Favorit…
plagg: just nu min jacka från opening ceremony. Den är lite för stor i armarna och noppar och går sönder lite här och var, men den är i den perfekta längden och jag känner mig lite arg när jag har den på mig. jag gillar plagg man känner sig lite arg tillsammans med. Som om att man kan trycka upp alla sketchy killar som ropar efter en på gatan och bara VASARUSARU?
låt: Min favoritlåt just nu är Eliza Doolittle – Skinny Genes. Min favoritlåt alla tider är The Smiths – Unhappy Birthday. Så sorglig.
fik: mitt favoritfik i New York är McNally Jackson Books på Prince Street. En bokaffär och café kombinerat och man får ta med sig böcker från hyllorna och läsa. Och alla kakor har bokcitat på sina små skyltar.
klubb: min favoritklubb är hemmafesten. skulle välja vilken hemmafest som helst framför klubb. Mitt favoritklubb genom alla tider är Metropolis. Herregud och gudars skymning vad roligt jag har haft där. Hånglat bakom draperier och snott öl och lekt knäppa lekar med okända människor. Den stängde 2005 och låg på Riddarholmen i Stockholm.
En natt på mettan.
artist/band: Belle and Sebastian är nog mitt allra mest lyssnade band. Och Smiths.
man: Ludvig.
kvinna: Mamma.
djur: Vera och Milla.
inredning: Shabby Chic. Haha, nej jag skoja bara. Jag gillar när det är färgglatt och mycket bilder på djur. Och så gillar jag vitlackerade trägolv.
Jag hatar: Folk som tycker det är kul att hata och dra ner människor. Därför kan jag ju i och för sig inte hata dem för då blir jag ju per definition dem, men jag tycker bara inte om skitsnackartypen som höjer sin status genom att trycka ner andra.
Jag älskar: Ludvig, spaghetti, min familj, vänner, kantareller samt nästan alla slags hundar.
Jag brinner för: alla fina förvirrade personer som mailar och hör av sig till mig. inte för att jag har några lösningar och svar alltid, men det känns bara så fint på något sätt. jag var själv så himla förvirrad när jag var 17 och vet lite hur det känns ibland.
Jag kan dö för: mina syskon.
Jag trodde aldrig: att jag skulle tjäna pengar. trodde jag skulle leva på minimum och vara svår och fattig och skriva saker ingen ville publicera. istället har jag ett aktiebolag och jobbar på reklambyrå i new york, känns fortfarande märkligt.
Jag vill tro: på att det ordnar sig för alla. någon gång i alla fall.
Jag hoppas: att jag får stanna i New York i många år.
Svart/vitt
Fest/Hemmakväll
Fisk/kött
Bohemiskt/ljust o fräscht
alkohol/alkoholfritt
kladdkaka/morotskaka
chips/godis
Bästa…
ligget: det när man kommer hem från en fest och har haft så himla roligt och kvällen är inte slut och man brutalhånglar redan i hallen.
festivalen: emmaboda som tonåring. way out west nu.
bilden: älskar den här bilden pa mig och Ludvig från Paris. Vi passar så bra ihop på den tycker jag.
tidningsomslaget: det här är mitt favoritomslag alla tider. Elle UK april 2010.
skivan: 69 love songs av Magnetic Fields.
lägenheten: den nästa jag ska bo i! jag dör av längtan.
julen: när hela min familj firade jul i thailand och vi skildes åt på morgonen och gick ut på stan själva och hade sedan paketöppning på balkongen med allt vi köpt under dagen. alla fick en grej från alla för ungefär fem kronor styck. har aldrig blivit sa rörd över chipspåsar och tvålkoppar. sedan badade vi med en full jultomte i en pool.
sommaren: den 2008 när vi bodde några veckor i en lägenhet i Brooklyn och hittade på knappa grejer som att ro i Central park i matroshattar eller låtsas att Sebastian var 17 år en hel dag.
hösten: den 2007 när jag precis kommit hem efter tre månader i New York och jag hade äntligen kommit över mitt ex och det kändes som att Stockholm kunde bli vad som helst och allt var nytt.
resan: Samma som bästa sommaren.
När jag var 16 ville jag: Skriva som Linda Skugge och hångla med pojkar i svart hår och randiga tröjor.
jag som sexton.
När jag var 20 hade jag precis: blivit ihop med Tobias (som hade svartfärgat hår och randiga tröjor), pluggade på universitetet och hängde på klubben Metropolis och dansade varje fredag.
20 år.
När jag var 10 fick jag: reda på att min mamma var gravid med min lillebror Gustaf. Var så sjukt ledsen över det. Bara grät och grät. Det var som jag till slut fattade att mina föräldrar inte skulle bli ihop igen.
jag som tioåring med jack och mira.
När jag var 25 åkte jag: till New York, Marrakech, Berlin, London, Tokyo och Cannes. Bra år.
25 år på väg hem från en efterfest med lösögonfransarna på sned.
När jag var 30 ville jag: jag vet inte, inte där än. Men kanske vill jag ha en hund?
Jag kommer aldrig: jag hoppas i alla fall att jag aldrig låter livet liksom vara, ser repriser på tv och går till ett jobb jag för länge sedan tröttnat på.
Jag kommer alltid: följa magkänslan och våga avsluta saker när de känns fel och tar ner mig. oavsett vad det handlar om. och alltid tacka ja till allt som känns roligt och bra och framförallt megaläskigt.
Listan snodd från Emelie.
.
Please read this list by clicking ”in english” below FAQ in the right frame.