Sista delen av frågestunden kommer här!

I’ve been following your wonderful blog for a few years now and I still love it. One thing I’ve longed to ask is about a party game you and your friends often play, I believe you’ve refered to it as the “crazy forehead” game. It looks rather self explanatory, but if you wouldn’t mind, could you tell the rules or at least tell how you and your friends play it?
Well it’s easy! Everybody writes a celebrity on a piece of paper to the person sitting next to them. You tape the note on that person’s forehead and then everybody has to guess who they are by asking yes and no questions.

Gillar du alla typer av kommentarer på din blogg, som inte är direkt elaka alltså, eller kan du störa dig på vanliga kommentar eller ignorera frågor från läsare som mest verkar skriva en kommentar för att kunna länka till sin egen blogg?
Alltså jag älskar kommentarer. Det är de som motiverar en att skriva vidare på bloggen. Gillar ju förstås inte spamkommentarer som ”hej fin blogg läs min!” men alla andra uppskattar jag. jag får sällan elaka kommentarer tagna ur luften. håller någon inte med har de oftast ett argument.

Jag har följt din blogg i några år, men redan då var den ganska stor. Jag undrar om du skulle kunna berätta bloggens framgångssaga kanske steg för steg, hur blev den så stor? milstolpar? och hur gjorde du?
Den blev stor av sig själv, hade ingen särskild som länkade eller så. Men det tog ganska lång tid. Började blogga på blogg.se, gick vidare till devote, sedan till Metro och nu på Rodeo. Rodeo är min favorit!

två dagens outfit för hundra år sen.

Jeg ville også egentlig bare si at jeg er en av dem som har fulgt deg lenge, lenge, lenge. Og på en eller annen rar (konstig) måte, ser jeg på deg som en venn. Jeg må alltid titte innom deg for å se hvordan du har det og hva du gjør for tiden. Det er fint. Du er fin!
Og så kan jeg like så godt legge til et spørsmål. Kommer det ofte bort mennesker på gata? Om man ser bort ifra hei-jeg-leser-bloggen-din-menneskene. Og skjer det oftere enn da du bodde i Sverige?
Tack fina! Det händer kanske en gång i månaden här i USA att någon kommer fram och säger att de läser bloggen. Både svenskar och amerikaner, det är fint. I Sverige kanske det hände någon gång i veckan, och då nästan alltid när jag var ute, tror folk är modigare när de druckit vin 🙂

Jag undrar varför du väljer att ha med många bilder på folk som röker i bloggen.
Bilderna där cigaretter är med ser coola och ut; snygga och unga människor i New York (eller i Sthlm för den delen).
Jag blir själv sugen på att röka när jag ser bilderna. Men man blir rätt ful av att röka, det börjar synas när man har rökt i många år. Och sen är det såklart alla dödliga sjukdomar man riskerar att få som alla känner till. Det känns ofräscht med snygga bilder på rökande människor därför. Det är ju många tjejer som ser upp till dig och jag undrar hur du ser på det när det gäller cigarettbilderna. Du har skrivit att du tycker att det är dumt att röka men bilderna säger något annat tycker jag.
Jag försöker att inte lägga upp så mycket rökbilder. Ibland kan det dock slinka med någon för att jag tycker fotografiet i sig självt är fint. Alla vet att det är dumt och farligt att röka. Sedan två år tillbaka ungefär tar jag inga bilder på mig själv med en cigarett.

You and Ludvig seem to be very much in love, which is inspiring. Could you tell us the love story of how you met, how you manage to stay so *IN LOVE* with each other (where most people who have been together for a long time, those feelings of romance wear out or fade to a dull romance, and companionship), and how you maintain those feelings across such long distance and separation?
Also, could you tell us if you plan to marry each other, and if so, what would your dream wedding be like?
I want to get married in the future but not now. My dream wedding would be a huge party with all my friends and we would never go to sleep. I don’t know how we manage to stay so in love, we just do. I just can’t stop kissing him. Maybe that is the key, we always kiss and hug and tell each other how much we like each other. I could kill for him <3 We met at a party in the fall of 2007 and became a couple in february 2008.

How did you get your job in advertising?
I went to advertising school and got a job when I graduated.

jag tycker det är knäppt att alla dessa så kallade “kändisar” i Sverige skriver böcker hit och dit. Jag vill inte läsa om Linda Rosing eller Andreas Carlsson. Varför har inte du, en person som faktiskt kan skriva och har vettiga synpunkter, skrivit en bok än?
Haha tack! Nej jag har inte tid att skriva någon bok nu. Men jag skulle gärna vilja någon dag. Vi får se. Känns som alla ”skriver på en bok”, vill inte prata om det för att jinxa något. Det är typ mindre än en promilles chans att få ut något på ett förlag. Händer det lovar jag att skrika ut det till hela världen. : )

jag har börjat ettan. Ett underbart gymnasium. Men jag har inte en enda vän i klassen! INGEN är ens i likheten som jag. Jag verkar stå någonstans mittemellan “de populära” och “töntarna”, alltså helt ensam. Alla kollar konstigt på mig när jag har mina egna åsikter. Ingen bryr sig om mig.
Vart ska jag ta vägen?
Börja på en aktivitet! Man lär känna folk i sammanhang så då måste du skaffa dig sådana sammanhang. Teater, bokklubb eller dans ,vad som helst. Lova mig att du tar tag i det, det är hemskt ensamt att vara ensam. <3

Vad gör man om man tycker om sin pojkvän mest i världen men samtidigt jättegärna vill trycka upp den där söta killen man träffar ute då och då mot väggen och hångla tills man är helt rufsig och andfådd. Känner mig sämst för så får man ju inte tänka. Men när man är arton och allt det dära är ganska nytt, så finns det plötsligt så många fina killar att ligga med och så många nya munnar att hångla upp.
Känner man så ska man nog göra slut. Det gjorde jag. Jag var inte färdighånglad och kunde verkligen känna det. Behövde fler mörka nattklubbshörn och pojkar jag inte visste namnen på. Det är kanske ett bra knep för att egentligen kolla om man vill vara ihop med den man är ihop med. Med Ludde känner jag aldrig så, men å andra sidan så hånglar han upp mig i nattklubbshörn när jag minst anar det. : ) Och ja, det är svinsvårt att göra slut, något av det svåraste som finns, men så viktigt att göra om det inte känns rätt.

jag har aldrig riktigt förstått det här med hur du har så tusans mycket pengar att du bara kan hålla igång ett distansförhållande (resor), köpa snygga designerskor och äta på restaurang hela tiden… varifrån kom dom?
Jag jobbar på reklambyrå i New York och driver en stor blogg. Jag tjänar pengar helt enkelt.

Umgås du o Nathalie inte längre? Ni bor i samma stad men det var längesen man såg er på samma bild i era bloggar.
Nej vi umgås inte längre. Många anledningar men ingen jag vill ta upp här.

Och vad anser du om nätdejting? Fånigt, bra? Känner du några som har träffats på det sättet?
Kör hårt! Känner flera.

I början när du och Ludvig var ihop, var du mycket avundsjuk då? Eller är det mer som en fas man har i början? Skriv gärna ett inlägg om hur man ska göra för att inte vara så in i helvetes avundsjuk. Jag dör, liksom.
Svartsjuka är en fruktansvärd känsla, för båda parter. Hela poängen med att vara ihop är att man litar och respekterar varandra. Kom ihåg att han har valt dig och du har valt honom, du får inte glömma det. Det finns inget svårare än svartsjuka för det trasar långsamt sönder ett förhållande. Det här är något du måste ta itu med, öva bort. Lita på honom, han är kär i dig!

jag gillar en kille i min parallellklass. han är lång och så där dunderfin. vi smsar mest hela tiden och gör saker tillsammans. som kompisar. men jag gillar/kär i han. men vet inte vad jag ska göra. han har sagt att han tycker jag e söt men inget mer. vi är liksom kompisar. så ska vi kanske på konsert tillsammans nu, men jag vet inte vad jag ska göra, jag vill inte va kär i han för min bästis gillar han! behöver hjälp! kram
men din bästis kan väl inte paxa honom när hon inte är ihop med honom? prata med henne och säg att du tycker om honom så himla mycket, att du inte kunde hjälpa det men känner i hela magen att du är kär i honom. berätta lugnt och förståndigt så kommer hon förstå.

kan man flytta ensam till ett annat land trots att man inte känner någon någon någon? hur? vart finner man modet? hur lär man känna folk om man är helt själv?
Såklart man kan. Man lär känna folk via föreningar, på internet via bloggar, på sin skola/arbetsplats och så vidare. Det kommer ordna sig. Modet kan man nog inte vänta på, man måste bara göra saker som är läskiga, det är så modiga personer gör tror jag.

Är du och Veronica Maggio släkt på nåt sätt? Det känns så . Jag tänker att om du var en musikstjärna så vore du som hon. Galet vackra texter och en vacker röst och den fina håret och jag vet inte. Ni är så lika på nåt sätt. Och din son, skulle han heta Bosse?
Oj vad fint sagt. Nej nej vi är inte släkt : ) Min son skulle heta Didrik!

Var det svårt att komma in på bergs? hur visste du vad du skulle göra för arbetsprover? vad de sökte? Och hur kom du på att du ville jobba med reklam?
Det är rätt svårt att komma in på Berghs men alltid värt att prova ändå. Arbetsproverna finns på deras hemsida. Jag vet inte hur jag kom på det, hade det liksom alltid i bakhuvudet att det verkade roligt, och så provade jag att söka in och kom in!

Jag, christian och thomas på berghs skolavslutning.

tycker du ibland att andra bloggerskor härmar dig? med inlägg, stil, kläder osv.
fast det gör väl inget tycker jag. klart man inspireras av saker runt omkring en liksom. det är ju en fantastisk ära att någon skulle vilja vara lite mer som mig liksom.

Kan du inte berätta lite om dig och Ludvig? Det vore så fint att få veta hur ni träffades och så.
Här är historien om hur vi blev ihop. Du kan hitta mer utförliga svar i äldre frågor&svar-inlägg.

på den här festen hånglade vi första gången : )

Händer det ibland att du liksom tappar meningen med livet? Hur hittar du tillbaka till det igen?
Innan jag flyttade hände det ganska ofta. Inte som att jag ville dö men jag kunde liksom få ångesthugg i magen över att jag satt i ett kallt jäkla land och ville så gärna därifrån men gjorde inget åt det. Sedan jag packade mina väskor och vågade flytta känns det som att nästan allt är mojligt. På riktigt alltså. Gör man läskiga saker blir man så jäkla mer glad med sig själv.

How do you find out about all these wonderful clubs to go to? And when you go do you have to stand in line for a long time or do you have secret friends that get you in quick? I don’t usually ever go to clubs but it seems like people usually spend half the night waiting to get in whenever they go.
When you hang out with friends who love to go clubbing the rumour of new places spread kind of quickly. I rarely stay in line, in Sweden I most of the time knew the club owners and here you just have to pretend that you do.

jag undrar helatiden över vem av dig och ludvig som kommer flytta vart. om du kommer flytta till LA eller om han kommer ta sig till NY. det känns ju som att du älskar den staden väldigt väldigt mycket, men samtidigt verkar ju LA fantastiskt fint med.
och sen, en helt annan grej. Jag funderar på att praktisera i stockholm till hösten och jag vill väldigt gärna göra det på garbergs. jag pluggar till produktionsledare men kan också göra annat. har du några tips? deras reklamkampanjer är så fina och smarta. dog av den de gjorde för NK som var i tunnelbanan för någon månad sen. Vem tycker du jag ska fråga och tror du det finns en chans?
puss + pop bästa sandra.
Jag hoppas Ludvig flyttar hit förr eller senare, jag vill inte flytta till LA även om det är en fantastisk stad. Vi får se! Det kommer inte hända riktigt än hur som helst. Du ska fråga Petter angående Garbergs, kolla deras hemsida så hittar du kontaktuppgifter!

Är de flesta av dina NY-kompisar svenska utvandare eller infödingar? svårt att veta på några av namnen, christian till exempel! Också, vad är roligast med att bo i new york och vad bör man absolut inte missa när man är där? du är fin, kram!
De flesta är svenskar men inte alla. Christian är svensk, vi gick i samma klass på Berghs.

Do you see yourself as Carrie Bradshaw (Sex and the City) or more like Peggy Olsen (Mad Men)? (I’m kidding, it’s only that you remind me of them in some aspects…)
Definitely Peggy : ) I’m not a big fan of Carrie, I think she is annoying.

Hallå Sandra! Du skriver helt klart min favorit blogg. Jag drömmer om att få jobba som ad en dag och det gärna i New York, då är det så underbart att få läsa om någon som lyckats som du!
Jag skulle väldigt gärna gärna vilja veta hur du gjorde allt det praktiska när du sökte in till berghs? Alltså, hur gick intervjun till, hade du en stor portfolie med dig och hur man klarar det ekonomiskt (det kostar ju en del)? Sen vill jag också väldigt gärna få lite tips och trick på hur man söker jobb i New York? Hur gick du tillväga?
All information till hur man söker till Berghs finns på deras hemsida. Man söker med arbetsprover som står där! Du kan läsa mer om allt sånt i kategorin frågor&svar och sen bläddra fram till inlägget som handlar om jobb och utbildning. Du kan läsa om hur jag fick jobb i New York här.

åh, vet inte om någon annan undrat över samma sak men det är en grej jag varit lite frågande över. du äter ju kött och sådär trots att du vill värna om miljö och djurrätt. hur tänker du? menar inget illa – jag äter själv kött (speciellt då jag mår dåligt och inte orkar bry mig om djurrätt osv men känner mig rätt kass ändå) och tycker det är supergott, men under perioder vill jag bara skippa köttet totalt och gör det också. och det känns bra! önskar jag hade mer självdisciplin för att kunna vara veg utan att ibland tänka “äsch, finns inget vegetariskt som verkar gott, tar carbonara då”. mycket svammel nu, men ja. kommer ihåg ett inlägg då du skrev att du äter ekologiskt kött för att “glada kossor är viktigt” och det provocerade mig lite… jag vet iaf att djuren allt som oftast har det kissigt, även de som det blir ekologiskt kött av, och ändå äter jag… med dåligt samvete. så ja. hur tänker du?
Jag äter bara ekologiskt kött, men majoriteten av mina måltider är vegetariska. Jag vet att folk har sagt här att ekologiska kossor och grisar behandlas dåligt dom med, men jag har läst på så många ställen om det nu och de får ju vara ute och springa och beta gräs och alltihop. Jag var vegetarian i tre månader 2011, från augusti till oktober bara för att tvinga mig själv att lära mig fler vegetariska rätter och så, och sen gick jag över till ekologiskt kött.

har du läst något program på universitet/högskola inom området pr- och reklam? eller har du läst skriv kurser någonstans? (om jag inte har missuppfattat något så är det väl inom media du jobbar?) hehe
Näpp, läste bara på Berghs. kram.

Vad gör man när man allra helst vill skriva hela dagarna men bor på ett pyttelitet ställe där det inte finns vettiga gymnasieskolor? Vågar man flytta in till Göteborg för att läsa på en bra skola trots att man skulle behöva pendla upp till tre timmar varje dag eller behöva flytta hemifrån till en egen liten lägenhet. När man bara är femton och ett halv år, nästan sexton. Klarar man det då? Hur vågar man? Och hur vågar man börja på en helt ny skola, där ingen du känner går. Var hittar man den där styrkan att med sina doctor martens kängor klampa in i ett helt nytt liv?
Man vågar det! Man vågar allt som man känner längst in i maggropen att man skulle må bättre av!

Jag har alltid drömt om att bo i New York så länge jag kan minnas. Men jag har liksom fått för mig, eller det känns i alla fall som att man måste ha hur mycket pengar som helst för att bo där/jobba med mode/reklam. Är det så? Självklart förstår jag att alla som bor där inte är rika eller jobbar med mode eller reklam. Men ja. Du vet. Är det svårt att hitta lägenheter? Är de obskyrt dyra? Kostar det mycket att leva där? Klarar man sig med ett vanligt jobb, typ på en restaurang?
Hej! Ja, det är hemskt dyrt att bo i New York. Och då pratar vi framförallt om hyran. Den är helt enkelt bisarr. Men, självklart går det ändå, man kan bo Brooklyn eller Queens eller Harlem osv och då halveras hyran ungefär. Så det är klart det går, du kanske bara inte kan bo mitt på Manhattan liksom.

jag undrar hur du hittar alla fina vänner som du verkar ha så gott om? Dessutom verkar ni alla vara intresserade av samma saker och komma så bra överens. Önskar nämligen att jag kunde ha det lite så för ibland känner jag mig som om jag är den enda som vill hitta på lite “udda” saker medans de andra bara vill göra samma gamla vanliga. Så jag undrar alltså hur det gick till när du träffade dina närmaste kompisar?
Kolla min kompisserie här. Då kommer du märka att jag har träffat majoriteten via mitt jobb. Det blev helt plötsligt så enkelt att hitta människor man älskade när man hamnade i en miljö där de flesta tyckte om samma saker.

En annan sak jag också funderat på är hur du hittar alla dessa små mysiga restauranger/utflyktsmål/barer/affärer som du berättar och tipsar om? Springer du bara på dem på en bakgata eller har du kollat upp dem på nätet?
Ibland går jag förbi dem men oftast hör man om dem liksom. Man utbyter man tips med varandra helt enkelt.

You always seem to manage to do so many things, in terms of travel and adventures and also getting a great career and managing to save money and making friends. How do you make sure to do so many things? Do you make goals? How do you plan stuff? How do you follow through? I always make plans or decide to do things differently, but then I forget before I do hings. How do you avoidd that problem?
Ive bene reading on other blogs about the gap betzeen public self and private self. Maybe you could share your thoughts on that? I know you have said you only share the positive stuff because that*s what you want to put out in the world. But apart from that is there any other stuff you think about this topic?
Hi! First of all I never said I only share the positive stuff. I’ve written several times about anxiety, the feeling  of being alone, being heartbroken and scared. But what I have said is that I don’t like to write about the boring stuff. I think there is absolutely no reason to share my dull monday lunch or when I buy groceries or whatever. I decided early to keep my advertising job separate from my blog. Basically because they are 2 completely different jobs, one that exist between 10-7, and then my blog life all the other hours. Just want to keep it that way.
The other question, yes, I do plan a lot in beforehand. I’m just that kind of person. I always make sure that I have money on my savings account and put away money every month cos I want to feel safe if something could happen. Being safe and planned makes it easier to be spontaneous I think. Hope you got your questions answered!

Hej! Umgås du bara med människor ur din egen samhällsklass eller har du vänner som till exempel är arbetslösa eller går på socialbidrag?
Jag frågar eftersom jag inte insåg hur klassuppdelat samhället är innan jag blev tillsammans med en tjej som inte kom från samma samhällsklass som jag.
Jag umgås allra mest med människor i samma bransch som jag själv. Det är för jag har träffat de på jobbet och på skolan och då blev det så. Med det sagt kommer de alla från helt olika bakgrunder, städer och uppväxter innan vi träffades.

Min pojkvän vill så gärna träffas hela hela hela hela tiden och ibland kan det kännas som att jag får så höga krav på mig att jag faktiskt måste träffa honom med en gång jag kan. Jag har varit förkyld så himla länge och när jag har min hemska mens vill jag vara för mig själv. Sedan så vill jag så gärna umgås med mina vänner och ha de där härliga stunderna vi alltid har haft tillsammans och självklart unnar han mig det men så kanske vi inte ses på en månad och då får jag sådana skuldkänslor för att jag vet att han saknar mig (han bor en och en halv timme från där jag bor) och självklart saknar jag honom också men ibland vill jag bara vara. Hur ska jag göra för att det ska kännas lite bättre?
Hmm. Du kanske inte är kär i honom helt enkelt? Råkar man inte träffas på en månad så kanske det inte spelar så stor roll om man är ihop eller inte? Du ska ju inte gå runt med skuldkänslor när du är ihop, du ska ju vilja vara med honom! Och sen kan du ju ta med honom när du hänger med dina vänner vetja! puss.

Jag är kär i min lärare. Jag är 19 och han är 25. Jag kommer dö när gymnasiet slutar. Vad göra? Det är ju typ ett hopplöst fall. Helvete.
När ni inte är elev och fröken längre kan du kanske fråga om han vill hitta på något? Dö inte!

Jag vill hemskt gärna åka på festival. Vilken passar bäst för en femtonårig flicka? Hur övertalar jag mamma å pappa? Och räcker det att åka med en kompis eller borde man vara ett gäng?
Kram
Emmaboda passar bra för en femtonårig flicka! Den är väldigt snäll och lugn men fortfarande megarolig. Ni borde vara fler än en kompis, för man tappar lätt bort varandra och då kan det vara skönt att promenera till sitt camp och veta att några kompisar kommer att sitta där istället för att panikartat söka efter en enda kompis i mörka natten. Vet inte hur man övertalar mamma och pappa, låt de läsa lite om Emmaboda vetja!

tove, jag och filip pa emmaboda nar vi var 20.

jag har en pojke som inte bor i sverige utan bor i norge och det är ungefär fem timmars buss ifrån mig. vi är precis i början av detta man kallar ihop. hur klarar man distansen? hur klarar man när den där onsdagseftermiddags-längtet kommer? när man bara vill träffas i en port en kvart och bara pussas för att överleva vardagsstressen? hur klarar man sig utan det? hur överlever man? och detta med distans har bara börjat för mig.
Har skrivit en text om att överleva här. Puss.

Del fyra av frågestunden kommer lastat!

Hur kom det sig egentligen att du flyttade till New York?
Du kan läsa om hela den historien här.

Bor din bror i New York nuförtiden? Och vad sysslar han med? Jag brukar ha många frågor om de människor som är liksom i bakgrunden av din blogg. Man ser dem ganska så ofta och blir nyfiken.
Min bror bor i New York och pluggar manusskrivande på New York Film Academy fram till sommaren 2012. Om någon undrar något om mina vänner så kan ni kanske skriva vem så gör jag ett inlägg om de ni undrar över! Har tänkt att jag ska göra en lång lista med alla någon gång men så fort jag börjar får jag totalångest att jag missar någon, men om ni får önska personer känns det bättre, det kanske vore roligt! : )

viktigt jag tänkt på: har du något tips på hur jag hittar ett billigt centralt eget hem i stockholm? hur fick du dina stockholmslägenheter? jag vill ha en nu nu nu
oj vet inte. jättesvårt. alla som jag känner bor antingen i bostadsrätter eller fatt tag i hyresrätter via kontakter. det är fruktansvärt svårt att få tag i en vettig hyresrätt i stockholm. om någon har ett tips får ni gärna kommentera. jag fick tag i min via kontakter.  kram.

min fina lilla lägenhet på norrtullsgatan.

Du säger att du brinner för feminism och jämställdhet, men har du på något sätt uttryckt dig annat än genom att rösta på FI? Det skulle vara jättekul att få höra vad du tycker
Är man feminist så påverkar det samtliga delar av ens liv. Ibland medvetet men ofta säkert helt omedvetet. Som reklamare tycker jag det är en del av uppgiften att inte göra reklam i trötta spår. Jag och Nina skulle aldrig exempelvis skriva filmmanus med klassiskt traditionella könsroller. Snarare tvärtom. Mannen ska stå i köket, ”kärnfamiljen” består av två mammor och inga pappor och vspelande tonåringar är såklart tjejer. När man är feminist ingår det att vara uppmärksam på sina egna mönster och rutiner, ibland glömmer man bort att man gör saker bara för att det ”ska vara så”. Förutom jobbet står jag alltid upp för det jag tror på i diskussioner, umgås inte med folk som har en snedvriden syn på könsroller, skulle aldrig vara ihop med någon som inte är feminist, och jag säger till och tar plats så gott jag bara kan på jobbet. jag undviker filmer och serier där tjejer har skådespelarrollen som ”tjejen”. Skulle inte tipsa om en sådan film på bloggen utan försöker istället tipsa om filmer och serier av kvinnliga regissörer och filmer med starka kvinnliga karaktärer. Jag behandlar tjejer och killar likadant språkmässigt på bloggen (båda är lika fina!), skriver texter som inte är klassiska ”pojken” räddar ”flickan” utan båda är individer och kan vara precis lika trasiga eller starka. Jag tipsar om bloggar med samma synsätt som jag, och skriver om bra och vettiga tjejer jag gillar, jag svarar på hundratals mail från osäkra flickor och försöker skriva saker till dom så att de känner sig starka och förstår att världen inte kommer gå under om de inte får den där killen. Sedan hoppas jag att jag kanske inspirerar någon någonstans att man kan ta sig precis var man vill bara man bestämmer sig för det! Jag jobbar i en mansdominerad bransch i en av de hårdaste städerna i världen och det går! Det går ju för 17 gubbar.

If I see you (which I do sometimes in SoHo) and say hi, will you say hi back? Though every time I see you, you’re chatting with friends and I feel awkward interrupting.
Of course you can! I would love to!

Hejhej! Jag undrar lite om vad du gjorde i London? Bodde du där? Vilket är ditt favoritställe där?
Jag gick andra året på svenska skolan i London och bodde hos en värdfamilj! Mina favoritställen var (det här är dock 10 år sedan) Trash på måndagar, Candybox på onsdagar och After Skool Klub på lördagar.

påväg hem från en klubb en natt i london.

Du skriver väldigt lite om din gymnasietid och London tycker jag, varför?
Hmm kan skriva mer såklart, det var så himla länge sen så det är väl därför jag inte skriver så mycket om det. Det var en rolig men klurig tid också. Jag saknade min mamma en massa, men ville aldrig åka hem. Jag drack himla mycket pints, hånglade med pojkar jag inte visste namnet på i mörka hörn på Londons indieklubbar, sov över hos kompisar nästan jämt, skrev så fingrarna skavde, läste jämt jämt och försov mig ibland. Rektorn HATADE mig. Han ville inte ens hälsa på mig i korridoren, helt knäppt. Har alltid sett mig själv som en städad och trevlig person ur lärarnas ögon men i London uppfattades jag helt plötsligt som motsatsen. Blev kär i en kille i min parallellklass, vi panikhånglade ibland på hemmafester men det var allt. Bodde i en värdfamilj tillsammans med en annan pojke som hette Carl. Han blev som min bror och jag tyckte (tycker) så mycket om honom. Han skrev alltid meddelanden till mig på spegeln efter han duschat. Värdfamiljen hade en dotter som var himla jobbig och ville alltid hänga efter mig. Varje fredag åt vi pizza med vitlöksbröd och vi hade efterrätt varje dag och jag gick upp fem kilo. Min mamma skickade Kalles Kaviar till mig och jag var ”ihop” med en brittisk kille i typ tre veckor som blev besatt av mig och flyttade till Stockholm när jag flyttat tillbaka och telefonterroriserade mig. Det var obehagligt. Lärde mig inte sådär jättemycket engelska, men alla pratade ändå med ful svenskbrittisk brytning när vi flyttade därifrån. Saknar inte tiden men hade väldigt roligt. Det var väl ungefär det.

Hvor mange unike lesere har du i uka nå egentlig?
Enligt bloggportalen 100 000 i veckan, ibland 130 och ibland ner till 80, det är lite olika under olika perioder på året. Har ungefär 1,5 miljoner sidvisningar i månaden. Kanske mer, länge sen jag kollade! kram

Ingen fråga, men kan inte du lägga upp en spotify lista snart? Lyssnar bara på samma gamla hela tiden och behöver lite ny inspiration.. Kanske något från när du spelade på mutewatch?
Kolla i kategorin ”om musik” där alla mina spellistor är samlade. Jag lägger upp nya lite då och då på bloggen! På Mutewatch-eventet spelade jag mest soul. Här hittar du min soul-spellista.

Du har sagt att du springer på band två dagar i veckan. Jag bara undrar hur många kilometer du kommer på 40 min.
Oj, vet inte för det är liksom inte kilometer på banden här. Men jag joggspringer liksom. Jag gissar på 4 kilometer men jag vet inte! Nu har jag dock slutat springa och yogar istället. Vi får se vad det blir till våren!

Stör du dig på stavfel? Eller böjningsfel som copywriter.
Jag gjorde det mer innan jag började jobba som copywriter. När jag började på reklambyrå var det liksom tio andra stavningshitlers som tyckte att korrekt är rätt och viktigast. Och då insåg jag att jag gör ju själv ganska många fel typ jämt och att det egentligen inte spelar så himla stor roll. Är ju exempelvis megadålig på de och dem. Har klarat mig bra ändå.

Do you ever wair trousers? And has NY changed your style compared to Stockholm?
I never wear trousers but I would love to if I could find the perfect denim blue in high waisted fifties style. I would say my style has changed a lot since I moved. People never dress up so much  here as they do in Stockholm. In Stockholm I would never go out partying in flat shoes, but here I do it all the time for example.

har funderat ett tag på om du någonsin åkt skidor? Du skulle bombsäkert trivas som fisken i vattnet på after skin!
Yes box, åkt skidor sedan jag var 6 år. Åker slalom. Var ganska knäpp som yngre och åkte bara svart puckelpist och offpist och sådant, men sen var jag med om en skidolycka efter att åkt offpist under en sittlift när jag var 16. Jag krossade armbågen och blev en fegis. Åker mycket försiktigt nu och stapplar typ ner om jag råkar stöta på en isfläck.

Hej! Jag tänkte bara fråga hur det är att vara kär på riktigt. JAg är arton år och har aldrig riktigt varit kär i någon eller älskat någon pojke så. Är det likadant som på film eller är det tusen gånger större? Jag hoppas du förstod vad jag menar. Tror du förresten på att det finns”den rätte” or the right guy/girl?
Att vara kär är hundra gånger bättre än på film. Framförallt i och med att det är i verkligheten och inte på låtsas. Jag minns när jag var 11,12, 13,14, 15, 16, 17, 18 och olyckligt kär i olika pojkar. Jag tyckte det här med lycklig kärlek kändes så oerhört overkligt. Ska man när man är lyckligt kär i någon liksom FÅ ligga bredvid den person och lukta på honom överallt, ligga med honom när man vill, klä av honom, sova bredvid honom, bli upphånglad av honom. Hålla honom i handen, krama honom, bli hans bästa kompis. Känna på de där jäkla axlarna jämt och ständigt och när man vill. Och ja det är liksom så. Jag tycker det är sjukt lyxigt. Ibland kan jag tänka att det kanske var fint på något vis att jag fick min första pojkvän ganska sent, för jag kan fortfarande tänka att det är så himla övernaturligt och nästan-inte-sant-fint att ligga bredvid någon man är kär i som också är kär i en och man får pussa på honom var man vill när man vill (nästan iaf). Att vara kär är något av det roligaste jag vet helt enkelt! Det är liksom den där känslan när man vinner en tävling, eller får något man önskat sig, eller ger bort något uppskattat i present, eller dagen innan man ska resa på semester, den känslan, fast lite lite hela tiden. Att vara olyckligt kär känns ungefär lika mycket och likadant på många sätt men tvärtom. Som att någon långsamt gröper ur ens maggrop, och man är på helspänn hela tiden. Det är en hemsk känsla men den behövs också, för annars skulle inte det lyckliga kännas lika mycket tror jag. Angående om jag tror att det finns ”den rätte” så tror jag att det finns tusentals stycken minst som är den rätte. Disney-kärlek med en enda prince charming finns bara på film. Men det gör ju inte kärlek mindre fint för det. Fatta turen att två stycken ska tycka om varandra samtidigt vid samma tidpunkt, helt knäppt egentligen att så många är ihop, det borde vara jättefå.

har nyligen tagit studenten och är outhärdligt vilse. vet inte vad jag vill göra, vet inte vad jag vill och har inga större intressen. är arbetslös och vill flytta, men vetinte om jag vågar. pengar har jag, så jag har i stort sett göra exakt vad jag vill. det är bara det att jag inte vet vad jag vill. hjälp mig, snälla du.
Hej hej! Ingen fara på taket. Man behöver och ska nog inte ens veta vad man vill göra när man nyss tagit studenten. Ta ett jobb och fundera. När jag slutade gymnasiet skrev jag ett CV och gick runt till 20 caféer och Seven Elevens och lämnade över det. Av 20 ringde 1 och så jobbade jag där i 7 månader och funderade på vad det egentligen var jag ville göra av mitt liv. Lärde mig att vända cheese bites och blippa varor på kuppen.

jag på popaganda ett år efter att jag slutat gymnasiet och hade ingen aning om vad jag skulle göra i framtiden.

pic source.

Del tre av frågor och svar kommer lastat!

En jätteliten sak som jag har undrat över ända sedan jag läste det. I ett inlägg där du tipsade om böcker skrev du att du promenerade och läste samtidigt. Hur gör man det (särskilt i en stor stad?)
Jag kanske promenerar väldigt stilla? När jag springer på band läser jag samtidigt också. Det kanske är någon slags gåva jag fått för alla tycker det är knäppt, att läsa i rörelse. : )

När Ludvig kallades för Vinden så sa du länge att det var en hemlighet när folk frågade varför han kallades för det. Sedan plötsligt i en frågestund så bara berättade du. Hade du glömt att det var en “hemlis” eller spelade det ingen roll längre? ; )
Ingen aning ens varför jag bestämde mig för att hålla det en hemlighet. Totalt onödigt.

var äter du helst på söder?
Sardin!

Vad hände med feminist-frågeställningen du och Nina lade ut på din blogg för några år sedan?
Svaren hittar du här och här. Det ska finnas en tredje del men jag hittar inte den, kanske försvann när jag förde över arkivet till Rodeo.

Har du någon aning om hur många killar som läser din blogg?
Ingen aning! Hoppas många!

kan du inte ge något tips på bra TV-serier
Är galen i TV-serier. Mina bästa är Lost, Glee, Freaks and Geeks, Big Love and Mitt så kallade liv. Mina roligaste är: Flight of the Conchords, Arrested Development, Bored To Death och 30 Rock. Av sådana där de skrattar i bakgrunden gillar jag How I Met Your Mother, Vänner, Seinfeld  och Big Bang Theory. Följer just nu förutom de jag redan sagt, Up All Night och New Girl (mest den sistnämnda för att jag gillar Zooey Deschanel inte superbra serie annars). Andra bra serier är Nip/Tuck, Mad Men, Pushing Daisies, Twin Peaks och The Office. Tänkte börja följa True Blood och Always Sunny In Philadelphia.

ur Mitt så kallade liv.

How did you start to earn money with your blog?
I got recognized and got hired. First at devote.se, then by Metro and now by Rodeo.

hej sandra, jag ska till new york i vinter. Är det omöjligt att träffa dig för en fika?
Nej det är absolut inte omöjligt men du måste påminna mig flera gånger om. Även om jag svarat så glömmer jag bort det för att jag svarar på så himla många mail och har dåligt korttidsminne. Inte med mening, fikar gärna så länge jag hinner!

känner du dig nöjd med din jobbsituation eller tror du att du inom x antal år kommer börja jobba med något helt annat?
Just nu har jag ju egentligen tre jobb. Jag är copywriter, bloggar och skriver krönikor nu. Så jag tror allt är möjligt!

och en fråga som kanske inte passa in i frågestunden men, är det här du?
haha nej men skulle ju nästan kunna vara : ) det är margot tenenbaum.

hur var ditt första hångel?
inte så kul. På en hemmafest och jag var full och han var full. Har skrivit om det här.

Just nu nu håller jag på att lära mig danska, mest för att det är det allra finaste språket i hela världen, men också för att förhoppningsvis flytta till Danmark en dag – så jag tänkte fråga om det finns något språk som du har velat lära dig (eller faktiskt lärt dig), om man bortser från “skolspråken” då?
Franska. Läste det i 6 år men kan fortfarande typ tre ord. Har inget språköra.

hur svårt är det att hitta lägenhet i ett annat land? Hur gick du och Nina tillväga? Har du några tips?
Kolla här för det!

Tänkte bara fråga hur lång tid gick det efter att det tog slut mellan dig och Tobias tills att du träffade Ludvig?
Det var ett år på dagen. Så det var ju fint på många sätt. Min deppiga göra-slut-dag som dessutom var min namnsdag blev min finaste bli-ihop dag! Mitt år som singel var galet, men himla kul.

med michelle under en singelsommar i new york.

är du idag helt fri från din ätstörning, om du hade en? har inte förstått den biten riktigt, bara läst ett gammalt inlägg. du är så fantastiskt vacker idag.
oj tack så mycket. jag är helt fri från ätstörningar idag. självklart har jag komplex men man kommer alltid dras med dom tänker jag.

du röker? vad  tycker och tänker du om det?
jag röker. det är mitt val och jag gör det för att jag helt enkelt inte har någon lust att sluta. det var såklart dumt att börja och jag ångrar det såhär i efterhand eftersom det är fullkomligt megadeppigt att dras med ett beroende. dessutom är det fult.

Hur länge har du och Ludvig varit ihop? och hur gör ni för att klara er igenom de perioderna då ni inte ses?
Vi har varit ihop i tre och ett halvt år ungefär. Vi klarar det för att vi älskar varandra. Låter klyschigt men det är bara så.

Har du något knep för att hushålla med pengar?
Ett bra knep är att lägga undan pengar DIREKT när man får dem. Så har jag alltid gjort, till och med när jag hade CSN. Det kan ju räcka med tvåhundra kronor, beroende på hur mycket du kan spara.

hur tusan uttalas ditt efternamn?
bijur. haha nej jag skoja bara. bäjjär typ.

HEjsan Sandra! Använder du såna där tokiga uttryck som “cirka alltid” i bloggen för att du tycker det är roligt, eller för att du vill ha en personlig stil, eller för att dina polare gör det, eller varför, helt enkelt??
För att jag pratar så! Cirka alltid!

kan inte du lägga ut en liten video där du pratar, så vi får höra din röst? vore lite mysigt spännande tycker jag:)
Gjort den en gång innan, här är den! [vimeo]http://vimeo.com/21377823[/vimeo]

En frågestund del två kommer lastat!

Kan du, en gång för alla, förklara vad du jobbar med? Gärna på mellanstadie-nivå så att man förstår exakt vad det går ut på.
Jag är copywriter på en reklambyrå vilket är en kreatör med huvudansvaret för texten. Där det behövs text som ska skrivas, då skriver copywritern den. Det kan vara allt från reklamfilmsmanus, presentation för kunden eller bara att man skriver ner idén och presenterar den för sin CD (creative director dvs kreativ chef). Art Directorn har huvudansvaret för formen, men annars jobbar en copywriter och en art director likadant. Ska försöka förklara på mellanstadienivå hur man jobbar:
Som kreatör jobbar man på en reklambyrå (man kan vara frilans också men vi hoppar den biten nu). Reklambyrån har ett gäng olika konton som man gör kommunikationen för. Till exempel min reklambyrå gör reklamen för Nike, Target och Heineken och ett gäng till varumärken. Jag som kreatör jobbar med ungefär tre varumärken/kunder åt gången. Kunden kommer till reklambyrån och säger att de till exempel vill ha fler som köper deras produkt i New York, eller att de behöver en vårkampanj för 2012. Sen jobbar reklambyrån och kunden tillsammans ut en slags plan om hur man ska göra, vilka målgruppen är, vad tonaliteten ska vara och vilken budget kampanjen ska ha. Kreatörerna (dvs jag och Nina) får sedan planen kortfattat på ett papper, det kallas en brief. Vi ska sedan komma på vilken kommunikation som bäst passar det som kunden vill uppnå. Det kan vara allt från ett event utomhus, till en mobilapp, eller en facebook-idé, ett tv-program, eller en vanlig reklamfilm och annonser. Det är ofta relativt fritt, i alla fall till en början. Man försöker tänka så att alla kanaler man använder ska binda ihop idén och det ska inte spreta för mycket. Jag och Nina, som jobbar ihop som ett kreativt team (på reklambyraer jobbar man alltid två och två för att det är enklare att bolla idéer med varandra istället for att sitta själv), hittar på ungefär 30-40 kampanjidéer på ungefär 2 veckor. Vi har hela tiden avstämningsmöten med vår CD som säger ”bra, jobba mer med det där” eller ”glöm inte att tänka ur det här perspektivet också”. Nar det är några dagar kvar till presentationen kopplar man på ett designteam på byrån som tillsammans med kreatörerna skissar ut idéerna, mycket enkla skisser. Man gör en presentation på runt 30 sidor med strategi bakom varför man just valt denna idé, hur folk ska tänka när de ser reklamen etc. Jag och Nina försöker alltid göra reklam som folk ska tycka om och vilja engagera sig i. Reklam ska inte störa.  Man presenterar ungefär 2-3 kampanjidéer för kunden. Sedan går det en vecka eller tre och så väntar man på att kunden presenterar vidare upp i företaget och så kommer de tillbaka och tycker till. De brukar tycka till ganska mycket och här är det vanligt att en övertalningsfas börjar, för kunden kan ibland inte så mycket om reklam och vill helst se en annons eller en reklamfilm, vilket kanske inte är den bästa lösningen alla gånger. Om man har riktigt tur går man i produktion och får göra ut sin kampanj ganska snart. Då börjar en rolig period när man får välja illustratörer, tekniknördar eller spännande regissörer beroende på vad man har hittat på. Och sedan när kampanjen är ute börjar allt om med nya uppdrag, igen och igen.

Du har nämnt någon gång att man jobbar i “kreativa par”, som du o Nina, och att ni anställdes för att jobba tillsammans. Det kanske är en missuppfattning  Vad händer om ni vill gå skilda vägar? Om nån av er vill söka sig vidare eller flytta hem? Kan man söka sig till reklambyråer själv eller är det lättare att få jobbet om man kommer i ett paket om två? ;D
Om vi går skilda vägar får vi lösa det då. Det stämmer att det är enklare att söka jobb i New York som ett team, men det finns folk som även söker själva.

något oviktigt jag tänkt på: är du en sådan som sköter dina skor (och i så fall hur?) eller struntar du i allt vad skokräm och putsning heter?
Jag impregnerar och klackar och sular och sådant när jag har köpt dem, och sedan försöker jag komma ihåg att impregnera om dem någon gång varannan månad eller så.
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=uDHEWlic-o0[/youtube] en video jag gjorde for två och ett halvt år sedan om min skosamling.

om du fick förändra tre saker i världen allabums, vad skulle de då vara?
ingen fattigdom, jämlikhet mellan könen och en bra miljö igen. det vore ju något det.

Hur kommer du gora med ditt visum? Aka over till Kanada eller forsoka fa ett nar du aker over till Mexiko? Och vad ar ditt basta skonhetstips?
Jag åker till Kanada om en vecka för att styra upp det.

Din blogg er min absolutte favoritt, og jeg har lest lenge, lenge. Men det er en ting jeg har vært nysgjerrig på; Hvordan ble egentlig du og Ludvig kjent? Jeg vet dere møttes på en fest, var nesten naboer og iblant tok en røyk og prat sammen etter det. Men hvem var deres felles venner, siden dere endte opp på den samme festen? Og husker du han fra dere var på samme fest mange år i forveien?
Joakim är var gemensamma vän! Joakim var ju min allraste bästa van i många år och det var också den festen som jag och Ludde var på (utan att prata med varandra) många år i förväg. Jag vet faktiskt inte hur Ludvig och Joakim känner varandra, jag hängde aldrig med dom ihop.

En bild jag hittade i mitt fotoalbum på Ludvig långt innan vi blivit ihop.

Eller har du något annat jobb som du drömmer om?
Ta ledigt i några månader, flytta till Tokyo och skriva. Det tänker jag göra någon dag.

Och, var köpet du ditt läppstift?
På flygplatsens tax-free. Eller på Sephora eller Mac. Men mest på tax-free.

Har du några tips om hur man kan börja skriva bättre? Typ några skrivknep
Skriv om skriv om skriv om. En text kan alltid jobbas med tänker jag. Och använd inga trötta metaforer som ”hennes hår lyser som solen”. Och skriv om saker du kan, det har jag märkt är mycket lättare. Att skriva om ett äktenskap med barn skulle vara svårt for mig i och med att jag aldrig varit gift eller haft barn eller så.

Hur gör man när man bara vill krypa in i ett hål och dö för att hela bröstet är som ett svart hål? Mina föräldrar har bestämt att dom inte ska vara ihop längre nämligen, och det är sån jävla fucking skit alltihop, som en infekterad tumör under revbenen.
Föräldrar som skiljer sig är en himla sorglig sak, men man får inte glömma att de också är människor som kanske inte vill vara tillsammans med någon de inte är kära i längre. Tänk på att det är såklart jobbigt nu men det kommer bli bättre sen, annars hade de bara varit olyckliga ihop, och det är ju ännu sorgligare.

Hur länge har du tänkt stanna i nyc, och har du och ludvig några planer på att flytta ihop snart?
Nu vill jag aldrig åka hem, men den känslan kan ju förändras så jag vet inte. Har visum i tre år så vi får se. Jag tycker att Ludvig ska flytta hit till mig. Vi får se hur det blir.

såhär va; jag ska åka till los angeles nån vecka nästa sommar är det planerat och jag har lite frågor, det här kan du ju göra till en los angeles guide eller nått (obs bloggtips) 1. jag ska flyga mellan new york och LA, hur är det billigast att flyga?
Det är olika. Sök på cheapflights.com de datumen du ska åka. Jag flyger gärna Virgin America om jag kan. ÄLSKAR dom.

2. vart vill man bo i LA? ska hyra en lägenhet, men har inte riktigt koll på i vilken stadsdel? Silver lake?
Silver lake är himla trevligt. Har inte så mycket koll på stadsdelarna tyvärr. Downtown är ganska deppigt i alla fall.

3. måste man hyra bil? är kollektivtrafiken verkligen så usel?
Ja. Du måste hyra bil.

4. vad är hippt och trendigt och vad borde man göra?
Kolla i kategorin ”om resor” så kan du ser vad jag och Ludvig hittar på. Har skrivit vad alla ställen vi går till heter, och ofta länkat så man lätt kan kolla upp dem om man blir sugen. Jag lovar att göra en Los Angeles-guide någon gång, känns bara inte riktigt som jag kan tillräckligt mycket än!

Jag undrar om dina vänner med söte bebisen Morris har en blogg? De verkar vara en så himla fin familj. Och sedan undrar jag om du någonsin längtar efter barn? Tack för en jättefin blogg!
Sebastian och Matilda har ingen blogg tillsammans men Matilda har en blogg tillsammans med Stefan som uppdateras ibland och är världens knarkigaste. Här hittar du den.

Matilda och Sebastian.

Är du vän med Fiona Fitzpatrick? Isånafall umgås ni mycket och hur träffades ni?
Nej, men Ludvig känner henne.

Hej! Du har lagt upp bilder på din blogg från när du är liten och då har du två bröder, men när du skriver om din familj i nutid nämner du bara Jack, din bonussyster och att du har en till lillebror. Vad har hänt med den andra brorn? Jag undrar också om din bonussyster (har glömt hennes namn) bodde med dig hela tiden när ni var tonåringar? Hur stor åldersskillnad är det mellan er, hade/har ni några gemensamma vänner?
Hej vilken koll du har! Jag har en storebror som heter Rickard som är på min pappas sida. Vi har inte samma mamma och i och med att jag inte träffar min pappa så mycket ser jag inte min storebror så mycket heller. Han är trettio år och himla gullig. Min bonussyster Mira är 6 år yngre än mig så när jag var tonåring var hon en liten skrutt, så vi har aldrig hängt i samma gäng.

jag och mina bröder Jack och Rickard.

annars undrar jag vad du tycker om alla människor som kommenterar händlser ur sitt liv till dig för att de “bara tyckte du skulle veta” och har dig som nånslags fejkstorasyster eller liknande att berätta allt för? fast. det var väl ingen såndära jagharintefattat-fråga. eller jo, för jag FATTAR verkligen inte varför de gör så eller hur de tänker när de skriver “oh jag förlorade oskulden till världens finaste inatt, ville bara berätta för dig”. varför liksom? men. det kanske inte du kan svara på. om nån som gör så läser detta kan ni gärna svara. pusselipuss!
jag älskar att kommentarsfältet här fungerar så. jag vet inte hur många gånger jag känner att jag skulle skriva av mig någonstans när något fint har hänt. kan verkligen förstå människor som känner likadant.

Jag har funderat på hur du tycker det känns att jobba på ett engelsk talande jobb? Förstår du allt alla på jobbet säger och så? Och hur presenterar du ditt arbete liksom?  och juste hur blir du när du är nervös?
Det var läskigt i början men nu känns det helt normalt! Jag förstår vad alla säger på jobbet men i början tyckte jag att de pratade helt sjukt fort. Det kan ju såklart hända att jag missar saker men då får jag väl fråga. Jag presenterar på engelska och så, man blir lite bättre hela tiden. När jag blir nervös börjar jag staka mig på orden och det händer att jag rodnar och svettas brutalt.

Hur bra engelska pratar du, och hur väl bör man tala när om man flyttar dit?
Jag är helt ok. En trea av fem kanske. Man lär sig varje dag, finns ingen regel hur väl man ska tala, det ordnar sig alltid.

-Var i Stockholm har du bott?
Uppväxt på Ostermalm och flyttade till Vasastan på senare år.

-Hur gammal var du och varför började du att röka?
Jag var 16 år. Började feströka som 15åring.

16 år med min kompis Johan aka Luggen.

-hur många relationer har du haft i ditt liv?
2. Tobias som jag var ihop med i 3 och ett halvt år, och sedan Ludvig.

-Hur skulle du beskriva din klädstil?
mörkblått sextiotal med en nypa nittiotal.

-Vad för slags musik gillar du?
Northern soul och indiepop. Kolla i kategorin ”om musik” för mina spellistor.

-Var i New York bor du?
Lower East Side. Men flyttar snart därifrån.

-Har du kvar de vänner du haft i grundskolan och gymnasiet, i så fall, hur stor andel är de av den nuvarande skaran?
Ea, Jonna och Joakim är kvar. Och sedan en del som jag fortfarande tycker om såklart, men inte umgås med.

-Dricker du mjölk eller vatten?
Vatten till alla måltider utom vardagsmiddag hemma. Då dricker jag mjölk.

-Hur gamla är dina föräldrar?
De är födda 1956.

min mamma och pappa.

-Har du några syskon?
Ja, många.

-Måste man dricka och röka som tonåring? (snälla skriv inte “Nej det är klart, du bestämmer själv över ditt liv,” det säger alla)
Haha. Men det måste man verkligen inte. Får ganska många mail av tjejer som inte dricker och har ångest över det. Du är inte den enda! Det finns ju massa andra grejer att göra än att bli full. Fika, kolla på film, festa utan alkohol + andra saker som du kan göra som just du är intresserad av.

-Har du några “Bästa” eller i alla fall “Närmare” vänner?
Michelle ser jag som en av mina allraste närmsta vänner för henne skulle jag kunna säga allt till. Och många fler är himla viktiga men vill inte göra en lista för då får jag ångest över att jag missar någon.

-Bodde även Ludvig i Stockholm tidigare eller hade han flyttat dit?
Nej han är uppväxt i Stockholm.

ludde som 14-åring. alltså så himla gullig och tonårig.

Jag bara kom att tänka på detta när jag stod på ICA innan… finns det julmust i USA?
Kanske på IKEA?

Om man vid 21 års ålder aldrig haft en pojkvän, egentligen aldrig varit i närheten av det och börjar tappa allt hopp om kärleken vad ska man göra då? Jag vill ju!
Det kommer! Istället för att ha ångest och gå runt och vänta, ha roligt tills vidare istället! Hångla mycket!

Jag var i New York förra veckan på bröllopsresa. Vi gick omkring i Lower East och Nolita och jag undrade var du bodde. Var kommer du att bo nu när du och Nina flyttar isär?
Bor på Lower East Side! Precis vid restaurangen Schillers.  Jag ska flytta till West Village. Mer om det en annan dag, är oerhört pepp.

Sedan funderade jag på det här med underkläder. Du verkar gilla Agent provocateur och har några gånger fått riktigt fina underkläder i present som du visat. Tycker du att det är viktigt? Jag själv känner ofta att det inte riktigt är värd det men jag borde nog ändra åsikt tror jag!
Viktigt och viktigt är det väl inte. Jag gillar vackra saker och får lyckokänslor av att köpa och ha på mig vackra underkläder.

vilket är ditt finaste citat. och finaste mening i en låt
Mitt finaste citat är från Stig Dagerman: ”Att någon skulle sova naken med den vi älskar förmår vi inte föreställa oss.” Så hjärtskärande. Min finaste mening i en låt är ”I can’t really breathe but I feel lighter” från Magnetic Fields låt A Pretty Girl. Så självklar beskrivning om kärlek.

pic source.

Hej här kommer svar på lite frågor! Det blir inte i kategorier denna gång för jag orkar bara inte, tar så himla lång tid. Vi tar frågorna lite hipp som happ istället.

Har ditt efternamn något att göra med Beijer Bygg? Jag tänker på det varje gång som jag ser en skylt till deras affär haha!
Haha nej ingenting. Däremot kallar min vän Stefan mig för byggdottern ibland ändå.

Är Ludvig din pojkvän, vet att han har varit det men är han det fortfarande?
Haha ja han är min pojkvän. Jag var ju i LA just alldeles nyss? Hade varit jättekonstigt att hälsa på honom om han inte längre ville vara ihop.

Jag har aldrig riktigt förstått det där med Ludvig och dig. Ni är kära. Du bor i NY. Han bor i LA. Jag har förstått det som att han flyttade till usa innan dig…? Och att du då bodde kvar i Sverige en tid?
Nej det stämmer inte. Jag flyttade till USA i oktober 2010. Ludvig bodde i Sverige fram till februari 2011 och pluggade på Berghs. Han fick ett jobberbjudande i LA på en reklambyrå som heter BBH innan han gått klart skolan. Och det var helt enkelt ett himla bra erbjudande som han såklart inte kunde säga nej till, och då blev det så att han också flyttade till USA.

Jag funderar på att ge mig iväg till usa nästa år. Men, pojvännen blir nog kvar här… Hur kände du när Ludvig försvann över till andra sidan Atlanten? (Om det nu var så.) Kände du dig övergiven, bortglömd och bortprioriterad, typ? 
Usch. Vill ge mig iväg dit bort, men skulle min resa riva isär vår kärlek skulle jag nog aldrig förlåta mig själv.
Jag försvann först som sagt. Det var mitt val och vi visste inte om han skulle få jobb här men jag var liksom bara tvungen att göra det. Det är så viktigt att följa sitt hjärta för annars kommer man ångra sig sedan. Jag hade blivit en bitter människa om jag inte gjort det jag allra helst ville. Älskar man någon tillräckligt mycket klarar man allt. Det är så jag tänker i alla fall.

Hur stor del av dina kompisar i new york är svenska? Hur mycket engelska pratar du och hur mycket svenska? Pratar du svenska med dina svenska vänner när ni är ute?
Nästan alla är svenska. Det har bara blivit så. Kände ganska många svenskar innan jag flyttade hit och så blev det så att vi började umgås allihopa direkt. Vi är det bästa lilla gänget, tycker om dom så himla mycket. Jag hade gärna haft fler amerikanska vänner men såhär ser det ut nu i alla fall. Vi pratar dock alltid engelska för att vi är olika nationaliteter och alla kan inte svenska. Mathieu är exempelvis kanadensare och Clemens är tysk och några gästspelare som dyker upp är amerikaner.

Man ser ibland personer från din familj i bloggen, men inte din pappa (vad jag minns). Har ni ingen kontakt, eller vill han helt enkelt inte vara med på bild?
Min pappa bor i en annan stad så vi ses inte så ofta, det är därför. Han bor i Mariefred närmare bestämt!

jag och min pappa.

Undrar hur ofta du tränar? Har sett någon gång att du springer på löpband men hur ofta gör du det? Kan man springa i Central Park? Hur ofta tränar Nina och tränar ni tillsammans? Är det dyrt med gymkort i NY?
Jag tränar två dagar i veckan. Har slutat springa förtillfället och tränar yoga nu. Man måste göra lite olika grejer tror jag annars blir det tråkigt. Jag och Nina tränar ganska ofta ihop. Vart gymkort kostar 65 dollar i månaden. Det tycker jag är bra! Man kan springa i Central Park men den parken ligger jättelångt bort från där jag bor.

Är du svartsjukare nu än då du o Ludvig bodde i samma land?
Nej. Kanske lite i början men inte längre.

Hur vågade du flytta till USA?
Det var det enda jag ville.

a) Hur kan du ha så mycket vänner i New York? Kände du människor därifrån från tidigare eller har du träffat alla nu efter du flyttat?
b) Har du funderat på barn? Kanin?
c) Inte tänker du väl nånsin sluta blogga?
a) Svenska reklamvärlden är liten och jag kände de flesta innan. De jag inte kände, kände de som jag kände och så då blev det att vi kände varandra till slut också.
b) Haha. Nej varken barn eller kanin. Möjligen en hund ganska så snart. Vill kanske ha barn när jag är 35, vi får se. Så himla osugen på barn just nu bara.
c) nej självklart inte.

jag har aldrig riktigt förstått det här med hur du började hänga med yvan rodic? du gjorde det iofs för rätt längesen, ni var väl på en pradafest också? hur kom det sig? kram på dig!
Det här var ju himla länge sen. Men jag träffade honom på en klubb i New York och han frågade om jag ville gå ut och festa med honom på modeveckan. Och då tänkte jag att det kunde ju vara kul och så gjorde jag det.

Jag ska välja gymnasie nu till våren så vad gick du för gymnasie? När visste du vad du ville göra, alltså jobba med?
Jag gick på Östra Real och läste sam-sam. Jag visste nog aldrig riktigt vad jag ville göra. Jag ville skriva och göra något kreativt. Hade hört mycket bra om Berghs, sökte och kom in. Och så blev det så att jag började jobba med reklam helt enkelt.

hur gammal var du då du började blogga? och hur kom det sig att du liksom började just då?
jag började sommaren 2005. Här kan du läsa hela historien.

Första inlägget på bloggen.

hva er det fineste med å være i langdistanse-forhold? Og hva er det verste?
Det finaste är när jag träffar honom. Det värsta när jag inte gör det. Jag känner mig ensam ganska ofta.

hvor ser du deg selv om presis ett, to og tre år? ideelt sett:)
jag hoppas att mina ett-tre år inte skiljer sig särskilt mycket från hur de ser ut nu förutom att Ludvig bor med mig igen. Jag vill varken ha barn eller flytta härifran inom tre år!

Är det du som tar alla bilder i din blogg? om inte, vart kan man hitta dom?
jag tar alla bilder om inget annat är uppgett.

hur klarade du dig igenom skolan och jobbiga ämnen som du inte förstod någonting av men ändå ville ha bra betyg i när du var 14 år?
fråga lärare om du inte förstår och säg att du gör ditt bästa och verkligen vill ha bra betyg men inte hänger med. det är hans eller hennes uppgift att hjälpa dig om något känns knixigt.

och hur vet man vilka som är ens riktiga vänner?
när de får en att må bra och inte sårar en.

Hur har du och Elsa Billgren lärt känna varandra? Ni känns så olika, men samtidigt så lika. Jag blir nipprig!
Vara ex är bästa kompisar, så vi lärde känna varandra genom dem. Vi är nog ganska olika men har samma fäbless för en värld med guldkant och delar intresset av vin, mat och olika slags spel, gärna kombinerat.

Jag kommer ihåg att du en gång berättade att ni bor i samma hus som James Franco men att du inte har stött på honom i trappuppgången ännu. Har du träffat på honom än? Börjar bli bråttom nu ju!
Nej jag tror våra grannar ljög. Det är en omöjlighet att han bor i vårt skruttiga hus. Kanske gjorde han det någon gång för mkt mkt länge sen isåfall. Långt innan vi flyttade in i alla fall.

Vad sparar du till just nu? Sak/resa/dröm?
en sänggavel! Gud, vill ha en i järn, dör vad fint.

hej drömsäng.

And I was also wondering. You seem to be buying beautiful great brand, good quality clothes once in a while instead of buying a lot more from H&M or Zara for much cheaper prices. And your clothes also seem to match everything else in your wardrobe. It’s kind of an inspiration and I’m also kind of jealous that you can manage to do that. I was wondering if you could tell us something about your shopping habits
Oh thank you. I only like certain colors so it’s kind of easy to mix and match my wardrobe without me even thinking about it. About 90% of my clothes are in different shades of blue. I also have a trillion pair of short skirts, and shirts and top that go with them. My style is always in the same silhouette, high waisted and leggy and often a tighter top/shirt/sweater. I almost buy everything online. Mostly openingceremony.com and asos.com, but I also like barneys.com

Vad gör man när man inte kan bli av med ett ex och redan sagt ifrån tillräckligt många gånger?
Sluta svara.

Tänker du på engelska nuförtiden? eller är det alltid på svenska eller växlar det beroende på vilket land du är i?
Nej jag tänker alltid på svenska.

Sanda, jag har följt dig från att du tog dina flyttkartonger, tills att du nu hamnade i new york. Du verkar vara en helt underbar människa, men jag har en fråga. Hur svårt är det att få en lägenhet i NY? Jobb? Och hur känner du att du acklimatiserat dig? Känns NY mer som hemma än Sverige?
Oh tack! Och läs detta inlägg för svar om det! Angående vad som känns hemma eller inte så är ju Sverige mitt hem och kommer alltid vara, men New York är min älskare vid sidan av och förtillfället är vi stormförälskade.

Och så har jag en fråga också, hur ser din morgonrutin ut? Sminkar du dig varje dag? Och i så fall vad använder du för produkter?
Skrivit ett inlägg om det här. Och japp, sminkar mig varje dag.

Hur ser en matdag ut för dig,vardag och helg.
Du verkar ha bra matsmak och behöver lite inspiration.
Vardag: Frukost: 2 knäckebrod, ett med ost och ett med kaviar. Ett kokt ägg + te.
Lunch: Sallad eller omelett. Typ alltid en ostbaserad lunch. helst något med mozzarella.
Middag: Kanske majskolv med grönsaksbiffar eller någon slags soppa, gärna tomat.
Och en näve godis.
Helg: Eggs benedict/hamburgare/macaroni&cheese till frukost. Middag: pasta carbonara, pizza, skaldjurspasta eller något sånt. något extra kul i alla fall. Kolla i min kategori ’om mat’ vetja.

hur gör man när ens pojkvän är så himla svartsjuk att han inte ens vill att man ska vara med ens bästa vänner. men man bara inte kan göra slut för att man är så förbannat jävla kär i honom? det gör ju så ont i magen varje gång man berättar att idag ska jag vara med henne, mitt livs kärlek i kompisformat.
Acceptera inte detta! Träffa dem ändå. Låt aldrig någon kontrollera dig. ALDRIG. Detta är ett klassiskt beteende som på riktigt kan leda till att han blir våldsam. Du får inte låta honom bestämma över dig. Sätt tydliga regler, du är inte hans husdjur.

Har du någon gång funderat på att starta din egen klädlinje?
Jag skulle älska att göra det men jag kan varken sy eller rita. Jag har dock världens bästa idé (enligt mig själv) för ett klädmärke. Men den kan jag ju förstås inte berätta.

Får jag & en kompis sova skavfötters på din soffa i mars?
Nej det går inte för sig.