Nu är oktober strax över, så här kommer således en lista med den musik jag lyssnat mest på under månaden. Ett litet blandband från mig till dig.

följ och lyssna här:
niotillfem. oktober 2015.

past playlists:
january.
february.
march.
april.
maj.
june.
july. 
august.
september.

Translation. A playlist with the music I’ve been listening to the most in October HERE.

photo source.

I fredags mötte jag upp Frankie, en så himla duktig fotograf som tog jättefina bilder på mig förra hösten jag var här. Det var dagens outfit-time!

Vi sågs på en sådan filmisk liten parallellgata till Washington Square Park som heter Washington Mews. Inte en kotte på gatan trots att vi var mitt i stan.

Jag hade på mig min nya skepparkavaj som jag ville visa er!

Har sökt efter en jacka i kappmodell i flera år (använt denna från 2007 fram tills nu och den är trasig prick överallt). De har alltid varit för långa, för breda i axlarna eller för stora i ryggen. Jag är ganska petig och vill att den ska sitta som gjuten. Därför blev jag så himla glad när jag fann detta perfekta lilla basplagg.

Från J.Crew och var dessutom på 30% rea.

Tycker den har så fin fransk sextiotalskänsla och i perfekt längd så att en minikjol kan titta fram.

Alla bilder tagna av Frankie Marin <3

.

Translation. Last week I met up with Frankie Marin to take some pictures. We went to this beautiful street called the Washington Mews and I wore my new peacoat.

Hej Sandra! Vad använder du för kameraväska? Har precis köpt en kamera och upptäckt att det bara finns fula kameraväskor i butikerna som jag varit i. Har du något tips? Kram
→ Hej! Jag använder ingen kameraväska, har bara min kamera i ett band över axeln. Kram.

Åker till New York på lördag och jag funderar vilka ytterkläder man bör ta med sig? Tunt eller varmare eller lager på lager? Har som fått för mig att vädret växlar ganska mycket där. 
→ Hej! Just New York är omöjligt att svara på vad det är för väder. Det växlar, precis som du skriver, något helt otroligt. Ena dagen kan vara 25 grader och nästa 5 grader. Så packa för senhöst med halsduk och mössa men bered dig på att du kan slippa det och bara gå i tröja från en dag till en annan!

Bästa Sandra! Jag anar att du som har så god smak och med finfin koll på NY – Kan ge mig ett bra tips på restaurang att fira in nyåret på? Jag har aldrig varit i NY tidigare, men har nu detta år slagit på stort och bokat en 10-dagars resa över nyår med killen och två kompisar. Men vi har noll koll, och utan att ha för stora förväntningar på nyår (vi vet ju att det är dåligt) – så vill man ju i alla fall boka en bra restaurang. Kan du hjälpa oss? Puss :-*
→ Hej vad kul! Jag vet faktiskt inte riktigt vilka restauranger som är bra för nyårsmiddag. Jag firade nyår en gång på Miss Lilys på Houston Street men maten kom sent där och var inte så god så skulle inte rekommendera. En annan gång firade jag på en restaurang på Lower East Side som inte längre finns. Det beror ju lite på vad du vill ha för vibe på restaurangen. Spontant tänker jag kanske Lucien, Walter Foods, Roebling Tearoom och Lafayette, men vet inte om jag har rätt! kram.

Okej, var var VAR kan man 3D-printa i New York? Har man med sig en bild eller hur funkar det? Jag ska till NY snart & blev så pepp på att göra det där!
→ Jag återkommer när jag gjort detta och berättar om upplevelsen! Man står i ett rum som scannar en typ. kram.

 Hej Sandra. Va ska man göra när man är dödspank, i slutet av studierna (på högskola), snart tjugofem å så otroligt olycklig? Finns ingen solklar anledning, massa smågrejer som tillsammans blir ett stort grått moln som följer en runt varje dag, varje minut. 
Måste göra nåt, annars dör jag känns det som. Känns dock så dumt, för kan ju inte flytta hem till föräldrarna efter studierna å så, det är att gå bakåt å det vill jag verkligen inte. Vill göra nåt radikalt, eller liksom nåt. Har ingen kille å ensam i en ny stad här, inga vänner å ett 9-17(niotillfem, hah) jobb känns så grått just nu . Vill bo i typ usa (bodde där ett halvår förra hösten, älskat) eller australien, eller nånstans en stund ialf, men vet inte hur jag ska fixa detta? Är annars bra på att fixa grejer, men detta känns så omöjligt och olycklig på det så känns det Omöjligt, med stort o. 
Är så rastlös, blir alltid det när något håller på att förändras (studierna tar slut, måste flytta från studiestaden där finns inga jobb). Vill liksom vinna förändringen, vill hinna först, förändra saker innan jag tvingas, ta tag i kontrollen liksom.
Men vad ska jag göra med min rastlöshet tills studierna är över? Kan inte bara sticka (pank och måste gå sista kurserna). Skulle bokat biljett prick nu annars.
Livstips tack.
→ Hej fina du. Jag tycker det låter som att allt känns som ett stort trasselsudd som måste nystas upp. Lite struktur liksom. Jag skulle kanske exempelvis skriva listor (obs väldigt simpelt tips men ändå)? En lista med problemen/utmaningarna och en lista vad jag vill göra, och sedan försöka lokalisera lösningarna. Du vill utomlands men är pank – kanske söka ett helgjobb/deltidsjobb och kötta på och spara pengar? Alt. köpa en megabillig flyg/tågbiljett till typ London/Prag/Köpenhamn en helg bara för att känna annan luft? Och jag tänker också, nu när studierna snart är slut, så blir du väl färdigutbildad som något och hamnar i en ny fas där du ska söka jobb? Sök i en annan stad, sök på platser du inte hade tänkt dig ens lite att bo på. Eller sök jobb på den plats där dina gamla vänner är så du kan vara med dom?  Försök hitta saker du kan se framemot till. Vad är liksom ditt mål? Det går att nå dem, men det tar ju ibland lite tid. När jag flyttade till USA höll jag ju på i nästan ett år med att söka jobb, fatta visumprocessen, översätta min portfolio etc etc. Förstår att det såklart är en helt annan sits, men ibland kan det också vara skönt att komma ihåg att alla som tar stora beslut gör de inte från en dag till en annan, utan saker tar ju lite tid och jävlar anamma för att det ska bli fint sen. Och ni andra, kom hemskt gärna med bra tips i kommentarsfältet!

SANDRA! Mkt viktig fråga! Din svarta fodrade jeansjacka från ASOS – är den varm? Vill ha den så gärna men vill verkligen inte frysa när hösten blir råare! Tacksam för svar.
Ps. Din blogg är det f i n a s t e. Kram!
→ Hej! Den är precis så varm som man tänker att en fodrad jeansjacka är, rätt så varm alltså. Vet inte hur jag ska förklara bättre. En klassisk höstjackevärme men absolut inte för vinter. puss.
(bilden tagen av Jennifer Rydell)

Hur är det egentligen med språk i dina vänkretsar i New York? Känns som att många kommer från Sverige (eller andra random länder?) men att en del även är från USA (eller typ Kanada också?). Pratar ni mest svenska då eller blir det mest engelska så alla förstår vad alla säger? Och de som inte kan svenska, känner inte de sig utanför när (om?) ni pratar svenska sinsemellan svenskar?
→ Hej! Det stämmer att alla är från lite olika platser, men de flesta från Sverige. Men om det är någon som pratar engelska som är med (vilket det brukar vara) så pratar alla engelska. Det spelar ingen roll om vi liksom är 10 stycken och bara en är engelsktalande, alla måste förstå förstås. Det kan säkert kännas lite konstigt i början, att prata engelska med någon man egentligen skulle prata svenska med, men man kommer in i det väldigt fort. kram.

Perfekt med ny springlista, och tack för din ärliga och sunda syn! Tränar Magnus? Och snackar du om vikt och kaloritänk med honom när det kommer över dig? Jag har nämligen också oturen att kunna alldeles för mycket om kalorier och skit pga tidigare ätstörning och känner att man tyvärr alltid kommer vara lite av en ”nykter alkoholist” när det kommer till sånt där. Viktigt med stöttande personer runt omkring då. Kram
→ Hej hej! Magnus tränar inte, kanske kommer det ske någon gång i framtiden men nu är han i alla fall inte särskilt pepp på det hela. Har väl hänt att han följt med på någon springrunda men jag kan fortfarande räkna dom på min ena hand : ) Jag pratar vikt och kaloritänk med honom när det kommer över mig, för jag tycker det är viktigt att han vet att jag ibland tampas med sånt. Att hemlighålla grejer, även om det är minsta lilla sak, tror jag är dumt. Tror precis som du att det är bra att ha stöttande personer runt omkring sig! puss.

Hej Sandra!
Jag hoppas du kan svara på mitt dilemma, men nu är det så att jag liksom levt med en stor klump i halsen efter en facebook-inbjudan till en klassåterträff med alla niondeklassare från min gamla högstadieskola. Även om det gått nästan 10år sen jag gick i 9an så gav det där facebook meddelandet mig en enorm ångest och det kändes som om den 14-15åriga jaget inom mig som jag så länge jobbat med att utveckla till den personen jag är idag, kom tillbaka. Jag var aldrig mobbad i 9an, men extremt osäker och tyst. Såg även att en tidigare vän som jag bröt med, då jag kände mig illa behandlad, efter gymnasiet ska attenda.
 Nu, nästan 10år senare, har jag snart gått ut universitetet, har en urgullig pojkvän och underbara vänner men förstår trots detta inte varför denna inbjudan gav mig en sådan ångest och jag behöver in put om jag bör gå eller inte. Även om detta ger mig en stor ångest så är det väl alltid bra att möta sina rädslor eller?
PS. Din blogg hjälpte mig mycket med att klara högstadiet och drömma mig bort mot bättre tider <3
→ Hej fina du! Precis som alla andra i kommentarsfältet skrev ang detta: gå inte om det får dig att må så här! Varför ska man behöva återbesöka sin gamla högstadietid om den ger en så mycket ångest så här i efterhand? Usch och blä, skit i det där och njut av livet du har nu istället. massa pussar.

I lördags begav jag mig mot Lower East Side och mötte upp det här gänget. Miranda, Fabian, Linn och Milton!

Vi skulle till Schillers.

För att äta brunch!

Satt vid fönstret och var allmänt lyckliga över att snart få frossa kolhydrater.

Så kom maten!

Jag åt detta, eggs norwegian: lax, pocherade ägg, hollandaisesås, bröd och potatis. omnom.

Efter brunch och kaffe begav vi oss mot Tompkins Square Park för den årliga Halloween Dog Paraden. Vi träffade den här björnen på vägen så det bådade ju gott.

Sprang in i Calle och Babba på vägen som redan varit där med sin hund Blue. Här tittar de på Linns gruppfoto på oss där vi blev photobombade. : )

Sedan var vi äntligen framme på året gulligaste parad.

Och vill bara säga: några av er tyckte förra året när jag var där att det här var fruktansvärt djurplågeri, men paraden anordnas av staden New York under ordnade former. Den sker alltså i en park, där hundarna inte behöver gå efter varandra eller följa några sådana regler, utan de nosar omkring och hälsar på varandra och leker i gräset etc. Det är så otroligt uppenbart att hundägarna älskar sin husdjur, och hundarna själva verkar inte ha något större problem med uppmärksamheten (har man hängt med hundar några gånger vet man ju att det är en av deras favoritgrejer). Dessutom är det massor av djurvänsorganisationer där som man kan lämna donationer etc till, och ingen av de protesterar emot detta. Hundar med kläder är ju egentligen inget nytt, jag tror inte de fattar om de har på sig en munktröja eller en banana split. Ville bara säga detta liksom, att ni kan nog vara ganska trygga med att denna parad är kärleksfull.

En av de första hundarna vi mötte i parken var en corgivalp utklädd till varmkorv. Jag dog av detta fluff. Som ni kanske vet är ju det en corgi som jag och Magnus tänker ska flytta in hos oss den dag när vi är hundredo.

Deras öron! <33

Två chiuauor av cirka hundra chiuauor. De dominerade paraden tillsammans med mopsar och french bulldogs.

Den här blicken.

Denna var kanske roligast.

Och den här lilla gamlisen som mest hängde vid en bänk och vilade.

Avslutar med det gosigaste jag sett.

Efter paraden mötte jag och Linn upp Christian och så gick vi till en Halloween-butik och shoppade loss grejer för nästa helg. Smink, läskiga linser och sådant där.

Sedan kom kvällen. Vi gick hem till Christian och Linn och strax därefter kom Miranda och Fabian tillbaka för nu var det dags för middag.

Medan Christian styrde köttfärssås talade vi om allvarligheter, det ser man helt klart.

Sedan satte vi oss till bords och blev serverade tacos swedish style och det var så så gott.

Och mysigt också för den delen. Vi lekte who is most likely to-leken där någon säger ett påstående och sedan måste alla peka samtidigt på den de tror who is most likely to, samt talade om tidsresor och fritidsintressen som barn. Till exempel.

Avslutar detta inlägg med denna 3D-printade version av Linn och Christian. Ska SÅ göra en sådan med Magnus när han kommer till stan om några dagar.

.

Translation. My Saturday in New York: brunch at Schillers, Halloween Dog Parade at Tompkins Square Park and tacos and Linn & Christian!

God morgon finaste ni. Så var det måndag igen. Jag är så pms-känslig idag och oroar mig för ungefär allt som går att oroa sig över. Skulle behöva någon slags livsprojektledare som kunde rita på en stor whiteboard i vilken ordning jag ska hantera allt. Ska försöka mig på någon slags minivariant av detta idag. Sortera, nysta upp och ut och planera de närmaste veckorna. Och gråta en liten skvätt för den delen också. Bara för att liksom. Här kommer lite tips på grejer jag samlat på mig från förra veckan,

Emma Sundh är på någon slags fransk-pittoresk-by-turné och jag blir så himla sugen på att göra samma sak. Franska små byar är lätt det vackraste vi har och bilden här ovan borde sitta inramad på en vägg hemma hos mig. Måste nog fråga Emma om jag kanske kan få den högupplöst.

Fy fan i helskotta för terrordådet i Trollhättan förra veckan. Och flyktingbostäderna som brinner, kommentarsflödet på nyhetssidor (jag SKÄMS över mänskligheten) och rasismen som blivit som rumsren. Den tiden vi lever i just nu, mörk. Martin Gelin skrev en intressant artikel i expo om hur rasisterna förenas på nätet. Det behövs mer kunskap om detta tror jag.

Tvära kast här men vi hoppar vidare till mode. Märket Courreges, som kanske hade sin absoluta storhetstid på sextiotalet, runwayade sin vårkollektion 2016 nyligen och jag är KÄR i den. Kolla bara vad fint. Mer här för den som vill se.

Och så vill jag tipsa om en tips-app! Den heter Soon och är väldigt praktisk i tipsiga sammanhang. Tycker folk jämt säger ”Du måste se den där x filmen” eller ”läsa den där x boken” eller ”åh är du i new york nu du måste gå till x den här baren”. Här kan man enkelt skriva in alla tips och då fattar appen vad det är och kompletterar med bra info typ författare, kartor, öppettider, telefonnummer etc. Praktiskt om man är en sån som mig som tappar bort folks tips hela tiden. 

Avslutar med detta blogginlägg Karin postade igår, med bilder från hennes bästis bröllop. SÅ fint bröllop och de ser så himla kära ut. Älskar att killen har grävt ner sig i hennes nacke på minst varannan bild. Kärlek är så bra grejer.

Translation. A few Monday links I’ve enjoyed. Emma’s wonderful trip to France, a Swedish article about racists forums on the internet, Courreges s/s 16, the app Soon and a beautiful wedding.