I eftermiddags flyttade jag hem igen. Jag kände att det var dags efter 8 dagar, jag måste gå vidare och framåt. Jag kan inte sova på mina föräldrars soffa resten av mitt liv liksom. Jag hoppas det kommer gå bra.

Jag har tillbringat tre timmar med att städa, slänga, knipsa av murgröna och ställa i glasflaskor lite här och var, tända doftljus och klippt av döda löv på mina blommor. Jag har dammtorkat, slängt ett dött olivträd och  plockat upp alla bud och all post jag fått de senaste veckan som bara legat på varandra i hallen. Ett innehöll bland annat denna skjorta med trekvärtsärm från Gant Rugger. Fin va!

Nu ska jag sätta på asbra musik, dricka en kaffe och sedan ska jag äta middag med Christian som är hemma i stan från New York.

Och imorrn är det dessutom inte måndag längre.

puss <3

Jamen hallå.

Vecka 8, en vecka kvar till våren och jag känner äntligen att jag kan andas någorlunda frisk luft i lungorna på första gången på tre och en halv månad. Längre än så om vi då ska vara ärliga. Så bisarrt och mardrömslikt detta break-up varit men SÅ skönt att alla bitar äntligen fallit på plats och sikten är klar igen.

Bara det att han fick mig att tveka på mitt psykiska mående gör mig så förbannad. Här har jag gått runt och varit so sad och stundtals trott att jag höll på att bli galen av förvirrad sorg.
Så var det ju inte alls.
Jag har ett starkt emotionellt intellekt och aldrig någonsin ska någon få mig att tro något annat igen. Lita alltid på er magkänsla. Hur omöjlig den än kan tyckas te sig så stämmer den bannemig alltid.

Idag ska jag träffa min terapeut vilket känns skönt, även om vi har haft telefonkontakt under förra veckan. Annat jag ska göra denna vecka är ett juryjobb för Stora Ljudbokspriset (sitter i juryn för ungdomsböcker), se Book of Mormon på musikal och medverka i Litteraturens Långa Natt (kom!). Och så har jag bokat en mäklare för att få en värdering på min lägenhet. Jag älskar den där himla lägenheten men just nu vet jag inte längre om jag vill bo kvar. Jag hoppas den känslan går över, men en värdering kan man ju alltid göra i alla fall. Bra tips av er igår om att möblera om också. Ska testa det. Och sedan ska jag förhoppningsvis hinna hitta på en del roliga grejer med mina vänner också.

Nu jävlar. Ur askan växer nytt och jag har i alla fall ingenting att dölja. Nu handlar det bara om att kavla upp ärmarna och äga den här stan. Fy satan vad jag ska göra det.

Wow tack för alla otroliga kommentarer den senaste veckan. Jag är så tacksam för dom. Om alla fick fem procent av det när dom gick igenom skitgrejer så skulle världen vara sjukt fin. Systerskapet på hög nivå. Önskar jag fick krama varenda en fastän jag inte ens är en särskilt kramig person. ^^

Såhär såg jag ut igår. Jag drack öl och såna grejer man gör på fredagar. Tröjan är från Comme des Garçons och scarfen är min mammas gamla.

Ikväll ska på Beauty & Bullshits ettårsfest tror jag. Om jag orkar men man måste orka sånt e viktigt.

Herregudars alltså.
Känns stundtals som att jag är inlåst i någon slags dålig film för tillfället, eller ett Black Mirror-avsnitt kanske. Satan vad den serien framkallar märklig ångest?
Men till slut kommer det bli bra, det blir alltid det.
Hemskt bara att Stockholm känns som minerad mark för att han går omkring därute. Dessutom utan skam. Men jag förstår också till en viss del att han inte kan ha det för då skulle han inte kunna sova om nätterna.

Så lycklig över att jag är fri från allt som har med den där mannen att göra nu och har bra människor omkring mig. Och man lär sig säkert massa grejer av att vara med om riktigt sega saker. Eller det gör man ju såklart. Sen så.

puss hörs imorrn. Tillsammans klarar vi allt, glöm ej.

Ta ingen skit.

Jag flyttade hem till min föräldrar i söndags. Bor här veckan ut i alla fall. Första natten sov jag 16 timmar så det var väl antagligen välbehövligt.
Jag kommer och kan inte berätta vad som hänt, det här är ett för stort forum. Men, det här är min plats och därför kan jag och vill inte dölja mitt mående. Respektera det. Jag kommer att ta bort alla kommentarer som handlar om att jag hänger ut honom för det gör jag inte. Han är död för mig. Nästan 4 år lång relation totalt bortkastad. Mina vänner och min familj har tagit bort honom från facebook och instagram. Jag hoppas att jag aldrig någonsin behöver se honom igen.

Det här har jag hittat på dom senaste dagarna:

I måndags vaknade jag mittemot en fåtölj där den här personen låg och vilade.

Jag och mamma (som var hemma med feber) åt frukost sent och läste tidningarna.

Sedan hängde jag i sovrummet och kollade på helg-repriser och sov om vartannat.

Men den här på min mage.

Och när kvällen kom gick jag och la mig igen. Här bor jag just nu btw.

På tisdagen sminkade mig och gjorde mig redo för att gå ut. Det var så fint i Stockholm i tisdags. 6 grader och strålande sol.

Jag promenerade till Stadsbiblioteket och var med i en filminspelning. Snart på en blogg nära dig.

Sedan promenerade jag hem, hämtade upp Milla och så gick vi till Gärdet och grävde gropar.

På kvällen var mina föräldrar på middag så då beställde jag indiskt på foodora, drack ett glas rödvin till och kollade på big bang theory.

På onsdagen vaknade jag upp av att Milla låg och sov i fåtöljen mittemot som vanligt. Så gulligt att hon går och lägger sig här om morgnarna och väntar på att jag ska vakna.

Jag gjorde återigen iordning mig.

Och så promenerade jag hem. Såhär kan det se ut utanför en bloggares dörr om man inte varit hemma på ett tag.

Jag vattnade mina stackars växter och packade ner mer kläder. Hade fått ett bud från Jotex med linnelakan så då bäddade jag nytt med dom + det nya överkastet jag köpt på Ellos. Kan ju vara trevligt med nybäddad säng när jag flyttar hem igen. Sen drog jag därifrån.

Sedan kom skymningen och vi gick och såg Billy Elliot på musikal. Shit pommes vad bra den var.

Nu: torsdag.

Jaha hörreni. Då var vi inne på vecka 7 då. Livet kryper fram i sakta mak och snart är vi i mitten av februari. Det känns ibland som att det är samma vecka som om och om upprepar sig, känner ni också så? Enda skillnaden från Groundhog Day är väl att jag inte har nån Andie MacDowell att förälska mig i.
Jag börjar bli lite nervös kring att mina förväntningar kring våren är lite väl stora. Varför skulle saker vara bättre då? Varmare visst, men det är ju inte direkt som att folk inte var olyckliga på våren. När dessutom detta break-up nått helt nya nivåer vet jag ärligt talat inte hur jag ska hantera ens min blogg längre. Men det löser väl sig också.

Förra veckan öppnade jag upp ett nytt dokument i Scrivener och döpte till bok3. Försöker få ihop någon form av synopsis, känna efter om historien är något jag ska orka stå ut tillsammans med i typ två år eller nåt. Hoppas.

Den här veckan ska jag se Billy Elliot med min mamma på onsdag och utöver det har jag noll zero njet planer. Borde kanske styra upp. Borde kanske börja träna igen. Tänkte ju göra det förra veckan men kom aldrig dit.

Ja det här var ju ett kul inlägg.

Hörs lite senare.