydligt och konkret och det finns samtidigt så mycket hopp och kärlek i hennes beskrivningar. Hur de på kvällarna ibland sitter och ”lagar mat” – dvs läser upp favoritrecept ur minnet för varandra för att stilla hungern, eller hur hon blev förflyttad till en arbetsgrupp utan sin syster, byter kläder med ett annat barn och flyr tillbaka för att rädda systern från gaskamrarna. Ett så himla himla fint sommarprat. Vi får aldrig glömma.

☼
Zara Larsson.
Zara Larsson gillar vi förstås. Jag har tyvärr inte jättestor koll på hennes karriär som artist och hade inte hört hennes genombrottslåt som hon spelade i sitt prat. Men hennes modiga, intelligenta och ofta knivskarpa åsikter på instagram, blogg och andra medier har jag desto mer koll på och älskar henne för. Hon är härligt tonårsblasé i sitt sommarprat och samtidigt rakryggad och självklar. Hon har Pippi Långstrumps sådeså-attityd som jag tycker så mycket om och jag hoppas verkligen inte att det är något hon tappar sedan när vuxenheten kommer och grabbar tag i en. Hennes del om feminismen, machokulturen och näthat är kickass och finast.

☼
Johan Rockström.
Johan är professor i Miljövetenskap och i sitt sommarprat varnar han om vilka konsekvenser som kommer att ske om vi inte tar miljöfrågan på allvar nu. Han beskriver hur vi står på randen av att helt kollapsa jorden och hur makthavare världen över behöver ta mer drastiska beslut och tillsammans skapa en hårdare lagföring för att vända på skeppet Jorden. Mycket intressant, bra röst, engagerande och med spännande (och läskig) information. Ett tips är att lyssna när du har öronen på spets för så fort man svävar i väg i tanken missar man någon info. Tyckte mycket om delen där han förklarar att när man  reglerar ekonomin för olja och annat som tar sönder vår planet är det även en ekonomisk vinst, pga orsakar en flodvåg av innovation. En hållbar framtid är en jämlikare, modernare och rikare framtid!

☼
Magnus Falkehed.
Reporter och författare och en av de två journalister som blev kidnappade i Syrien. I sex veckor utsattes de för tortyr och var instängda i ett smutsigt kallt rum utan fönster innan de lyckades ta sig därifrån. Detta sommarprat är så otroligt fint berättat. Så himla himla sorgligt och så himlastormande romantiskt och den finaste kärleksförklaringen när han berättar om sin fru. Jag stod och grät på Akademibokhandeln och visste inte vilken bok jag läste baksidan av.

☼
Kristina Sandberg.
Kristina Sandberg är författare till triologin om hemmafrun Maj som just nu ligger överst på alla boklistor. Och det är just också vad det här sommarpratet handlar om, om den glömda historien: kvinnornas sida. Och kanske framförallt då hemmafruns. Om att vara en ”god fru”, om förtrycket och den passiva aggressiviteten inombords, om varför det är så viktigt med skinande diskbänkar och om ensamhet. Om den duktiga husmodern och den leende hemmafrun och den trygga modern. Väldigt intressant, även om man inte har läst böckerna. Och viktigt.

☼
Bea Åkerlund.
Bea Åkerlund är stylist, designer och regissör och är bosatt i Los Angeles. I sitt sommarprat berättar hon om hur hon färgade ögonbrynen på östermalmstanterna som barn på åttiotalet, hur hon klädde ut sig till olika karaktärer varje dag året runt på nittiotalet, hur hon krockade med sin bil Deatmobile iförd nunneoutfit och hur började sina första stylist-år med tuggummirosa hår och en lika tuggummirosa personsökare. Vad ska man säga, det här är ju helt klart någon man önskar att man fick vara kompis med.
Men hon berättar även om sitt knarkmissbruk i high school, technofester i öknen med crystal meth och att helt plötsligt väga 43 kilo. Men mest av allt pratar hon om sin passion till kläder. Hon går igenom sin barndom och uppväxt utifrån sin klädstil och det är väldigt befriande och härligt.

.
✿✿✿✿✿✿✿✿✿✿✿✿✿✿✿
Okej det var tio till! Del 1 hittar du här.  Mina favoriter av dessa tio är Liza Marklund, Magnus Falkehed och Hédi Fried. En sista del kommer senare i augusti.
.

 Translation. Sommar i P1 (Summer on P1) is one of the most popular shows on Swedish radio. The 88-minute-long programme is broadcast daily from Midsummer’s Day until the middle of August, always starting at 13.00 (a timeslot it has occupied since 1959), with repeats in the late evening and very early morning. Each edition is presented by a different host, who plays music of his or her own choosing and talks about a topic of personal relevance. The hosts range from celebrities to politicians, scientists, authors, athletes, and royalty. (<- This was by the way taken from Wikipedia). Here are some reviews of the ones I have been listening to so far.