Sandra Beijer

Var ju länge sen jag skrev om en bok, så här kommer fem på en gång, böckerna jag hittills har läst i år:

Haruki Murakami – 1Q84
Min stvysyster Mira släpade med den här triologin över Atlanten i vintras och nu står de på bästa platsen i min bokhylla. Varje gång jag läser Murakami får jag samma känsla i kroppen. Eller två känslor egentligen: den första är varför jag överhuvudtaget läser någon annan författare. All annan läsning känns helt plötsligt totalt ointressant. Den andra känslan är någon slags helhetsstämning som är svår att förklara. När jag läser andra böcker som jag tycker om viker jag taxöron och stryker under meningar men i hans böcker finns det liksom inte riktigt några självklara stycken utan det är flödet som ger en samma slags magkänsla som att typ lyssna på klassisk musik. Lent och lite märkligt på något vis, som om att man går runt och bär på hemligheter. Ville aldrig att denna skulle ta slut men det gjorde den förstås ändå, på en strand i Mexiko närmare bestämt.

Maria Sveland & Katarina Wennstam – Happy happy, en bok om skilsmassa
Olika historier om skilsmässor, glada och ledsna, panikartade och roliga. Väldigt fin även om man inte har skilt sig. Typiskt bra bok att läsa på löpbandet, även om jag i och för sig började gråta några gånger.

Haruki Murakami – After the Quake
En novellsamling där alla historier har något att göra med jordbävningen som skedde i Kobe i mitten av 90talet. Som vanligt är historierna förvirrande och fascinerade på samma gång. Min favorit var den nyskilda kvinnan som åkte på semester till Thailand och får en dag reda på, av sin private chaufförs uråldriga mamma, att hon har en hård vit sten inuti bröstet.

Fanny Ambjörnsson – Rosa den farliga färgen
Fanny Ambjörnsson (som förövrigt var en av lärarna när jag läste genusvetenskap) har skrivit en jätteintressant bok om färgen rosa. Rosa är en väldigt laddad färg och hon har undersökt dess status, varför den i dagens samhälle är en så kallad ”tjejfärg”, varför den har makt i vissa sammanhang och andra inte och varför små flickor är galna i den. Otroligt intressant, klok och vettig bok. Dessutom lättskriven, så även du som inte är superhaj på feministiska termer förstår den utan problem.

Suzanne Collins – The Hunger Games
Jag älskade Battle Royale som tonåring och eftersom det här är en bästsäljare med ungefär samma plot kände jag att jag behövde läsa. Köpte den på onsdagen och hade läst ut den på fredagen. Läste på jobbet, när jag promenerade på gatan, till frukost, överallt. BISARRT spännande. Alltså helt sanslöst, läs för sjutton. Filmen var också bra, men boken hundra gånger bättre. Är nu inne på andra delen och har den tredje redo på byrån.
.

The books I read so far this year. I recommend them all!

Jag äger alldeles precis tjugo par skor. Jag tänkte att vi skulle titta lite närmare på sexton av dem, för de andra hade jag visst inte foto på.

Mina Chloé Silverado köpte jag för min första lön hösten 2007. Har aldrig i hela mitt liv använt ett par skor såhär mycket. Varenda helg, hela tiden i 5 års tid. Nu är de så trötta och fläckiga men jag älskar dem ändå.

Magiska pradaskor som glittrar som en discokula och får bara följa med på de allra finaste tillställningarna. Är så rädd om de här skorna.  Har de alltid framme för de är lika fina att titta på tycker jag.

Chloé-skor införskaffade vintern 2007. Använde de sjukt mycket ett tag, nu känns de inte lika moderna dock och ligger nerpackade i sin skokartong.

Himla smarta skor som jag köpte någonstans online, glömt var för typ hundra kronor. De är inte meningen att användas som vanliga skor, utan man rullar ihop dem i väskan.De blir de inte större än ett nagellack och så plockar man fram dem när man ska gå hem och har ont i fötterna efter en utekväll.

Det här är mina ångestskor. Tycker de är så himla fina, köpte de i London 2010 och de är fran Miu Miu. Spice Girls-skor extra deluxe. Men jag har bara använt dem en enda gång. EN gång. Vet inte varför, men nåt är det. Aja.

Bästisskorna från Opening Ceremony. Älskar dom här. Har dem under fredagsnätter, på vardagar, när som helst egentligen och hela tiden.

Ett par skor jag köpte på Topshop som ett substitut till mina Chloe när de började slitas ut. De här är dock, till skillnad från Chloeskorna, totalt omöjliga att gå i. Har aldrig använt.

Skor från YSL som är fina och höga och bekväma och så vidare. Köpte för flera år sedan men vi trivs fortfarande bra ihop.

Mörkblå dr martens.

Palladium sneakers. Dessa använder jag för jämnan. Är nu inne på mitt andra par för att jag slet ut de första så att de blev alldeles håliga.

Fantastiska skor från Jeffrey Campbell vars träklack sprack upp när jag hoppade ur en taxi. Så himla sorgsamt. Hann dock använda dem väldigt mycket innan i alla fall.

En månad efter klacken gått sonder ersatte jag dem med dessa. Likadana i svart!

Finaste fruktskorna från Charlotte Olympia. Dock helt bisarrt svåra att gå i, pga högsta klacken av alla skor jag äger. Den är runt 18 centimeter. Tänker att jag ska lära mig till sommaren.

Svarta Dr Martens.

Fluffskor från Opening Ceremony, när man vill vara vintrig och festlig och varm på samma gång.

Vårskorna. Vita Dr Martens. <3

Vårskorna nummer 2! De här blir jag glad bara av att titta på. Snörskor med klack och rejäl sula är något av det finaste jag vet.

Här är förresten en tre år gammal film om min skosamling. Nästan alla de här sålde jag bort när jag hade bloppis innan jag flyttade: [youtube]http://www.youtube.com/watch?v=uDHEWlic-o0&list=UUS47-pV4vlHZzpYO9CjowBg&index=10&feature=plcp[/youtube]

.

My shoe collection. I own exactly 20 pair of shoes and here are 16 of them. The video is an old one I did three years ago, I’ve sold almost every pair in that video since then.

I onsdags efter jobbet promenerade jag upp mot Union Square.

Gudars här bor jag, kan jag tänka när jag går på stora avenyer med Empire State Building rakt framför en.

Vid sjuttonde gatan svängde jag in på den här baren som heter Lillie’s där jag hade stämt träff med Erik och Marie.

Erik & Marie!

Man fick drinkarna i flotta (?) koppar.

Vid nio gick vi till Webster Hall och mötte upp Nina. Vi skulle nämligen se First Aid Kit!

Konserten var helt slutsåld.

vi träffade på Rasmus i vimlet.

Sedan började de spela.

Det var så evinnerligt fint. Hade kunnat stå och lyssna resten av natten.
.

Last Wednesday I met up with Erik and Marie at a bar called Lillie’s. We had some prosecco and drinks and then we headed to Webster Hall to see First Aid Kit. They were brilliant and absolutely wonderful.

Jag hänger ju med väldigt många nya människor nu sedan jag flyttade. Så jag tänkte att det kanske bäst att vi går igenom en gång för alla hur allt hänger ihop, så kanske det inte känns lika förvirrande.

Mathieu, Fabian, Ida och Nina jobbar alla på samma reklambyrå som jag, den heter Wieden + Kennedy. Nina flyttade jag ju hit med. Vi jobbade på samma byrå i Sverige (Garbergs) och har varit kompisar i ganska många år.

Fabian och Mathieu lärde jag känna genom Christian först. Mathieu kommer från Montreal i Canada och pratar därför med flott franskamerikansk dialekt. Fabian är svensk men bodde i London i 6 år innan han flyttade hit. Ida lärde jag känna genom Fabian i och med att de är ett kreativt team. Hon bodde också i London innan, är finlandssvensk och pratar därför som de gulliga mumintrollen.

Liza som ni fick träffa mycket när vi var i Mexiko, är ihop med Fabian. De har precis flyttat ihop.

Christian och jag gick i samma klass på Berghs och har känt varandra sedan dess. Christian jobbar också som copywriter och har bott i New York i tre år ungefär.

Christian är ihop med Linn. Linn bor i Sverige nu men bodde i New York ett halvår i höstas. Linns mamma och min mamma är bästa vänner så jag har känt Linn sedan hon föddes, men vi har inte umgåtts tidigare förrän hon flyttade hit.

Linn bodde tillsammans med Jack och Fanny i höstas. Jack är min bror och han är här fram till maj och studerar manusskrivande på New York Film Academy. Fanny studerar ekonomi här.

Alexandra lärde jag känna genom Christian. De träffades i New York genom gemensamma vanner sommaren 2010. Alexandra studerar fashion marketing och har bott i New York i 6 år.

Adrian, Trille, Andrea, Lottie, Christoffer och Erik lärde jag känna genom Alexandra. Trille och Erik jobbar med reklam precis som de flesta. Andrea och Christoffer jobbar med mode. Christoffer flyttade nyss hit och bodde tidigare i London.

Rasmus lärde jag känna i Sverige när han praktiserade på byrån som jag och Nina jobbade på då. Rasmus jobbar som art director på en reklambyrå som heter RGA.

Carl Fredrik och jag har känt varandra sedan vi var femton. Vi gick i samma gymnasieskola, sedan gick han klassen under mig på Berghs och vi flyttade till New York ungefär samtidigt. Han jobbar som copywriter på en byrå som heter BBDO.

På BBDO jobbar även Clemens som producent. Clemens är tysk och han känner jag genom Fabian och Ida, de jobbade ihop tillsammans i London.

Erik & Marie är gifta och jobbar som kreatörspar på en reklambyrå som heter Grey. De bodde tidigare i London och Erik och Fabian är gamla kompisar.

Michelle jobbade på samma byrå som jag och Nina innan vi bytte till W+K. Michelle är halvsvensk så vi hade ganska många gemensamma bekanta och på så sätt började vi hänga.

Sara gick på Berghs samtidigt som jag och Christian. Jag och Sara gjorde slutprojektet ihop och sedan dess har vi varit vänner.

Tror det här är alla som har figurerat på bloggen på minst två foton! Nu vet ni!
.

How all my friends here in New York are connected to each other. Please read in Google Translator. You can click ”in english” below FAQ to do that.

Jag fick tre så fina saker av Ludvig när jag var i LA senast som jag glömt att visa.

Katt-tallrik! Att äta frukost på till exempel.

En liten jack rabbit (på svenska heter de åsneharar) som finns just i Kalifornien. Den bor i min bokhylla. Jag gillar ju att ställa ut små djur lite här och var ni vet.

Blommigt kameraband från Opening Ceremony, så jag slipper det deppiga från Canon.
Tre himla bra saker!
.

I got 3 very lovely things from Ludvig when I was in LA last time. A cat plate, a hare and a camera strap from Opening Ceremony.