Sandra Beijer

I helgen har jag fått så fina recensioner att jag gått runt lite som på moln.

I lördags ägnade DN en hel sida om min bok. Och vilken sida sen. Att bara få nämnas i samma meningar som Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande”. JAG SMÄLLER AV.

Tidningen Bohuslänningen skrev denna så fina recension. Blir så otroligt glad att alla recensioner hittills har lyft språket som bokens främsta kvalité. Det betyder så enormt mycket för mig.

Göteborgs-Posten publicerade den här recensionen i fredags. ”Närapå perfekt känsla”, ALLTSÅ.

Slutligen var jag en av gästerna i SVT:s litteraturprogram Babel. När de mailade mig och frågade om jag ville vara med svarade jag med ett utropstecken och ett frågetecken och ett ”nej det vågar jag absolut inte”. Så himla tunga författare i det programmet, kände mig helt felcastad. Fast sen blev det så ändå efter ett ”men jooo du vågar visst!” och igår sändes det. Du kan se programmet här. Jag är med 21:45 in samt 55:00 när vi tipsar om böcker.
☆

Att inte bara lyckas få ihop en roman, att inte bara få den utgiven, utan att folk faktiskt tycker om den, det är så stort för mig att jag vet inte hur jag ska hantera det. Kan inte beskriva det på ett annat sätt än att typ vad som helst kan få hända nu, jorden kan gå under och saker explodera,  det spelar ingen roll, jag kommer vara så jäkla glad ändå.

.

Translation. My book are getting great reviews in Swedish newspapers and I am so grateful for that.

Jäklarns alltså, det går fort i den feministiska debattens utveckling känner jag framförallt när jag försöker summera varje månad.  Från januari när majoriteten av de delade artiklarna handlade om att förklara själva innebörden av ordet och eventuella missförstånd är vi nu inne i långt mer komplicerade och invecklade saker. Det har gjort det lite svårare att dokumentera, i och med att det många gånger handlar om länkar som länkar till länkar som länkar till länkar (ja ni fattar). Men här kommer ett försök iaf. Lite april-feminism kommer lastat!

2 april.
Susanna Petterson skriver om hur hon tycker att  den feministiska debatten i American Apparel-frågan är ensidig.  ”Det finns något djupt obehagligt i att moraliska pekpinnar maskeras som godhet.  När dessa normkritikens riddare kommer farandes och utgår från att kvinnor som avbildas med (hetero)sexuella undertoner är passiviserade och förslavade flickungar, tar de ifrån mig och andra kvinnor rätten att välja även icke-genusmärkta sexuella uttryck.”

2 april.
Hanna Fridén svarar Susanna Petterson i en krönika i Nöjesguiden:  ”Missbruka inte begreppet slutshaming för att försvara American Apparel-männen”

2 april.
Lady Dahmer stöttar Hanna Fridén och försöker förklara problemet ytterligare med Susanna Pettersons resonemang: ”Det finns inget frigörande med att tillåta storföretag att reducera kvinnor till sina kroppar. Det finns ingen frihet i att i reklamen framställa kvinnor som (ovilliga) sexobjekt om och om igen. Det är uttjatat och förlegat, det är inte revolutionerande att upprätthålla schabloner. ”

4 april.
SVT uppmärksammar att filmer som klarar Bechdel-testet drar in mer pengar.

4 april.
Aftonbladet granskar nöjesindustrin och ser att männen har makten – från produktion till slutprodukt och ställer frågan hur det kan förändras.

4 april.
Sara Abdollahi skriver i Dagens Arena;  Feminismen behöver inte fler män som tar plats.

8 april
Miljöpartiets Max Ahlborn svarar Sara Abdollahi med texten Vi behöver fler som engagerar sig!

9 april
Anna Berglin svarar Max Ahlborn på Nyheter 24: Är du feminist på riktigt så backar du ett steg, Max Ahlborn.

14 april.
Nina Åkestam svarar Anna Berglin ”Jag är villig att torka precis hur många manliga tårar som helst för att den breddningen ska fortsätta, så länge mina bröder torkar mina.”

24 april
Ungdomsnöjesprogrammet MVH reder ut begreppen ”Tolkningsföreträde”, ”Vithetsnorm”, ”Rasifiering”, ”CIS” och ”Patriarkat”.

24 april
Feministiska humorprogrammet Full Patte har premiär på SVT.

25 april.
FI supportskiva fylld med coola brudar släpps på Spotify.

25 april.
UnderbaraClara skriver blogginlägget ”Genusvrålet” där hon ifrågasätter ex Blondinbella, Anita Schulman och Carolina Gynning som ”rasar” över att de exempelvis inte ”får” klä sina barn hur de vill utan att det blir kalabalik. ”Jag förstår inte riktigt det höga tonläget från många debattörer. Varför är de så arga? De har ju större delen av Sveriges befolkning i ryggen. De är helt normativa i sitt val att uppfostra barn och tänka kring kön. De är till och med ofta reaktionära och konservativa. Ändå går de i korståg mot den skara som som väljer att leva och tänka annorlunda.”

27 april.
Genusfotografen låter oss ta del av två berättelser från två tjejer som berättar om systematiskt sexuellt utnyttjande inom American Apparels företag. Genusfotografen och Nina Åkestam bjuds in till morgonsoffan i SVT för att prata om hur all publicitet omöjligt kan vara bra publicitet (AA’s VD finns även på telefon).

Januarifeminism.
Februarifeminism.
Marsfeminism.

.

Translation.
A summary of a bunch of feminist links that have been shared in Swedish social media during march.

photo source.

IMORGON är det BLOOOOOOPPISSSSSSSS!
Jag har packat en resväska och lite till full med grejer. Kommer bland annat sälja:

Ett gäng med klänningar, lite vintage och lite nytt.

10 stycken jättekorta kjolar i all världens färger. Vissa för små och andra för stora, annars hade jag behållt dom själv.

Jackor.

Och andra små grejer.
Min bok Det Handlar Om Dig och min novell Djuret kommer förstås också finnas till försäljning.
TA MED CASH OBS OBS. Och gärna så jämna pengar som möjligt (alltså helst inga femhundralappar).

Här finns all info om bloppisen.
Och ni som undrat om det går bra att bara komma förbi och säga hej eller få sin bok signerad – Såklart!! Kom bara. <3

Ses på söndag!

Translation. Selling some clothes from my wardrobe tomorrow in Stockholm.

I Marocko läste jag den här ungdomsäventyrsboken på lite över 600 sidor och med ett omslag så fint att man bara smäller av, illustrerad och skriven av Jakob Wegelius.

Romanen är berättad av gorillan Sally Jones, nerskriven på hennes första egna skrivmaskin. Allt börjar en mörk natt i Lissabon när hennes bästa vän och sjökapten Chiefen mordanklagas för att ha knuffat en man i vattnet. Chiefen sätts i fängelse och får domen 25 (!) år. Men Sally Jones känner på sig att något inte står rätt till, och bestämmer sig för att lösa fallet på egen hand, även om det så ska ta flera år. Jakten på lösningen i mysteriet tar henne till all världens platser, allt från en liten dragspelsverkstad till en stormrik maharadjas palats.

Man lär känna många människor genom historien, och därför är det extrafint och bra att man kan bläddra tillbaka till första sidorna och se hur de ser ut.

Även gorillor kan ha tänkvärda saker att säga om kärlek.

Och här är Sally Jones också, ensam och ledsen på ett hustak :'(

Älskade illustrationerna, de påminde mig väldigt om Jan Lööf, som skrivit exempelvis Skrot-Nisse och Sagan om det röda äpplet. Och insidor med kartor går alltid hem i mitt hjärta. I övrigt är historien äventyrlig, lättläst och roande. Skulle säga att den är som en Indiana Jones för tweens, och skulle nog älskat den här boken i mellanstadiet. Även om den är 600 sidor lång går det fort att läsa och twisterna i boken är otippade på ett bra sätt. Så kanske inte helt direkt för en 29årig Sandra (fast ändå på ett sätt i och med att jag läste alltihopet) men fin, ge bort den till någon i 9-13årsåldern som du gillar tycker jag. Eller läs den själv om du är svag för böcker med äventyr och illustrationer.

Slutligen tycker jag att det här är en av de bättre livsråden jag läst i en bok – klart man ska ta med sig en stor påse vetebullar med socker på när man ska träffa någon obehaglig typ.

.

Translation. A review about a Swedish book called Mördarens Apa written by Jakob Wegelius.

Vad länge sedan du hade answers on last weeks comments!
Jag har en ang. boken: varför står det God save the Queen med The Clash? Det borde väl vara Sex Pistols. Den hade väl korrlästs en massa gånget, och det är ju en väldigt känd låt? Stör det dig nu?
Ja förlåt för försening, haft för mycket att göra på sista tiden, lite stressad, pardon. Ibland blir det så. Och ang boken: JA det stör ihjäl mig. Oerhört klumpigt gjort. Säljer första upplagan slut ska jag be förlaget att ändra (om det går). Det är en ren miss från min sida. Annars ska allt vara helt korrekt i alla fall 🙂

om du ska göra någon answers to last week’s comments snart, så vill jag veta vad du skulle vilja göra för tatueringar, om några. bara vad du tycker är fint, liksom. du kanske har svarat på det tidigare, men sånt kan ju förändras. trevlig valborg! låt oss hoppas att värmen återvänder bums. kram.
Jag skulle göra en vit tatuering innanför överarmen under armhålan. Tycker vita tatueringar är så vackra. Ingen aning om vad det skulle stå, kanske bara ”hej” vore kul. Osäker dock om detta någonsin kommer att inträffa. Brukar spara tatueringar jag tycker är fina ibland på min Pinterest!

Ang alla kommentarer om klassförakt under detta inlägg:
Okej, jag ska försöka förklara min syn så noggrant jag kan. Jag har läst alla kommentarer nu på inlägget. Vissa tycker det var fel, och vissa inte.  Jag förstår hur ni tänker generellt i tankegången att det är onajs när överklassen har kul på bekostnad av underklassen, det är inget jag är för heller, att sparka neråt, sådana situationer gör mig illa till mods. Men just i detta fall vet jag inte om jag kan hålla med, i alla fall inte utifrån min egen utklädnad och min egen bild av temat. Jag höll som sagt inte i maskeraden och vet inte hur andra gäster på festen tolkade det. Så detta svar är bara utifrån mig själv. Så. Mot svaret:
Jag såg aldrig det här som en peka-och-skratt-utklädnad, utan som en nu-ska-jag-klä-mig-precis-som-de-gjorde-i-parcermonierna-i-en-serie-där-jag-sett-prick-varenda-avsnitt-och-följt-slaviskt.
Den här klädstilen som många av er helt fritt benämner som ”underklass”, finns i alla klasser. Tjejerna som trängs utanför Whiteroom på Stureplan ser ut så, många med flotta adelsnamn. Tjejerna i PH ser ut såhär, i alla fall den senaste säsongen, samt många andra runt om i Sverige och världen. Jag skulle vilja säga att detta just nu är en väldigt trendig klädstil. Precis som när jag klädde ut mig till Rita Skeeter i Harry Potter, Hit Girl i Kick-Ass eller Mimmi Pigg ville jag att det skulle bli så bra och likt som möjligt. Och jag hade rätt bra koll på just detta tema. För varför ska man förneka att PH-deltagare har en viss stil? PH är ett popkulturellt fenomen, precis som Jersey Shore, Americas Next Top Model, eller RuPauls Drag Race, alla med rätt distinkta stilar som man lätt kan pricka in om man tittar på TV.
Och för det andra – varför skulle jag göra dem till åtlöje bara genom att efterlikna dem? Som någon skrev: ”det är inte som att Sandra har kört upp knöliga kuddar under klänningen, sminkat joker-mun eller poserar som en blow up doll”.  Nej, absolut inte, tvärtom, jag försökte snarare se så snygg ut som möjligt i denna stil jag själv inte brukar ha. Det är ju snarare ni som betraktare som sett ner på min utklädnad och sedan antagit en himla massa saker som jag inte skrivit. Det finns något väldigt illasittande i det, att lägga en värdering på det sättet vad som är god eller dålig smak. Vad som skulle vara bra och inte. Och att anta att PH skulle vara likvärdigt med underklass är jag inte heller helt säker på att jag faktiskt håller med om. Det är att generalisera rätt grovt, PH för mig är snarare synonymt med unga exhibitionister som gillar att dricka en himla massa alkohol, festa och hångla – och utifrån det castas programmet. Skulle dessutom säga att majoriteten i sådant fall är uppväxta i medelklass (och prinsens flickvän var väl dessutom med för några säsonger sedan?).
Slutligen vill jag lyfta och påpeka återigen att jag följde Paradise Hotel slaviskt (de som följer min twitter märkte säkert det när programmet sändes..), och hade nog aldrig gått in så mycket i utklädnad om jag inte var ett stort fan. Detta är inget hån mot nån, det här är isåfall om något major fangirling.

Men i och med att flera av er blev upprörda ber jag ändå om ursäkt – någon skrev ”Bara för att Sandra är medveten om det mesta betyder ju inte det att hon ser allt, då är det ju super att vi kan hjälpa och utveckla varandra” och det tyckte jag var ett fint sätt att se på diskussioner i överlag och en ton jag tycker man kan se upp till när man kommenterar i bloggar. Man ska alltid få säga hur man känner och tycker om något skaver. Kör hårt, jag försöker alltid att besvara och skjuter aldrig iväg era svar med ett ”idioter!” för det tycker jag inte. Jag läser, funderar och svarar några dagar senare hur jag ser på det hela. Jag är stolt över att ha så politiska och medvetna läsare. men det blir så fruktansvärt tråkigt och onödigt när det vrids till ”AHA! Äntligen fick jag dit dig, jag visste väl att du egentligen var ond/dum i huvudet/helt jävla världsfrånvänd.” Det kan ni väl liksom ändå inte tro att jag är? Men perfekt är jag inte, långt jäkla ifrån, och tillsammans kan vi nog lära varandra en himla massa bra, men jag tycker vi kan försöka vara trevliga mot varandra på vägen dit.

är det killfredag snart? c:
Jamen det måste det väl bli snart! Måste bara samla på mig lite hunk-bilder först.

Hej Sandra! Jag har en fråga om ditt skrivande: Hur gick du till väga när du bearbetade ditt manus? Vem fick läsa det och ge kritik? Gjorde du på något speciellt sätt sedan när du skrev om och skrev bättre (som det ju sägs en ska göra)? Jag har nämligen precis avslutat ett manus på några hundra sidor, är nöjd och skall påbörja bearbetningsprocessen men vet inte riktigt i vilken ända en ska börja. (OBS, medvetet val av EN trots att det är så fult. EN är bättre än MAN.) Tacksam för svar! Kram.
Hej! Jag har skrivit ett ganska långt inlägg här om mina skrivtips, där jag berättat en del om hur jag gick tillväga. Jag lät vänner vars skrivande jag litade och såg upp till läsa det. Det hjälpte en himla massa. Min egen bearbetningsprocess efter det så flyttade jag runt mycket i manuset, läste högt, läste i olika känslostadier, skrev om och skrev till och tog bort och tog tillbaka och bara höll på och höll på och höll på… Till en viss gräns absolut, men jag tänkte för mig själv att jag typ skulle kunna det utantill så att jag inte skulle missa någon klumpig formulering. Sedan tror jag att det är en jättebra grej att skriva på andra texter och krönikor och sånt ibland och ta en paus från det längre arbetet.

Vilket datum släpps JC-kollektionen? Tror du man behöver stressa till butikerna om man vill hinna köpa nåt eller gör din många ex av varje plagg? Såg att du skrivit att den släpps nån gång i juni på din instagram, men är borta nästan hela månaden och därför väldig rädd att jag ska missa den
Kollektionen släpps i juni, inget exakt datum satt än. Det kommer vara en limiterad upplaga men jag tror ändå att den inte kommer vara superlimiterad liksom. Den kommer säljas i större JC-butiker runt om i landet men även på nätet! Så där kan man klicka hem, jättefin prissättning är det också. Jag frågade JC om de kan skicka internationellt men de trodde inte det tyvärr. Men ska kolla igen för er som undrat, kanske går det inom Skandinavien.

Kanske världens fånigaste fråga, men hur ”vågar” du sådana toppar? Älskar magtröjor men allt jag kan tänka på är vad min mamma eller kompisar skulle säga när jag visar så mycket mage och hud. Hatar det, men tankesättet sitter fast ändå. Har blivit bättre, men skulle fortfarande aldrig våga ha en sådan tröja tyvärr :/ har du några tips? kram!! <3 <3
Bästa tipset och det enda jag använder: ha högmidjade kjolar till! Då visar du ju inte magen utan partiet mellan det och brösten (vad heter det ens? revbens-partiet?). Det tycker i alla fall jag gör att det känns enklare att ha magtröjor, då kan till exempel magen andas helt fritt och man känner sig inte ”lika naken” eller hur jag ska förklara det. Nu finns det dessutom ganska långa magtröjor ute i butikerna (kolla exempelvis asos.com) som bara visar en liten glipa av hud, kanske börja med en sådan?

Vad använder du för program när du filmar? Kamera? Mobil?
Filmar med min systemkamera, klipper i imovie!

Men hallå du glömde ju berätta vem den vackre mannen Sebastian är! Please tell me more more more
Oj förlåt, Sebastian är ju ofta med på bloggen så jag blir förvånad hur man missat honom! 😉 Han är ihop med Matilda och de har gulliga Morris ihop!
Jag och Sebastian jobbade på samma reklambyrå i många år och lärde känna varandra på det sättet. Han är en ypperlig ung man.

mkt viktig fråga kommer här, vem tycker du är snyggast i one direction? kanske lite för unga för dig nu men du fattar här.
Okej det här var svårt. Var tvungen att kolla på tre musikvideos för att få feeling och lära känna dom lite mer. Den som jag tyckte var absolut snyggast var killen i den här videon med rågblont tjockt hår som är den första som börjar sjunga (så söt!) men kan inte alls lokalisera honom i fotografiet du bifogade?