Jaha, lärde mig idag av er att man INTE kan vaccinera sig mot vinterkräksjukan. Bra att veta, segt att det var så. Jag hade den vintern 2014 och önskar inte ens min värsta fiende denna vidriga sjukdom. Ta i trä etc.
Över till något annat – nu har det verkligen börjat rassla in recensioner på Allt som blir kvar! Läser dem med skräckblandad förtjusning. I överlag är recensionerna väldigt fina men när de påpekar det som skaver är det faktiskt det som jag själv också har känt. Vilket jag tror är bra? Att jag på något vis har ett korrekt utifrånperspektiv som jag måste öva mig på att känna mig tryggare och starkare i, och lita på när jag skriver mer grejer. Denna bok var det svåraste jag gjort typ. Jag borde kanske backat mer, pausat mer, skrivit om mer och strykt mer, för så himla svårt ska väl grejer inte va. Tänker jag.
Ja, detta kanske inte är intressant information för någon annan än mig själv men tack för att jag får skriva av mig.
I tidningen Stockholms Fria fick jag en genomgående pangrecension!
”Sandra Beijer beskriver med stor skicklighet dekadensen och självdestruktiviteten som det enda botemedlet mot krossade hjärtan”
och
”Det finns en frenesi och driv i texten som bultar i takt med Matildas puls.”
och
”Romanen är en bladvändare full av djup och vackra formuleringar”.
Till exempel!
I lördags fick min bok en helsida (!!!) i Svenska Dagbladet. Detta är mycket stort för mig. Boken fick både ris och ros.
Exempel:
”Den här bokens största styrka är också dess stora svaghet – den är hela tiden fokuserad på att fånga och beskriva det pågående ögonblicket och på att riva läsaren med sig i festens virvel. Det är en styrka som framförallt finns i Beijers språk, som lever upp i beskrivningarna av lägenheterna, ansiktena och av staden på natten.”
och:
”Jag kan intyga att det finns en styrka i den här texten inte bara som Stockholmsskildring utan också som en både realistisk och romantisk bild av hur det är att vara ung i den här staden”
Det roligaste är dock avslutet för jag känner att recensenten inte bara beskriver min bok här utan typ även hur jag ÄR som person:
”På sätt och vis är ”Allt som blir kvar” som en fantastisk gäst på en hemmafest, som bara råkar stanna kvar lite för länge för att det ska kännas riktigt bekvämt. Hen äger dansgolvet i flera timmar – men hittar inte skorna när det är dags att gå därifrån.”
I Litteraturmagazinet fick jag också en väldigt fin recension. Recensenten tyckte den var lite väl utmattande att läsa, och det är den nog. Den är väldigt mörk rakt igenom och mörkare kommer nog mina böcker bli, hmm. Eller man vet ju aldrig, men min tredje bokidé (om den nu blir av) är verkligen ingen happy-go-lucky-grej heller. Men man kunde nog ha strukit några kapitel av total sorg som recensenten skriver.
Iaf:
”Beijer har nu förfinat sitt språk, vridit upp känslorna, plussat på ett fåtal år på målgruppen och siktat rakt på läsarens hjärta.”
och
”Det är en häftig bok, minst sagt. Den poetiska slagfärdigheten i språket är uppvriden till max. Kapitlen är stapplande på ett både frustrerande och eggande sätt. Ingenting existerar förutom trasigheten inom Matilda. Boken är närmast brutal i sin skildring av uppbrott.”
I Göteborgsposten förra veckan hade de valt ut 16 böcker för bokälskare varav min var en av dem. De skrev såhär fint om den!
Slutligen något som inte har med böcker att göra.
Man hittar ett tre-sidigt långt reportage om mig och hur jag jobbar med samarbeten på bloggen i mediebranschtidningen Dagens Media. Tips till alla pr-byråer, reklambyråer och företag som vill veta mer hur det funkar att jobba med influencers!
☆
Translation. Some recent reviews on my book.
