och sedan gör man det bara, vadsomhelst, man bara gör det.

Den andra krönikan för Devote är ute idag. Den handlar om att det inte riktigt går att rymma från ångest, att man inte kan klippa av bara för att man sätter sig på ett flygplan och drar. Ungefär så. Ni får hemskt gärna vad ni tycker.

I sin helhet:

Man kan packa två resväskor, lämna över en nyckel, köpa en flygbiljett och resa över ett hav. Man kan ha en avskedsfest, dansa över ett vardagsrumsgolv, ligga i en kompis knä och säga att man kommer sakna dem. Man kan stå på en flygplats, kyssa någon adjö, andas honom i nacken en sista gång och säga, ”tack för det här.”
Man kan sätta sig på ett flygplan, med sina högsta skor för att de inte fick plats att packa ner, dricka rödvinsflaskor i tändsticksstorlek och somna till en tecknad film. Man kan komma hem, till gatorna man känner igen, som man inte har bott vid på flera år. Träffa vänner, ta en öl, en kaffe, en bulle, en fika. Hälsa på barn och hundar som har vuxit och glömt bort en, möta ett gammalt hångel ute på någon klubb, låta honom lägga handen vid ens midja, hamna på en efterfest. Man kan säga ”ja, jag har sagt upp mig.” när folk frågar.  ”Jag vet inte vad som händer nu. Vi får se.” Och ibland tittar de oförstående tillbaka och ibland glimtar något till. Längtan efter att rymma och tappa balansen.

Men mellan måndagskvällar och tisdagsmorgnar vaknar man gråtandes klockan tre på natten för att det trycker så hårt bakom revbenen. Och man sätter sig upp och famlar in till badrummet och sväljer två sömntabletter och försöker tänka på varma mjuka saker. För helt plötsligt är man utan ett hem, utan en säng, utan någon som sms:ar att de ordnar sig.  Man sitter pressad mot en kaklad vägg och inser att verkligheten inte går att forma om hur man än försöker. Att det inte spelar någon roll om man säger upp sig, lämnar allt, köper en enkelbiljett till Paris och talar i stora ord om äventyr. Likt förbannat vaknar man och gråter.
Man inser att man är ensam i alla världsdelar, att hur många mil från honom man än åker, så har han fortfarande gröpt ur något som absolut inte går att laga med nya språk och rutiner. Man inser att även om man inte längre vill krypa ner bredvid honom i en säng, så har han förstört något inuti, rubbat en balans, krackelerat något så grundligt att man drömmer varje natt att man dör. Faller från stup, fastnar i knivar, blir våldtagen i gränder.

Och det är inte förrän man inser det som man lär sig att acceptera att trots att det snart har gått ett år så får det göra ont. Det får göra brista och skära sig bäst som det vill där inne, det spelar ingen roll. För så länge man ställer sig upp, köper den där flygbiljetten, kysser någon adjö, flyger över ett hav, låter ett gammalt hångel dra handen över ens midja och dricker en kaffe i ett välbekant kvarter så är man redan starkare än när det var två. Och en dag går man på en gata och inser att man inte är ensam. Istället är man sin egen viktigaste person och ingen, absolut ingen alls kan längre såra, bryta ner eller vända ryggen till. Man är okrossbar och livrädd på en och samma gång och sedan gör man det bara, vadsomhelst, man bara gör det.

 

——————————————
Ni läser den även här.


The second column för devote.se is out today. It’s about how anxiety is not as simple to get rid of as to just escaping it. It will follow. The link is here, I guess you could try to read it in google translate if you want to : )

glad 8 mars!

Grattis allihopa på internationella kvinnodagen PLUS fredag!
Jag tycker det här är en av årets viktigaste dagar. Jag hoppas ni läser både tidningar och bloggar och ser på tv alldeles extra mycket idag för att lyssna, läsa och lära om de orättvisor som fortfarande finns i högsta grad mellan män och kvinnor.

Här kommer i alla fall lite pepp dagen till ära:


“In 1921, early suffragettes often donned a bathing suit and ate pizza in large groups to annoy men…it was a custom at the time”
via got a girl crush.



Chloe Sevignys presentation for hennes nya klädlinje i samarbete med Opening Ceremony, inspirerat av unga feminister under sextiotalet.


Mugshots of the The Freedom Riders.
”In the spring and summer of 1961, several hundred Americans—blacks and whites, men and women—converged on Jackson, Mississippi, to challenge state segregation laws. The Freedom Riders, as they came to be known, were determined to open up the South to civil rights: it was illegal for bus and train stations to discriminate, but most did and were not interested in change. Over 300 people were arrested and convicted of the charge ”breach of the peace.”


Cher i Clueless.


Lena Dunham intervjuas av Claire Danes.
via hjartesmil


Allt Nanna Johansson rör vid.


Tyra i SVT’s dokumentärserie Nittiotalister. Dör på henne! <3


Nina Åkestam.
jag vet att det är många av er som läser min fina vän Ninas blogg, men det borde vara så många många fler. Typ alla om jag får säga det själv. Hon skriver brinnande och lättillgängligt om stora frågor och förklarar feminism så självklart att det borde vara obegripligt för någon att tycka tvärtom.
.
.


Happy international Women’s day! One of the most important days of the year. Here are 8 inspirational links, pictures and women.

 

my first wednesday in paris.

Och såhär såg min gårdag ut.


Jag gjorde inte mig redo för dagen förrän typ klockan tre, för att jag var så trött från tisdagens natt. Men det är ju okej när man inte behöver gå till något kontor och precis precis flyttat till en ny stad.


Gick ut på stan. Hittade någon fin slags växthusaffär eller vad det kan vara bredvid där jag bor.


Det skulle handlas mat. Ärtor bland annat.


Sedan gick jag hem. Hängde en stund på takterrassen bara för att jag ens har en sån. Asså det här är liksom utsikten. Blir förvirrad/förvånad/livrädd/megaglad varenda gång jag tänker på att jag ska få hänga här ett par månader.


Ganska snart blev det kväll och dags att laga mat. Vad skulle det bli?


Parmesanköttbullar förstås. Med sallad på tomater, purjolök och ärtor.
.


Vid åttatiden kom Ea förbi på middag, vin och husesyn.


Vi avslutade kvällen med en vaniljbakelse Ea hade med sig och ost. Sedan kollade jag på två avsnitt av Modern Family innan jag gick och la mig. Klart slut.

.


Wednesday. Grocery shopping and dinner with Ea.

onsdagens.


Så här såg jag ut igår när det var sexton himla grader här. Det luktar så mycket vår i luften så det är sanslöst.


Kjolen och magtröjan är AA, jackan från Delias och skorna från Opening Ceremony.


Wednesday outfit. The cropped top and the skirt is from American Apparel, the jacket from Delias and the shoes are Opening Ceremony.

my first tuesday in paris.


Vaknar. Det här är liksom min utsikt från sovrumsfönstret. Orkar knappt.


Äter frukost. Ägg, knäckebröd med ost och ruccola samt varmt vatten med citron (glömde köpa te).


Gör mig i ordning. Har en tendens att lajva städerna jag är i, så självklart klär jag mig i randig klänning och knut i håret utan att först ens reflektera över det.


Träffar upp fina Erik som är i Paris över modeveckan.


Vi fikar med kaffe och baguette med smör och marmelad.


Går hem igen. Här är min trappuppgång. Jag bor högst upp, många steg blir det.


Lagar lunch. En sallad med tomater, purjolök, stekta champinjoner och ett kokt ägg.


Packar upp och sånt. Agent Provocateur-drömmen får finaste platsen.


Sen blir det kväll och jag träffar upp bästa Ea! Är så glad att jag ska få hänga så mycket med den här damen nu.


Vi tar en taxi till Oberkampf.


Och äter middag med Ann på en uteservering. Vi äter prosciutto, salami, mozzarella och paj, och dricker rödvin förstås.


Sedan åker jag och Jesper på fest! Det är ju modeveckan och vi går på någon hipp sak där exakt alla såg ut som supermodeller såklart.


Dansade så mycket att svetten rann i pannan. Så som det ska vara. Det här är Jespers bild förresten.

En mycket bra första tisdag. Och ursäkta mobilbilderna, hittar inte laddaren till min systemkamera.
.


My first Tuesday in Paris. Breakfast at home, coffee with Eric, homemade salad for lunch, dinner with Ea and Ann and fashion week-party with Jesper.

bloglovin

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!