press och bloggar.

pasteller på fingrarna och en bok jag är med i.


Invigde våren (jäklar vad jag tjatar om den, ursäkta) med två pastelliga nagellack.


Från Essie i färgerna tuggummirosa och en aprikosvariant med det fina namnet ”tart deco”.


Smällde på med båda på en gång, man har ju ändå två olika händer.


Och just det!
Förutom blogg och bok och sånt skriver jag ju lite andra saker på sidan av. Och tänkte tipsa om en av dem som kommer finnas i bokhandeln i september. Uncommon Stockholm är en lite annorlunda reseguide där de har samlat ihop ett gäng skribenter som fritt fått skriva om olika platser i huvudstaden. Jag har skrivit om konsten som står i Karlavägsallén utifrån delar av min uppväxt som utspelade sig där, som första gången jag var full och kräktes över en av statyerna och den där gången när en kille jag var kär i sa att han älskade mig i korsningen till sibyllegatan till exempel. Boken finns att bevaka på bokus och adlibris just nu och den kommer även bland annat säljas på Marc Jacobs bokaffär BookMarc i New York. Bevaka om ni vill ha en liten annorlunda Stockholmsguide vetja!
.


Celebrating spring with two new nail polish from Essie. I don’t know the name of the pink one but the apricot version is called ”tart deco”.

bussresor, vitlöksklyftor och billig öl.



pic source: 1 & 2
.

Den andra delen av det finaste som hänt er hittills i år. Fint som snus är det.


Mitt finaste minne hittills är fredagen för en vecka sedan ungefär.
Jag skulle på min första fest som singel sedan väldigt länge och jag kände mig så jävla snygg och det var jag också. Jag mötte upp min bästa vän och sedan två till. Vi satt och sjöng hela bussresan dit och hade så himla kul och jag kunde skratta utan ansträngning för första gången på väldigt länge.
Vi kom fram och festen flöt på. Alkoholen började sprida sig i blodet och vi fuldansade mest hela tiden. Jag la mig sedan i en säng som stod precis där för att vila mig och njuta av min egen lycka och så bara kom han där, födelsedagsbarnet och kysste mig i pannan. Jag hann knappt tänka innan jag siktade in på hans läppar och sedan var det igång. Vi småhånglade till och från hela festen och alla hade så fruktansvärt kul.
Jag för första gången på länge kunde känna lycka, lycka utan honom. Jag kysste någon annans läppar, det kändes inte konstigt. Första kärleken är över och jag överlevde och där var jag. fullkomligt levande.

vi lagade mat och jag höll upp en stor vitlöksklyfta och frågade om den räknas som en eller två och han svarade “du frågar alltid det! jag lovar att du kommer fråga samma sak när vi är 73″.


Min hund kom på besök! Jag hade inte träffat honom på ett år för han bor långt borta hos mina föräldrar men så fick jag chansen att ha honom hos mig en helg. Blev bara så himla lycklig av att ta honom på promenader och låta honom fånga pinnar och träffa nya hundkompisar. Varje gång vi kom hem somnade han i mina armar (han är ganska trött och gammal nuförtiden) och jag tänkte att det är helt sjukt hur mycket jag älskar det här lilla livet. Gråter bara av att skriva det här.


Bästa stunden när barnbarnet kom susande runt soffbordet och tittade upp på mig med glitter i ögonen – vi ses inte så ofta och jag är en främmande tant för honom. På torsdag åker jag och hälsar på dem igen, barnbarnet, dottern och svärsonen.
Barn går inte att muta till att tycka om.


jag tror årets finaste var när min bror ringde till mig igår kväll och för första gången öppnade sig för någon och han grät och var ledsen på livet och var kär i en flicka som han inte sade vem och jag kunde bara säga “jag vet, jag vet” för det var likadant för mig, och jag berättade vad som hjälper och att inget egentligen gör det. och sedan sade han tack cecilia och jag lovade att vi ska läsa i min dagbok nån gång snart och det var så himla fint alltihop så det kändes som att hjärtat skulle spricka lite. och tänk att av alla han kan öppna sitt hjärta för så valde han mig. han är bara ett år yngre och han är den bästa bror man kan ha. jag älskar honom. punkt.


Jag var på en fest med min pojkvän och jag brukar aldrig bli inbjuden i det gänget så bara en sån sak var kul. På festen smakade jag på världens godaste shot (nyponnyp! cuarenta y tres, nyponsoppa och grädde) och bad mina vänner komma dit. Vi dansade, skratta och hade det kul och jag och min pojkvän hånglade på toalettgolvet och när jag skulle böja mig över handfatet för att dricka lite vatten såg jag inte stearinljuset som tände eld på mitt hår. Min pojkvän flög upp och började slå på mitt huvud samtidigt som han skrek “DU ÄR TJEJEN FRÅN YOUTUBE!”. Jag drog in mina vänner i toaletten och en låg på golvet och skrek av skratt medan den andra klappade på mig och googlade information på hur många hårstrån man tappar om dagen för att trösta mig. Det var nämligen inte så mycket som brann upp, några hårstrån, så nu har jag en liten liten tuppkamstuffs MITT PÅ HUVUDET (tur att min lugg inte brann av!) som bara syns om man vet om den men när den väl syns så påminner dig mig bara om hur kul jag hade!


jag sa ifrån till mina bästa vänner och fick dem att sluta mobba mig. jag bytte klass och nu ses vi inte mer. fast en av de här vännerna går i klassen jag nu har engelska med.
en av mina nya kompisar hade en vän som kom och pratade med oss några dagar tidigare och han gick i engelskaklassen. första gången jag skulle dit var jag så himla nervös. när läraren sa åt oss att vi skulle dela in oss två och två för att göra ett arbete var jag helt själv. den här pojken var den ända jag hade pratat med i klassen, även om det bara var i några minuter, så jag letade upp honom på facebook och skrev “snälla rara, kan vi jobba tillsammans!”. han svarade inte först, men sedan frågade hans kompis i klassen om de skulle jobba och han högt svarade “nej jag ska jobba med henne” och pekade på mig. han sa åt mig att komma till hans bord och hela klassen kollade med stora ögon.
min gamla vän verkade så förvånad och jag är stolt att jag vågade gå till lektionen. den här pojken visade sig dessutom vara hur bra som helst och det slutade med att vi pratade bort hela lektionen. nu får vi underkänt på arbetet, men det var det värt.


jag var på fest för första gången i mitt liv med rosenröda kinder och billig öl i handen och en pojke kom fram och frågade “ska vi strula?” och jag sa “jag vet inte”. vi hånglade en stund och sen försvann han. jag vet inte hur han ser ut för det var så mörkt


Jag hamnade i världens kan-inte-röra-mig-vill-bara-gråta-feberfrossa när han var hemma hos mig. Vi bäddade ner oss och medans jag huttrade under täcke och två filtar läste han Cafés intervju med Håkan Hellström högt för mig – och han bytte till göteborska när Håkan pratade.
.
.


The second part of favorites from the post two weeks ago when I asked about what the loveliest things that happened to you this year so far were.

friday.


Såhär såg jag ut i fredags när Gustav fyllde 22 år och firades med hemmafest med ost och vin och jordgubbar! Sen gick vi till en jättefin bar med många olika rum men det var ändå väldigt konstigt för i rummet där man rökte fick man inte skratta. Inte ens fnissa lågt, inte ens om man höll för munnen samtidigt. Sedan gick vi till någon brasiliansk salsaklubb fast de spelade ändå bara hits (vilket man ändå gillar). Ja så var det! Bra fredag att komma hem till från de sydligare breddgraderna.


Halsbandet är från Nelly.com, Tischan med italientryck är från Wildfox (finns här förresten) och läppstiftet är från NARS och heter Heat wave (man kan ju inte stå emot the who-färger liksom).


Har förresten blivit intervjuad om mina läsvanor och läsminnen och sånt av Rabén och Sjögren, finns här! Och jag sa visst fel buss, det är ju 2:an och inte 42:an..
.


Friday outfit. Necklace from nelly.com, t-shirt from Wildfox and lipstick from NARS in the color ”heat wave”.

 

undulater, berlin och lösögonfransar.

Här kommer den första delen av det finaste som hänt er hittills i år. Så mycket fint var det <3 Ni alltså.


Jag har flyttat ihop med mina bästa vänner.
Varje gång jag kommer hem och ser den tända lampan i fönstret på våning två, och mina tre finaste vänner som sitter och äter middag runt bordet får jag fjärilar i magen och tänker att det här är den bästa idén vi någonsin haft.
Det är helt fantastiskt. Vi tar hand om varandra, tittar på varandras favoritfilmer, delar kläder, går på loppis varje lördag och målar tavlor. I en trea bor vi fyra personer, två katter och en undulat.


mobilanteckning från den nittonde februari: när vi är så nära som det bara går att vara och han viskar “jag älskar dig” i mitt öra.
då.


Jag åkte på en weekendresa med min pappa och mina syskon. Vi var i Berlin i fyra dagar och promenerade runt, åt god mat, frös och köpte knäppa grejer. Jag kan inte minnas när jag hängde med pappa senast i fyra dagar utan att bli ledsen eller besviken på honom, men det hände liksom inte alls under hela den helgen. Det känns nästan som en dröm såhär i efterhand.


Jag la en lapp i hans skåp. Jag hade tänkt på det hela jullovet, skrivit om och skrivit om och ångrat mig och rivit sönder. Sen såg jag honom i korridoren första skoldagen och han hade en ny tröja och hans händer var så fina och när han log så visste jag att jag var tvungen. Så jag la en lapp i hans skåp, och nu får jag röra hans läppar.


När min mamma äntligen hade råd med den där dyra fågelkikaren som hon hade sparat till, och smsade att den var så fin, och kartongen var så fin! Och sedan åkte långt bort och spanade efter örnar i flera dagar. Och kom hem igen, alldeles trött och glad och hade sett en av världens största falkar.
Tänk vad fint, att hon tycker om fåglar så mycket, och att hon äntligen fick sin kikare.


Jag och min kille gjorde slut. Allt i min värld rasade samma. Men efter alla tårar så bestämde jag och min vän oss för var sin kille som vi någon gång under våren skulle ligga med. Tre dagar senare låg han i min säng. 2013 kommer bli mitt bästa år.


För två veckor sedan flyttade jag och min bästa vän ut ur vår lägenhet, och i väntan på den nya så bor vi tillsammans med två andra vänner i en liten tvåa. Vi lagar mat tillsammans, dricker vin på tisdagskvällar, sover där vi somnar och vaknar tidigt varje morgon av att solen sticker oss i ögonen. Det är ett himla fint sätt att leva på.


När min pappa, som inte alltid är så kramig, gick förbi mig i hallen efter en famijemiddag och sa att nu kramas vi. För något särskilt sa jag? Nej, sa han. Bara för att det är fint att kramas lite.


Det måste vara när jag och min vän sket i att vi inte egentligen hade råd och tog flyget till Umeå för att överraska hennes syster som spelade där. Mitt hjärta var tungt, min väns lätt och kärleksfyllt men den helgen fanns liksom bara vi och enkelrummet vi smygsov i båda två. Vi drack sju flaskor prosecco, hade våra glammigaste klänningar och lösögonfransar, jag dansade med en lång norrman, vi spelade fiol hela nätterna och jag låg inte med nån men ville inte det heller för just den helgen räckte det att jag kunde spela så himla fint.


Min pappa hade legat på sjukhus till och från i en månad, det va nyårsafton och det var dagen då han och mamma träffades, för exakt trettio år sen.
Hon satt hos honom på sjukhuset hela dagen fast han sov mest men så skulle hon åka hem på kvällen, då satte han sig upp, tittade rakt på henne och gjorde en puss mot henne.
Dagen efter dog han.
Min fina pappa och den där pussen är det finaste min mamma vet.


var påväg upp från tunnelbanan en morgon när jag mötte två killar som gick och pratade. den ena tittade upp, såg mig och kom av sig mitt i en mening. det var så litet och så oskyldigt men ändå så fruktansvärt vackert och det fick mig att känna mig så fantastisk.
.



Some favorites from the post a week ago when I asked about the loveliest thing that happened to you this year so far.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!