ur egenmäktigt förfarande av lena andersson

✉
HUR GÖR DU? hur hittar du killar att hångla upp bara sådär? jag har varit singel i hundra år men sånna grejer händer mig typ aldrig. var hittar en sånna killar
→
Asså jag tycker det finns söta killar lite  överallt? Stockholm har den här planetens vackraste män helt klart. Jag har faktiskt skrivit en hångelguide en gång. Här kommer den igen:
Mitt bästa handfasta sätt för att få kyss på fest: Ställ dig 10 centimeter närmare killen du vill kyssa än vad du skulle göra med en kompis när ni pratar. Rör vid honom ganska ofta och håll då kvar handen någon sekund längre. Det räcker om det är på hans axel eller midja. Le mycket, titta rakt in i hans ögon. Återgäldar han dina rörelser, alltså ler mycket, backar inte när du står lite för nära etc, ja då är han med största sannolikhet sugen. Växla då mellan att titta in i hans ögon och på hans mun. Ögon -> mun -> ögon -> mun. PANG BOM HÅNGEL. I alla fall typ nästan alltid! Ledord för hur man kysser någon är mjukt och försiktigt till en början, då kommer det bli bra.

✉
Sandra, när du gjorde slut med din första pojkvän, var det likadant då att du slutade vara kär? Undrar om det var likadant som med L och M fast omvänt. Eller helt annorlunda pga att ni var unga och lätt att man växer ifrån. Jag blev dumpad på samma sätt som du efter en fyra år lång och självklar ”elsaochpontus relation” (alltså som verkar perfekt självklar och trygg) och nu tänker jag mycket på dig och på hur jävla jobbigt det är för oss nu och att jag absolut inte tror på en enda relation. ingen sitter säkert så för mig är det fan inte värt det att bygga upp något med någon. Hoppas jag blir tokkär och glömmer min pessimism. Btw ett rebound hjälper mot panikledsenhet. men var ärlig med hen/dem och ta inte en bara för att utan någon som det på riktigt finns kemi med. Men det där vet ni redan
→
Hej!
När jag och Tobias gjorde slut var det för att jag slutade vara kär, det stämmer. Men jag var också 22 år gammal och visste att jag inte var redo för att vara ihop resten av mitt liv. Mitt hjärta längtade efter äventyr, nya killar, hångel och resor. Samtidigt började vi båda växa åt olika håll, jag pluggade reklam och ville hänga på Riche och dricka öl med hipsters typ och han ville gå på technoklubb och promenera i skogen. Efter ett ganska dåligt halvår drabbades jag av panik en kväll när vi satt och kollade på TV och ba ”det här kan inte vara mitt liv för alltid? det går inte!?” och så reste jag mig upp och gick ut och blev full på Berns och dansade till stängning med två kompisar och dagen efter gjorde jag slut. Det var brutalt och ganska omoget men jag får skylla på att jag var ganska ung. Jag kom sedan att ångra detta break-up för att han träffade en ny ganska fort och rollerna omvändes. Jag bad på mina knän att han skulle ta tillbaka mig men det gjorde han aldrig. Vilket också var bra, det var inte meningen att det skulle vara vi. Här är min dagbok från den tiden. Vi har en bra relation numera, är väldigt glad att just han var min första stora kärlek och ser tillbaka på det vi hade som något väldigt fint.

Efter honom har jag ju då haft två seriösa förhållanden till. Jag och Ludvig var ihop i fyra och ett halvt år och jag och Magnus i tre och ett halvt. Efter varje break-up har jag varit väldigt utmattad och känt (och känner) den hopplöshet du beskriver. Är det värt detta? Orkar man? Hur ska man våga lita på att man inte ska bli lämnad igen?

Svaret på denna fråga är enkelt. Man orkar för att man måste. Man orkar för att livet är kort och bara ett enda och att våga ge sig hän åt någon och älska innerligt slår det mesta jag varit med om. Att leva ett liv utan att våga är inte ett alternativ. När man ligger där på dödsbädden så vill jag tänka:
Jag har älskat mycket starkt och jag har därför blivit mycket sårad. Jag har sörjt med hela min kropp för att precis så kär har jag också varit, att fallet behövde bli stort. Och ändå vågade jag älska igen. Lika starkt, ännu starkare. Och jävlar vad värt det var.

Jag trodde aldrig jag skulle ta mig igenom alla 510 kommentarer, men här kommer nu den sista delen av det finaste som hänt er 2016. Håll till godo!

☆
JAG HAR FÅTT EN NY KOMPIS!!! fattar inte hur det kan va en så stor grej när jag är 22, lyckligt kär, har kul kompisar osv men hon fattades!!!

☆
Jag och en gullig kille låg och bakishånglade, jag med gårdagens eyeliner utsmetad och mascara på kinden. Plötsligt stannar han upp och tar tag i mitt ansikte, tittar på mig och säger: ”Fan, vad snygg du är”.

☆
jag började på ett gymnasium i en annan stad förra året och nu bor jag i en trea med min bästa vän. vi hade fest i onsdags och inte en enda människa satt i soffan och såg uttråkad ut på hela kvällen. vi skreksjöng, hoppade i sängar och dansade. dagen efter fick jag skrikskäll i 5 minuter av en granne men det gjorde ingenting för jag tänkte bara på hur den populäraste killen i klassen över mig sa att vi hade årets bästa fest.

☆
Att jag köpte en kanin tillslut, precis när allt annat i livet var så hemskt. En perfekt liten tuss med len päls och öronen ståendes åt varsitt håll. Som skuttar omkring, pussar mig i ansiktet och somnar på min mage. Älskar henne.

☆
Härom dagen såg jag mitt ex som dumpade mig för tre år sen. Han såg så himla tråkig och ful ut och jag blev alldeles skrattig i hela kroppen. Jag tänkte att vad skönt att han dumpade mig ändå.

☆
När det regnat konstant en hel dag, alltså verkligen himlen-öppnar-sig-regn och jag har glömt paraply hemma och det enda som skiljer mig från regnet är min genomblöta dyngsur kommer en tjej fram och frågar om jag vill dela paraply. Vi skulle åt samma håll, hade båda amerikanska pojkvänner och hatade svenskt väder (även om vi kunde konstatera att det hade varit mysigt OM det hade regnat istället). Älskar snälla människor. Älskar dessa syrror som finns överallt.

☆
Efter sex år tillsammans så gjorde han slut med mig utan förvarning. Hela sommaren var nattsvart och jag trodde att jag aldrig skulle bli glad och pepp igen. Men så vågade jag mig ut på Tinder och började dejta en så himla snygg, smart och rolig kille. Kollar på honom och ba ”fy fan att jag får ligga med honom vilken jävla fest, jag har inte varit såhär kåt på flera år.”

☆
Träffade en kille på bussen, vi hade ögonkontakt hela resan och när vi senare hoppade av på samma station började vi prata och då kysste han mig, fast han inte ens kände mig.

☆
Vi gick på ett museum där någon gammal rik person bott. Sen frågade jag vad han ville göra sen och han sa att han tyckte att vi skulle åka hem till honom och hångla. Så då åkte vi hem till honom och hånglade i tre och en halv timma och sen åkte jag hem och gick ut på gay-cabaret-show med mina bästa kompisar.

photo source.

I år blir 2007 för tio år sedan. Jag läser Buzzfeed-artiklar och Facebook-statusar där folk skriver i capslock och många utropstecken att huuur kan 2007 vara för tio år sen?
Jag tycker dock att tio år känns helt rimligt.

2007 är det året som jag alltid definierat som året då jag blev vuxen.
Jag gick ut skolan det året. Jag och min första pojkvän bröt upp efter tre och ett halvt år. Jag fick mitt första riktiga jobb baserat på min utbildning. Jag flyttade ut ur min första lägenhet, jag drog till New York, jag gick igenom mitt första riktigt brustna hjärta, min blogg började bli stor, jag färgade håret i en knasig färg och framförallt – jag lärde känna de människor som jag sedan dess definierat som mina bästa vänner.

2007 var året som mer eller mindre skapade det liv jag sedan fick och har.

Låt mig förklara:

2007 var jag 22 år gammal och gick sista terminen på copywriter-utbildningen på Berghs. Jag bloggade då men hade inte så många läsare än, men det började växa det här året. Hade nämligen fått min första systemkamera i julklapp 2006!
Såg ut såhär på mina dagens outfits till exempel. Seriöst ingen större skillnad på min klädstil (?), vilket är rätt sjukt.

Jag hyrde min styvpappas pappas övernattningslägenhet vid Karlaplan som jag fått inreda precis hur jag ville! Så här såg det ut och i sängen ligger Vera och Milla och myser.

Jag och Tobias hade varit ihop i över tre år och bodde ihop. Han var min allra första pojkvän och vi blev ihop när jag var nyss fyllda 19. Var så sjukt kär i honom, trodde jag skulle dö typ? Minns att jag inte ens vågade titta honom i ögonen de först månaderna vi var ihop för att jag trodde hjärtat skulle stanna. Hur som började vi glida ifrån varandra under slutet av 2006 och början av 2007, vi blev vuxna åt olika håll tror jag.

I februari 2007 blev jag singel. Hängde en hel del med Hannah som numera bor i Kanada (älskar våra matchande eyeliner-fräknar här btw).

Joakim och jag bodde grannar och han hade fester jämt. Till slut flyttade jag mer eller mindre in hos honom. Fick egen nyckel och hängde i hans soffa och kollade på teve när han var på dejter och sånt där.

Även om jag levde single life var jag så sjukt, sjukt ledsen nästan jämt. Jag var ute hela tiden samtidigt som jag var överarbetad och stressad över skolan. Jag kunde absolut inte komma över Tobias och skrev såhär i bloggen i april (och såhär i min dagbok). Dessa ringar under ögonen säger väl det mesta.

I juni gick jag hur som helst ut skolan – dessutom med ett hedersdiplom, flera reklampriser samt jobberbjudanden från flera av Stockholms bästa reklambyråer. Kunde inte fatta det? Här är jag och Louise i min klass på skolavslutningen.

Men mitt hjärta var inte färdiglagat och fullkomligt skrek efter äventyr. Så istället för att börja jobba färgade jag håret platinablont och drog till New York i tre månader.
Min farfar hade dött året innan och jag hade fått ett arv på 50 000 kr och bestämde mig för att spendera det på Nevvan. Ett utmärkt val kan jag känna såhär i efterhand.

Jag bodde i en etta på tjugofem kvadrat på gränsen mellan Upper East Side och Spanish Harlem med min kompis Julia och hennes kompis Michelle.
Vad jag inte hade en aning om då var att Michelle skulle bli min absolut bästa kompis. Vi hade en sjuk sommar där vi var vakna jämt, hånglade med allt sött som rörde sig och tillbringade helgerna på en filt i Central Park. Jag praktiserade på en reklambyrå i Soho om vardagarna men minns typ ingenting alls av just den tiden? Jag var 22 och behövde ingen sömn och New York tog mig med storm.

Hängde även en massa med Jin, vi lärde känna varandra genom våra Livejournals (som typ var en tidig bloggportal). Hon tog med mig in i någon slags indiescenskärna och vi var på varenda himla hemmafest/efterfest/klubb anordnad av Cobra Snake, Last Night’s Party och Misshapes vilket var så flådigt tänker jag nu i efterhand?

I slutet av september flyttade jag hem till Stockholm igen och fick jobb som copywriter på reklambyrån Garbergs. Att jag började här är det TOPP ETT bästa som jag gjort i livet tror jag?
Här jobbade nämligen Nina, Jenny, Matilda, Sebastian, Stefan med flera, med flera – dom som skulle bli stommen till min vänskapskrets. Vi var dessutom alla singlar och bildade världens lilla tajtaste kompisgäng. Jag minns att vi pratade om hur måndagar var precis lika roliga som fredagar för att vi alltid fick vara med varandra.

Jag hyrde en liten etta med sneda tak på Norrtullsgatan i Vasastan och hade ofta förfester. Och yes, alla rökte inne 2007 :/ (eller : ) !)

På en hemmafest i november träffade jag Ludvig. En månad senare hånglade vi för första gången, närmare bestämt denna kväll då fotot är taget när hans katt Kingsley var alldeles sprillans. Vi blev inte officiellt ihop förrän februari 2008, men sedan var vi ihop i fyra och ett halvt år och jävlar i helskotta vad kär jag var. (här kan ni få exklusivt extramaterial på vår första kyss som någon smygtog med min kamera på en hemmafest).

Mot slutet av året hade min stil utvecklats till någon slags seriefigur och jag hade lyckats gå ut skolan, levt en sommar i New York, komma över mitt heartbreak, fått jobb, bytt stadsdel, börjat dejta en söt grabb och blivit kompiskär i så himla många bra personer.

Tänk vad mycket som kan hända på ett år. Särskilt året man blev vuxen.

Glad onsdag. Låt oss göra denna svinkalla morgon lite mysigare med historier om fina saker som hänt er.

.
☆
När jag tvivlade på min musik såpass mycket att jag kände att jag ville sluta hålla på med musik (aka det som varit mitt liv sedan jag var typ 9) helt och hållet. Så berättade jag det för min lärare varpå han svarade ”If you quit now, I will kill you. You’re so, SO talented, and so musical, and the future is bright for you.” Alltså jag DOG

 .
☆
I januari såg jag min storebrors flickvän kyssa en annan kille. Hon visste inte att jag var på samma bar som henne och jag grät i taxin hela vägen hem till honom för att jag visste att jag var tvungen att berätta för honom att hans första kärlek varit otrogen. Tre månader efter att dom gjort slut kändes det som att han aldrig skulle skratta igen så jag tog mina sparpengar och bokade en resa till Barcelona till oss. Sista kvällen träffade vi ett tjejgäng som också var från stockholm och när vi kom tillbaka till hotellet såg han att en av tjejerna lagt till honom på Facebook. Förra helgen stötte jag på tjejen från Barcelona i rökrutan utanför en klubb och hon vinglade fram till mig och skrek ”tack för att du gjorde så att jag fick träffa din underbara jävla storebror”. Sen skålade vi för honom. Och nu skrattar han igen.

☆
Här om veckan träffade jag på tre supersöta människor på samma dag. Den första var en långhårig tanig fotbollsdomare som pratade med supersnäll viskande röst. Den andra var en lång hårdrockare med en F! pin på kepsen. Och den tredje var en gammal kinesisk farbror som behövde hjälp att ta sig till Ikea <3 smälter när jag ser gulliga människor på stan

☆
När han skrev: ”Vill du ha sovsällskap?” Efter jag hade slutat jobbet vid 21:15.

☆
Jag gillar inte barn, men jag föll pladask för min 10-åriga avlägsna syssling som jag träffade på min farfars 70-årsfest igår. Hon var kaxig, mogen och hon lärde mig en massa om youtube. Vi hängde hela kvällen, och i slutet sa hon att hon önskade att jag var hennes syster. Nu har jag bestäm mig för att bjuda henne till Stockholm på en girl power-helg.

☆
En gullig kille som jag matchade med på tinder har vänt upp och ner på mitt sexliv totalt. Han kan från ingenstans börja förföra mig, slita av mina kläder och lyfta upp och bära in mig till sovrummet. Sexet handlar nästan bara om min njutning, till skillnad från alla andra killar jag varit med innan. Häromdagen fick han mig att komma av oralsex för första gången i mitt liv. Känns rätt fantastiskt att veta hur det faktiskt kan och borde vara.

☆
Efter några veckor av att låtsas som ingenting i skolan, inte hångla framför klasskompisarna och bara röra varandra när ingen såg skickade han en snapchat på mig till sin mamma. En lördagmorgon när jag satt i sängen i pyjamas tog han en bild och skickade till henne, och jag tänker att om han berättar för sin mamma behöver jag nog inte oroa mig över vad vi är. Dagen efter kysste jag honom mitt framför alla. Han kysste mig tillbaka.

☆
Att vi är inne i en sån jävla GIRL POWER tid. Vi håller varandra om ryggen. Fy fan de känns SÅ JÄVLA BRA FÖR TJEJER ÄR JU SÅ JÄVLA GRYMMA OCH VI BORDE HYLLA OSS SJÄLVA DAGLIGEN.
SÅ SKÅL PÅ ER TJEJER DÄR UTE. JÄVLIGT MYCKET SKÅL FÖR NI ÄR SÅ FÖRBANNAT BRA OCH STARKA.

photo source.

/Kerstin Thorvall.

☆

Dagen innan julafton. Hur mår ni? Hoppas bra. Det är soligt och dant när jag skriver detta i varje fall.
Jag har lyckats fixa ihop de julklappar jag ska ge bort och vet knappt hur det ens gått till. Skönt hur som helst. Min familj bestämde sig för att fira en otraditionell jul i år så vi ska bara gå ut och äta lunch på restaurang. Så himla pepp på detta, känns exakt precis som det jag behöver just nu.
Idag ska jag iväg snart och färga min utväxt och klippa mina toppar. Det ska bli fint att bli fin.

Mår så kasst nu alltså. Jag önskar så mycket att det inte var så. Jag försöker och anstränger mig för att titta framåt och tänka positivt men nu har jag fastnat någonstans. Jag maratonar tv-serier, sover ut, dricker vin ibland, går en promenad med en kompis och klistrar på lösögonfransar en helt vanlig måndag. Ändå som ett jordskred av sorg stundtals inuti, det känns ibland som att det fysiskt äter upp mina organ. Borde man inte va typ expert på heartbreaks när man upplevt några stycken? Blir helt irriterad på min kropp.

Fick detta utdrag skrivet av Kristina Lugn mailat till mig av en bloggläsare. Tyckte det var så fint så ville dela med mig. Det är så ledsamt att vara ledsen. Vet att det finns fler så skriver det till er för att ni skriver det till mig varje dag i kommentarsfältet:
Det kommer bli bra.

Men jävlar vad segt det är att gå och vänta.

Avslutningsvis till något helt annat:
HUR SJUKT har den här veckans Bachelor varit? Suttit med öppen mun och bara Näee!? NÄÄ?!
Mest spännande jag sett på TV typ. Och så mycket roasting av honom och girl power i studion. Anade verkligen inte alls det där. Vilket as. Så. spännande. och. så. sjukt.

God jul. <3