Sandra Beijer

click on pictures for image source. ♡

Med en mycket dramatisk rubrik kommer här den femtonde krönikan för Sofis Mode. Den handlar om en av mina största ångestar (nytt ord), att bli äldre. Och det får man ju tycka vad man vill om men jag vill DÖ för att jag inte kan stanna tiden och vara precis såhär gammal i alla fall tio år till. Jag får ibland bloggkommentarer som undrar om det inte börjar bli dags att skaffa barn och foträta skor nu. NEJ säger jag. Jag ska vara vaken alla fredagsnätter tills det inte går mer. Jag vill inte växa upp på sättet det förväntas, inte på ett bra tag i alla fall. Tack och hej så var det med det! Finns i butiken från och med idag!
.

This post is for my Swedish readers. It’s a reminder that my 15th column in the magazine Sofis Mode is out today. It’s about how I never want to grow up.

En sak som kanske inte händer så ofta men som är så himla bra när den väl händer är när man får äta något man aldrig ätit tidigare. Och då menar jag inte att prova en ny maträtt utan liksom en helt ny känsla på tungan.
Jag kommer till exempel ihåg när jag var sexton år och provade ruccola för första gången (sent :O ). Jag och min mamma övningskörde, stannade på ett café och jag beställde en ostmacka. Jag kunde inte för mitt liv förstå vad de gjort med smörgåsen, den smakade inte som något jag ätit tidigare. Helt nytt och som den bästa mackan någonsin. Det tog några gånger innan jag förstod att det var ruccola, denna toppensallad som var grejen.

För någon månad sedan läste jag på en matblogg om Meyer Lemons, en slags hybrid mellan apelsiner och citroner. Till formen ser de ut som citroner men till färgen som apelsiner. Och så ska de vara så HIMLA goda. Så jag var förstås tvungen att påbörja en liten jakt. De finns liksom bara att köpa mellan mars och april så det gällde att skynda sig. Hittade absolut ingenting alls men dagarna innan jag åkte till Stockholm överraskade Nina mig med två stycken hon köpt i sin mataffär:

Tadaa! Man kan äta de precis som de är, göra juice eller ha i mat. Det är svårt att förklara smaken men surheten är liksom lenare på något vis, nästan som att de är sockrade utan att det blir efterättigt. Jag lagade mig en citronpasta och här kommer receptet. Jag vet inte om Meyer Lemons finns i Sverige men annars går det förstås bra med vanliga. Men ser ni i affären, prova för sjutton, det kanske inte är en helt ny smak som ruccola, men det är absolut min nya favoritcitron.

Spaghetti med meyer citroner.
Det här receptet är alltså barnsligt enkelt och funkar med vanlig citron också förstås. Jag lagade för en person.
1. Koka spaghetti.
2. Pressa ur juicen ur en halv citron och blanda med en näve parmesan, en liten halv (pressad) vitlökklyfta, färsk persilja, chiliflarn och salt och peppar i en skål.
3. Häll av pastavattnet och blanda tillsammans med citronsåsen i kastrullen.
4. Hyvla över lite citronskal och lite mer parmesan.
5. Ät upp.
.

Around three weeks ago I finally got to try Meyer Lemons. I read about them in a food blog a couple of months ago and after that it felt like I saw them everywhere on the web, especially on Pinterest. Meyer lemons are like a hybrid between oranges and lemons – they got the color of an orange but the shape of a lemon and they have a sweeter taste than an ordinary lemon. I made a pasta of mine by mixing the juice of half a Meyer Lemon with garlic, parsley, parmesan, salt and pepper, chili flakes and lemon zest. A very simple but delicious dish.

Senaste numret av Bullett är så HIMLA bra. Vi måste bläddra lite.

Till exempel är det intervjuer med bara vettiga personer som Susan Sarandon, Shirley Manson och Juliette Lewis bland annat.

Sofia Coppolas brorsdotter Gia Coppola har gjort ett collage med sina fotografier och favoritsaker.

My Little Ponys är inplacerade lite här och var i hela numret, här med solglasögon och parfymflaskor. Man fick även en sida med stickers som jag har klistrat över hela min telefon.

Vad hände med Enid i Ghost World, Dawson i Dawsons Creek  eller Dawn Wiener i Welcome to the Dollhouse efter att tv-serien/filmen tagit slut? Bullett har skrivit fortsättningen. På bilden ser ni Clarissa (minns ni!) och Courtney Shayne från Jawbreaker (se den filmen om ni inte sett! Som en mörkare Mean Girls).

Romantiskt collage med Harry Potter-Daniel.

Och megafina modereportage förstås.
Och tusen andra bra saker, som att James Franco får lista sina favoritkonstnärer, skådespelaren Allison Pill får bygga en framtidsmaskin och Tavi Gevinson blir illustrerad som en klippdocka. Och så är det en lång intervju med Josh Harnett mest ”för att han var så het som Trip Fontaine”.
Iväg och läs, borde finnas på typ presstopp.
.

The latest issue of Bullett is awesome.

På påskafton vaknade jag sent, närmare bestämt klockan tre eftersom jag varit på sjukhuset dagen innan i typ fem miljoner timmar. Jenny och Michelle stod i köket och lagade påsklunch.

Jag ville absolut absolut att vi skulle ha lunch även om jag mådde sådär, man vet ju inte när man får träffa alla igen liksom.

Devi kom först och fick cava med en dunkyckling på glaset.

Stefan och Morris spexade.

Prinskorv, köttbullar, lax och annat bra.

Jag och Sebastian.

Joakim.

Devi & Elsa.

Fabian, Elsa och jag. Jeansjackan köpte jag på skärtorsdagen på Monki, tycker den har så himla bra blå färg.

Vi hade äggpickartävling.

Det var väldigt spännande och vi satte på Eye Of The Tiger i finalen.

Vid niotiden gick jag och la mig igen medan det blev dansgolv i vardagsrummet. Fint att ligga och lyssna på.
Sedan tog jag inga fler bilder de nästföljande nio dagarna utan sov mest. Så nu är det snipp snapp slut om sagan om min stockholmsresa!
.

Easter eve in Stockholm. Michelle and Jenny had arranged a easter lunch at their place. I was a little tired but it was still so very lovely to eat easter food, Swedish candy and play egg games with my friends.