new haven, san francisco, los angeles, cold spring, minneapolis, washington dc, toronto, new orleans och tulum.

Om det är något jag vill göra ofta när jag bor i det här landet på andra sidan Atlanten, så är det att besöka platser i närheten. Jag har ju knappt någon semester, så jag kan ju bara åka över röda dagar eller korta besök över en helg men här är mina utflykter hittills, sedan jag flyttade den där näst sista oktober tvåtusentio.


Vi tog tåget till New Haven över en dag i januari förra året och promenerade i korridorerna på Yale University, öppnade lådor i biblioteket och bläddrade i dammiga böcker. Det var olidligt kallt och vår servitör på pizzerian hämtade kocken för att ”han också kom från Europa och vi kanske kände varandra”.


Reste till San Francisco över en helg i februari 2011 och drack öl och dog över alla pastelliga hus. Om jag av någon oförklarlig anledning skulle behöva bo i San Francisco tror jag att vi skulle trivas ihop.


Los Angeles har jag besökt 9 gånger sedan jag flyttade hit. Jag trodde jag skulle hata den här staden. Hade en bild framför mig av platinablondiner med silikonbröst, långa bilköer och breda avenyer utan träd. Men LA är inte alls så (eller säkert någonstans men där behöver man inte vara). Det luktar så otroligt gott av alla citronträd och blommor, det är kulligt och grönt och fullt av låga små villor med färgglada trädgårdar. Och restaurangerna saknar tak för att det är sommar året om.


Cold Spring ligger en timme bort med tåg från New York och är som ett avsnitt av Gilmore Girls. Fullt av antikvitetsbutiker, dockiga caféer och fantastiska berg som vi klättrade upp och nerför på fyra timmar när hösten var som finast.


Jag och Nina åkte till Minneapolis på jobb över ett dygn. Det var till Minneapolis som nästan alla svenskar emigrerade till i början av 1900-talet. Både Sverige och Minneapolis har ett liknande klimat med samma långa vinter. I Minneapolis hade de byggt inglasade gångleder över hela staden, så om man ville behövde man i princip inte vara utomhus på vintern, mycket intressant.


Åkte till huvudstaden när mitt pass blivit stulet för att få ett nytt på svenska ambassaden. De områden vi rörde oss i såg ut som de finaste delarna i London och jag och min lillebror bestämde oss för att bli otroligt viktiga politiska människor så vi skulle ha råd att köpa varsitt pastellfärgat townhouse precis i närheten av vattnet vid alla små träbroar.


En timme bort med flyg från New York ligger Toronto. Åkte hit en vecka för att få amerikanskt visum igen efter att mitt pass blev stulet. Man kan nämligen bara få visum på en ambassad och ambassader har man ju aldrig i sina egna länder. Så därför åkte jag till Canada. Hade svårt att få grepp om staden som var ofantligt stor med sjukt mycket områden och breda, breda gator. Åt i alla fall den godaste salladen på hela året, med varma päron, valnötter och gorgonzola.


Över Thanksgiving reste jag och Ludvig till New Orleans. New Orleans såg precis ut som den sagostad jag tänkt mig, med livemusik i varenda hörn, rundade balkonger och jazzklubbar som aldrig stängde. Och förstås – Swamp Tours där man fick klappa pa bebisalligatorer! Dock minus med den långa bargatan med inkastare i French District där folk drack drinkar som blinkade, kräktes på gatan och nakna strippor stod utanfor vartannat ställe och poserade. Så den delen kan ni ju undvika.


Mexikoparadiset Tulum där vi tillbringade tio dagar med kritvita stränder, ljusblått hav och skaldjur varje dag.

Nästa drömställe är Austin i Texas!
.


Some of the places I have been visiting since I got here.

stop taking off your clothes I don’t want to see you naked, I want you to take me dancing, please take me dancing tonight, for if I see you there unclothed then I’ll just want to kiss you.


Ny hårsnodd från Asos som införskaffades samtidigt som klänningen ni såg för några dagar sedan. Det blir som fest och kalas och jul i håret. Det tycker i alla fall jag är toppen. Inuti skymtar ni Ludvig. Det hade varit fint om han alltid hade bott därinne.

.


I bought the oversized bauble ponio hairband from Asos. I think it’s a lovely combination of weird and wonderful.

march times five.

För ganska exakt ett år sedan.

Var Ulrika i New York en hel månad.


och Ludvig var här en sväng också.


Det var den kallaste vintern på decennier och jag köpte den här sjukt smarta rumpvärmarhistorien på Betsey Johnson.

För två år sedan.

Satt jag och Michelle på ett plan till Tokyo.


Hade jag fortfarande sockervaddshår.


Var jag i Åre och åkte skidor.

För tre år sedan.

Bodde Luddes katt Kingsley hos mig och trasade sönder min fåtölj ungefär fyra gånger om.


Lagade jag och Ludde carbonara en hel vecka i sträck.


Gick jag och ElsaHannas födelsedagsfest


Var jag och Ludde björnbusarna på en maskerad. Fast här syns jag med ett slags träskmonster.


Och sen var jag i New York en liten sväng. Här med Sara.
.

För fyra år sedan.

Var påsken i mars och det var knasigt mycket snö.


Hade jag precis blivit ihop med den här grabben och tog med honom på sjömansmaskerad.


Och det här var mina två favorit-outfits.

För fem år sen.


Lagade jag pasta med kräftstjärtar så ofta jag bara kunde.


Var jag rödhårig och nybliven singel i en stor och mörk lägenhet som jag bara ville ifrån.


Hängde jag och Joakim precis varenda dag.


Åkte jag till Paris och handlade fina kjolar.


Hittade jag och Hannah på knasiga upptåg nästan varje helg.


Hade Jocke hemmafester nästan jämt.

.
.


My march through five years time. Read it in english here.

carbonara.








Det är många som frågar om receptet på carbonaran som jag och Ludvig äter så fort vi ses. Jag tror inte det skiljer sig särskilt mycket från vilket carbonara-recept som helst som man kan googla upp. Men så här gör vi i alla fall:

Du behöver:
– Bacon, vi gillar äppelrökt (går självfallet att byta ut mot vegetariskt bacon om man är veggo)
– Parmesan (och ändå viktigt att det är god parmesan som man river själv för man använder så mycket så den sätter liksom smaken på hela grejen).
– Spaghetti
– Vitlök
– Grädde, en skvätt, detta kan man skippa, dock på egen risk.
– Persilja
– Ägg

Steg för steg
1. Stek skivad bacon i en stekpanna.
2. Koka pasta
3. Blanda riven parmesan (Minst minst minst en deciliter för två personer, kanske till och med en dl per person) med grädde i en skål. Inte så mycket grädde, 1/3 dl. Blanda med salt och peppar. Du kan även hiva i en äggula i denna röra (eller om du inte använder grädde kan du byta ut den mot en äggula).
4. När pastan har ungefär en minut till al dente, häll över den i ett durkslag
5. Lägg finhackad vitlök (typ en stor klyfta för två pers) i kastrullen, fräs i några sekunder.
6. Häll i spaghettin i kastrullen tillsammans med parmesansåsen och baconet. Blanda ordentligt medan plattan är på.
7. Servera direkt. Hyvla över mer parmesan, klippt persilja och salta och peppra. OBS: Svinmycket svartpeppar. På toppen lägger du en rå äggula som personen som ska äta sedan kan röra runt själv.
8. Ät och dö godhetsdöden.
.


The recipe to the carbonara Ludvig make for me almost every time we see each other:
Fry bacon in a pan and boil spaghetti. Mix 1 dl parmesan with a little bit of cream in a bowl together with salt and pepper, you can also add a egg yolk if you want to. When the pasta is a minute from al dente, put in in a colander. In the pot where you boiled the pasta, fry some garlic in a few seconds. Add the pasta, the parmesan sauce and the bacon. Stir. Serve immediately with extra parmesan on top, parsley and a raw egg yolk.

femton grader och sura colaflaskor.


I söndags vaknade vi upp till femton grader. Kan inte beskriva hur det känns i kroppen när värmen är på väg. Vill bara ockupera närmsta park och dricka rosévin till oktober.


Vi åt frukost i sängen. Rostat bröd och ägg och sånt.


Sedan gick vi på promenad. Vi gick ner till vattnet.


Rabatterna var fullproppade med vårtecken.


Vi traskade upp mot Meatpacking.


<3456789


Sedan svängde vi in på Sockerbit och köpte färdkost till Ludvig som skulle resa några timmar senare.


När det började närma sig middagstid gick vi till Rubys där vi äter nästan varje gång Ludvig är här pga drömmig pasta med kyckling, soltorkade tomater, parmesan och grädde.


Efter middagen lämnade jag av Ludvig vid tunnelbanan som tog honom till flygplatsen och så gick jag mot West Village igen. Så himla jobbigt med alla dessa avsked.


Tillbringade resten av kvallen i min säng, åt chips och kollade på 8 (!) avsnitt av Frasier.
.


Our Sunday. We had breakfast in bed and then we took a walk to Meatpacking District and strolled around. We had dinner at Rubys before Ludvig headed to the airport. I spent the rest of the evening in my bed eating chips and watching Frasier.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!