moons.

Kom ni ihåg guldbesticken jag köpte på Lagerhaus i höstas? All guldfärg försvann efter något halvår. Så himla tråkigt, men jag misströstade inte utan begav mig iväg på en längre bestickjakt.

cutlery

Jag ville ha några speciella, kanske lite finare med bra grepp men samtidigt inte för klumpiga. När jag var inne på Merci i Paris hade de en stoooor bestickavdelning och jag förälskade mig i en bestickfamilj av portugisiska Cutipol som hette Moon. Dock hade Merci inte själva kniven i settet så jag beställde dem från hemsidan när jag kom hem istället. Två veckor senare levererades besticken så här flott.

cutlery

Alltså kanske lite knäppt att bli så glad över bestick men denna gaffel är ju som gjord för att äta spaghetti med. De är väldigt nätta och mjukt rundade som små månar.

cutlery

Skedarna är helt klotrunda som fullmånar.

cutlery

De passar ihop med våra tallrikar tycker jag ^^ (som är från Habitat)

cutlery

Här får de bo i besticklådan (den är från Ikea), och här finns de på internet.

cutlery

De gamla besticken får följa med på en sista tur idag. För idag är det Ninas Möhippa (är i detta nu påväg hem till henne för att överraska), och i eftermiddag ska vi dricka bubbel och äta pizza på min balkong!

.

Translation. My old gold cutlery from Lagerhaus faded in color so I bought a new  fancy set called ”moon” from Cutipol!

krönikan: jag är femton igen och totalt oförstörbar.

1

Veckans krönika i Metro finns idag på webben och i papperstidningen. Jag ville skriva om favoritmusik på något sätt, den där känslan när man liksom blir ett med låten och känner sig helt oövervinnerlig. En av mina bästa känslor om man måste välja.

LÄS HÄR eller här i sin helhet:

→ → → → → → →

 

Hårtestarna klistrar sig över ansiktet när jag springer. Det höga gräset sticker mot benen, jeansjackans knappar slår mot väskan, låter: klack klack klack. Men jag hör inte det nu, jag har en ny favoritlåt som susar i öronen, basen som slår in mot revbenen och jag klappar takten med vänsterhanden mot höften.

Min vän några meter framför mig, hon rundar varje sten och träd med lätthet, galopperar över Gärdet, skrattar rakt ut och upp över himlen.  Jag har en gul minidisc med bara ett spår på. En låt, tre minuter och sjutton sekunder på repeat. Det är försommar, gräset redan gulnat av värmen, sommarlovet bakom nästa hörn, ett bleknat sugmärke under mitt behåband.

Låten består av popslingor och smattrande trummor och allt det jag inte är men snart kommer att bli.  Jag vet det, jag känner det. Texten fyller örongångarna, visslar sig in i de mest gömda hjärtkamrarna. Ett visset tonårshjärta som snart ska slå ut, en sommar där en oskuld ska tas. Kanske fler.

Hon vänder sig om och ropar efter mig, jag ser hur bokstäverna formas men har ingen aning om vad hon säger. Istället skrattar jag bara, bränner huden när vi genar genom en dunge nässlor, klickar play igen.

Dubbelt så många år senare, en majfredag tvåtusenfemton, går jag på gatan med en spellista på shuffle och högsta volym i öronen. Jag släntrar över cykelbanor, häggdoften inkilad i näsan och det där vårljuset som aldrig vill ta slut. En kväll som väntar, vänner som väntar, festen som väntar.

Och helt plötsligt slumpas låten fram. Jag kastas tillbaka till kapplöpningen på Gärdet och mina oknutna tuschklottrade tygskor. Känner hur ryggen rätas upp, hur axlarna skjuts bakåt och hur jag gör tresteg på trottoaren.

En femtonårig version av mig själv som strömmar genom blodet, brusar in i öronen. Och hon börjar springa, tar tag i mina ben och parerar bilar och förbipasserande, Götgatan som omformas till en öppen äng där Kaknästornet tornar upp längst där borta. Gräset mot mina smalben igen, hundar utan koppel och min vän några meter framför mig med händerna upp mot molnen.

Hon skriker följ med, skynda dig, snabbare, kom kom kom. Jag är femton år för några minuter och lika odödlig som då, lika sommarsprittande. Blundar, låter musiken leda mig framåt, tar mig och tonåringen inuti till vilken plats som helst, vart som helst, vart du vill.

Totalt oförstörbar, totalt evig i tre minuter och sjutton sekunder. Och Håkan sjunger VISA MIG DEN MAXIMALA HASTIGHETEN
VART DU VILL SÅ FORT DU KAN

.

.

Translation. My column in the Metro newspaper, about finding your favorite songs.

tre år sedan och idag.

thursday

Här kommer en dagens outfit. Så här har jag sett ut idag när jag har lunchat på Babylon, haft bankmöte, svarat på tråkiga mail, köpt en fin vas och ett hopprep (har en idé om att bli sjukt skillad på det, vi får se hur det går).

thursday

Jeansjacka min egen för JC, t-shirt från Opening Ceremony, kjol Asos, strumpbyxor Filippa K, sneakers från Adidas.

saturday.

Hade ett svagt minne att jag bar en liknande outfit i maj för tre år sedan. Bläddrade tillbaka i arkivet och hade minsann rätt! Här är maj 2012. Den jeansjackan är dock från Monki.

Perks med att sällan ändra klädstil : )

thursday

Puffen är förresten ganska ny. Den är från Urban Outfitters och perfekt att sitta på framför teven när jag spelar Super Mario World.

 

Translation. Today’s outfit. T-shirt from Opening Ceremony, skirt from Asos and sneakers from Adidas. Looked back in my archive and discovered I wore almost the exact same outfit three years ago : )

Saturday in New York.

new york.

I lördags fick jag ett sms av Christian och Linn som undrade om jag ville komma och äta brunch hemma hos dem i Soho. Det ville jag.

new york.

På vägen dit gick en man med en papegoja på axeln framför mig. Helt vanligt.

new york.

Och så var jag framme. Christian älskar krokodiler, man kan hitta dem lite överallt.

new york.

Här exempelvis.

new york.

Det dukades upp.

new york.

Jag fick öppna-bubbel-ansvaret.

new york.

Dags att sätta sig.

new york.

Det serverades pannkakor med sockerstekta bananer, bär, bacon, grädde, ägg, nutella och sirap. Man fick bygga lite som man ville. Mmm.

new york.

Och en till prosecco på det.

new york.

Det var nästan trettio grader den dagen så efteråt klättrade vi ut på brandtrappan och hängde.

new york.

Sommarfeelingen.

new york.

Hej hej.

new york.

Och sedan hade vi visst pratat och solat bort hela dagen för vips var klockan halv åtta på kvällen!

new york.

Både regnet och mörkret kom under tiden vi promenerade, men det gjorde inte så mycket för vi skulle möta upp det här fina gänget för middag.

new york.

Vi åt på Gemmas för att jag hade önskat det. Det är så mysigt där + italienskt. Bra kombo.

new york.

Jag åt buffelmozzarella med prosciutto och kronärtskocka.

new york.

Efter middagen fullkomligt hällregnade det men vi lyckades ändå ta oss till Mathieus favoritbar i China Town. Beverly’s tror jag den hette.

new york.

Jag och Christian var pepp.

new york.

Rasmus och Janelle.

new york.

Vi hittade ett litet bord där vi trängde ihop oss.

new york.

6 urdruckna 5 nya.

new york.

Jag och Mathieu.

new york.

Gulliga.

new york.

Vi stannade till runt klockan två och sittdansade och pratade i munnen på varandra. Fint var det.
Sedan tog jag faktiskt inga mer foton under resan så nu blir det klart slut med New York-dokumentation för den här gången!

 

Translation. Saturday in New York. I was invited for brunch at Christian and Linn’s place. We stayed there all day and ate pancakes and drank prosecco. In the evening we met up with a bunch of friends to have dinner at Gemma’s and then lots of beer at a bar in China Town.

flickvännen och den vita staden.

flickvännen + den vita staden. by karolina ramqvist.

Här kommer två boktips i ett för att de hör ihop. Det är Karolina Ramqvists Flickvännen samt uppföljaren Den vita staden.

flickvännen + den vita staden. by karolina ramqvist.

Vi börjar med Flickvännen. Den handlar om Karin som är ihop med John. John är alfahannen i ett gangstergäng. En morgon försvinner han iväg på ett jobb utan att berätta hur länge han ska vara borta. Karin lämnas kvar i deras hus med en mobiltelefon med ett kontaktkort.

flickvännen + den vita staden. by karolina ramqvist.

Det är inte första gången det händer förstås, som det kanske är om man lever med en kriminell man som försörjer en.

flickvännen + den vita staden. by karolina ramqvist.

Boken utspelar sig enbart i huset, där Karin går omkring och väntar. Hon försöker få timmarna och dagarna att gå fortare genom att bläddra bland TV-kanalerna, göra manikyr, kedjeröka och ta lugnande tabletter.

flickvännen + den vita staden. by karolina ramqvist.

Så spännande bok, långsamheten gör att det kryper i en, man sitter konstant på helspänn och väntar på att något fruktansvärt ska hända.

flickvännen + den vita staden. by karolina ramqvist.

:'(

flickvännen + den vita staden. by karolina ramqvist.

Bok två, Den vita staden, kom ut i år. Det är en fristående fortsättning, dvs att man egentligen inte behöver ha läst Flickvännen. Fast jag tycker nog att man ändå borde ha gjort det. Så mycket som binder ihop dem.

flickvännen + den vita staden. by karolina ramqvist.

Utan att berätta för mycket har det nu gått några år, och Karin sitter i samma hus, men den här gången är det inte hennes längre. Kronofogden har lagt beslag på det och Karin är pank och dessutom nybliven mamma. Den vita staden handlar om några panikslagna dagar när Karin försöker göra allting bättre.
Två otroligt bra böcker, hög spänning, väldigt sorgligt och mycket välskrivet.

Här är en recension jag skrev för några år sedan om Karolina Ramqvists bok Alltings Början.

 

Translation. Two Swedish books I’ve just finished.

bloglovin

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!