3 x weekend.

Här kommer helgens outfits i mobilen (pga systemkameraproblem ni vet, har dock fixat nu!).

I fredags hängde jag hela kvällen lång med Magnus och Alexandra. Jag hade på mig tröja från AA och kjol från Forever21. Vi satt på en uteservering (vilket funkade med en miljon värmelampor, men KNAPPT) och sedan åt vi pelle janzon på köttbaren och avslutade alltihop på Riche innan det var dags att ramla hem.

I lördags såg jag ut såhär, i t-shirt från Asos. Då var jag på spelkväll hos Jenny. På dagen skulle vi ut och fika och premiäräta semlor, men sängen var för varm och mjuk.

På söndagen hade jag vintagetröja och kjol från AA. Var på lägenhetsvisningar och bloggfika. Avslutade helgen med att laga det här receptet som blev sinnessjukt gott.

.

Translation. My outfits friday, saturday and sunday.

answers to past week’s comments.

Fantastisk helgfrukost ju! Men vad äter du på vardagarna? Jag är så himla dålig på frukost, och jag gillar all mat du lägger upp, skulle älska tips!
På  vardagar äter jag två knäckemackor, en med ost (just nu Port Salut) och en med kräftost, samt ett löskokt ägg. Till det dricker jag te (förtillfället citronte).

Dum fråga kanske men: vad är en ångkokare?
Det är ganska exakt vad det låter som men här kommer wikipedias svar: Ångkokare är ett köksredskap som används för att tillaga mat genom att värma det i ånga. Ett vanligt utförande på ångkokare är en gryta i botten som är fylld till hälften med kokande vatten.Detta gör att det som ska kokas inte har kontakt med det kokande vattnet utan bara ångan som stiger upp från vattnet.

Jag har en fråga och du känns som rätt person att besvara den. Jag går just nu i trean och tar således studenten nu till sommaren. Efter att ha vinkat hej då till plugget i juni är min dröm att upptäcka världen på hösten. Jag älskar att resa och det är så mycket där ute som drar i mig. Får en kittlande känsla i hela kroppen av att veta att jag har världen framför mina fötter.
Nu till los problemos. Jag har ingen att åka med. Grejen är att jag har ganska många kompisar, men ingen av dom vill göra vad jag vill. De flesta vill plugga vidare direkt men jag är inte redo. Så, hur vågar man? Jag är LIVRÄDD för att kasta mig ut i världen och vara ensam. Det känns mörkt, otryggt och alldeles, alldeles…. Ja jobbigt bara.
Det spelar nästan ingen roll vart jag åker, men jag vill iallafall ha någon att åka med. Det behöver inte ens vara någon jag känner så bra. Hjälp.
Hej! Nu tänker jag såhär, det måste ju finnas massa roliga människor därute som är sugna på att resa. Kan inte ni skriva här i kommentarsfältet tillsammans med er e-mail (skriv e-mailen i kommentaren annars ser bara jag den), så kanske du kan titta efter där och höra av dig till dom? Klart du ska ha någon att resa med!


Do you feel like including a recipe for the pork buns in the future for us, please?
He used the recipe in the momofuko cookbook, maybe it’s out there somewhere on the internet? 🙂 Otherwise you can buy the cookbook here.

Åh Sandra, skulle inte du kunna skriva ett sorts inlägg där du berättar lite hur du hittade och lärde känna dessa fina personer i New York? Ni verkar som ett sådant härligt gäng åhh.
(och du måste ge Christian lite extra cred för den där taklampan från mig, JISSES VAD SNYGG)
Jag har gjort det en gång faktiskt! Kolla in här.

sandra, jag har tänkt så mycket på det här. hur gör man en sån där fotoautomat-strip om man är flera personer?? och så är det en på varje bild?? blir det att man turas om och springer ut och in liksom?? tycker det här är så förvirrande??
Det funkar precis så som du tror. Vi kutade ut från automaten och så hoppade den andra in innan nästa foto togs!

Alltså hans TAKLAMPA??! (Inte för att jag någonsin skulle ha råd) Men vart har han hittat detta magiska ting??
Den kommer från en affär som heter Restoration Hardware. Den ligger vid Union Square i New York.

Sandra hur gör man för att glömma bort killen som var så trasig och lärde känna en och som man tröstade i två månader och sedan helt plötsligt var man kär i honom och det slutade så olyckligt om man är inte ens vänner längre, hur gör man för att glömma honom helt? Hur gör man för att inte tappa den glädje som man kände när man pratade med honom och nu känns livet så jävla piss igen, ingen mening och dystert. Hur gör man för att sluta vara sur på sin omgivningen och längtar efter det där skrattet som var så nära varje dag som man pratade med honom. Han var så jävla trasig, jag hjälpte honom läka och nu är jag den som är trasig. Jag vill bara att allt som har med honom att göra ska vara över.
Jag kan inte mer om hur man kommer över någon än vad jag har skrivit tidigare. Jag har inga fler svar. Men jag lovar. Det kommer gå över. Här kommer jättemånga komma-över-länkar som jag har skrivit:
Att komma över någon.
När det gått tre månader.
Om att vara olyckligt kär.
En dagbok från 2007 som sträcker sig i tio månader.
Att träffa sitt ex efter ett halvår.
Att försöka orka resa på sig igen.
Om allt det som inte blev av.
Att inte kunna rädda varandra.
Om att känna sig ensam.
Att skaffa rebound.
Om hur viktiga vänner blir när något tar slut.
Såhär känns det.
När det tog slut.

Som någon annan sa: underligt att ingen reagerar mer på springtaxin. Kanske världens underligaste grej att be någon göra ett jobb för en och sen låta personen själv betala för jobbet. Nej fy usch. Eller närmare bestämt, det jag stör mig på är kommentaren ”inget särskilt farligt” efteråt, där du förminskar det riktiga illa i exempelvis en springnota eller att sno saker.
Ja alltså, med inget farligt menade jag mer att jag inte mördat någon eller rånat en bank. Och angående springtaxin, jag på något vis antog att ni förstod att jag var ung och dum och en engångshändelse, men det kanske inte var så självklart. Jag får dåligt samvete av minsta lilla sak och skulle aldrig någonsin komma på tanken att ta springtaxi såklart, men vi var 18 år och fulla. Här kommer historien:
Jag hade varit på Trädgården med två kompisar och vi skulle vidare till Spy Bar. Klockan var ungefär tre på natten, det var sommar och vi tog en taxi dit. Min ena kompis sitter i framsätet och börjar plötsligt må illa. Jag måste kräkas, säger hon och taxichauffören säger att det går absolut inte i hans bil så då ber hon honom att stanna vid Humlegården. Vi stannar vi kanten och helt plötsligt ropar hon SPRING till oss i baksätet och min andra kompis bara drar ur mig ur taxin och jag fattar inte vad som händer men vi springer och springer och kastar oss i en buske. Hjärtat klappar hundra slag i sekunden och jag frågar va 17 hände?!? och då hade de tydligen kommit överens om detta, pga var jättefulla och tyckte det var kul. Jag tyckte sådär, men sprang ju ändå liksom, så det var ju lika mycket mitt fel. Har aldrig någonsin gjort det igen. Det var den historien!

Hallå där Sandra. Tänkte bara fråga vilket fransserum du använder? Har alltid varit för feg för att använda något sådant men vore ju trevligt att testa tänkte jag nu för du ser ju döläcker ut!
Hej och tack :D! Jag använder en fransserum som heter Neulash. Men innan du börjar, läs kommentarerna i inlägget för många har ju dåliga experience av fransserum. Man får nog avgöra själv om man tycker det är värt det eller inte.

Lägenheten du hyrde i Paris, kan man hyra den? Såg så fin ut på dina bilder!
Nej den är inte till uthyrning längre, det var min mammas kompis lägenhet.

Hej Sandra! Jag har en fråga som säkert ställts rätt ofta, men hittar inte den någonstans. I alla fall: jag vet att du gjorde en utbildning på Berghs, men vilken? Och hur svårt är det att komma in? Är det svårt att hitta jobb efter det? Skulle vara jättetacksam för svar! Stor kram! E.
Jag gick den tvååriga reklamutbildningen som jag nu tror heter just ”reklam”. Jag utbildade mig till copywriter. Man ansöker på arbetsprover och inte betyg. Och ja, det är rätt svårt att komma in, men man ska alltid prova om man vill. Är man duktig, jobbar hårt och har en fin mapp när man kommer ut är det stor chans att man får ett jobb.

Sandra, kan man tycka om någon jättejättemycket och vilja bli ihop även om man inte riktigt vet om man är KÄR? Jag har nog inga fjärilar i magen men jag vill ju vara med honom typ hela tiden och han är världens finaste (och han tycker om mig). Tror du att jag är kär?
Kör bara kör! Bättre att prova än att ångra sig sedan att man inte gjorde något.

Jag antar att du redan gjort massa såna här inlägg förut, men jag har precis blivit singel och bor ensam i Stockholm. Mitt problem är att jag nu inte har någonting att göra på kvällarna. Mina vänner har sällan möjlighet att ses under vardagskvällar och nästan det enda jag har att göra är att kolla på tv, trixa på datorn, läsa, stirra i taket och plugga men det börjar bli lite långtråkigt nu. Så, snälla Sandra, kan du ge mig lite Stockholms-tips eller vad-man-kan-göra-i-sin-ensamhet-tips? Skulle uppskattas!
Hmm. När jag var själv som singel så brukade jag gå på bio. Det kanske låter läskigt och ensamt men är precis tvärtom! Skönt och trevligt och man kommer ut och får sitta i en mysig biograf och kolla på en film och äta popcorn utan någon som stör. Mitt bästa tips!

Är det lätt för dig att hitta killar? Alltså, du verkar ju, efter vad jag har läst, ha haft en del förhållanden med otroligt snygga killar. Mina erfarenheter är att de brukar vara väldigt fåfänga och svåra även fast de också tycker att jag är snygg. Det är ju det ytliga, men när man lär känna någon kan det vara så himla svårt att få dom att verkligen falla för en. Jag vet ju ingenting om dig riktigt, hur du är, men du verkar ha lätt för det där att ta vackra män med storm. Är det sant eller har du också det lite jobbigt ibland och inte får den du vill ha? Grubblar och jämför..
Haha knäpp fråga 🙂 Ja alltså, jag är ju lite svag för pretty boys.. Grejen med killar är att jag liksom inte riktigt bryr mig. När jag var singel och ute och såg någon som jag tyckte var het gick jag fram. Jag var sällan orolig vad han skulle tycka om mig, för just då kände jag ju inte honom och jag hade inte investerat mina känslor. Hade alltså inget att förlora. Kanske är det så att vackra män inte är vana vid det? Att någon bara raggar upp dom sådär bara. Jag vet inte riktigt. Jag säger bara hej. Men sedan när jag blir förälskad och osäker vad den andre känner blir jag blyg och analyserar varenda handrörelse, men just där i början, när man träffas. Då bara kör jag. Vill du hångla med en babe, bara gör’t. Mycket enklare än vad man tror. Och sedan angående när man lär känna någon, jag tycker att ofta såhär i vuxnare ålder är båda rätt duktiga på att känna av om kemin passar och om man tycker om varandra personlighetsmässigt och så.


Hej! Tänkte fråga hur du tar hand om dina dr martens, de med extra platå, de känns lite mer ”lackiga” än de klassiska. Ska jag använda vanlig impregnering? Puss!
Jag impregnerar de helt vanligt, funkar fint!

Dum fråga om att visa leg på krogar / barer i NY.. När du är i NY Sandra, visar du ditt pass? Eller har du t.ex ett internationellt körkort? Eller ett amerikanskt?
Visar mitt svenska pass. Dumt kanske men så är det. Har inget legg.

.

Translation. Please read by clicking ”in english” below FAQ.

paper towns.

Jag läste ju en John Green-bok på svenska för några veckor sedan och var inte helt övertygad. Men ni var så många som tyckte att jag absolut måste läsa på engelska för att förstå tjusningen, så på flygplatsen mot New York köpte jag Paper Towns.
Ni hade förstås rätt.
Men! Jag tror också att jag har kommit på varför jag var lite besviken förra gången. Jag trodde att John Greens språk och böcker var närmare typ Nicole Krauss och Jonathan Safran Foer som nästan skriver i diktform. Men så är det ju inte riktigt, Greens böcker är ju snarare roliga och snabba med en tydlig plot. Verkligen inget fel med det, tvärtom, men när jag lyckades förstå honom på något vis var det mycket enklare att komma in i hans värld.

Paper Towns handlar om Q som varit förälskad i sin granne Margo sedan tidernas begynnelse. En kväll några veckor innan de ska sluta high school knackar hon på hans sovrumsfönster och ber honom att följa med på ett nattligt äventyr. Självklart tackar han ja.

När de sätter sig i bilen visar Margo sin inköpslista med de mest märkliga grejerna. De påbörjar sedan en rätt avancerad hämndaktion mot hennes otrogne pojkvän och alla som varit inblandade. Morgonen efter är Margo spårlöst försvunnen. Hennes föräldrar bryr sig inte nämnvärt, Margo har rymt förut. Men Q inser att den här gången är det annorlunda. När han bestämmer sig för att hitta henne upptäcker han att Margo har lagt ut små ledtrådar till honom som tar honom till platser där han aldrig tidigare varit.

Jag tyckte nog mer om den här än Förr eller senare exploderar jag. Paper Towns var himla spännande, jag visste aldrig riktigt vad som skulle hända på nästa sida och jag tyckte väldigt mycket om alla karaktärer och deras jargong sinsemellan. Man gillade liksom deras kompisgäng på ett fint sätt. En både rolig och sorglig bok.
.

Translation.
Finished reading Paper Towns by John Green a week ago. I read The fault in our stars in Swedish and wasn’t overwhelmed by the book. Reading John Green in the original language was a so much better experience and adventure.

kinesiska viskleken.

Jag råkade visst glömma en del till min kameraladdare i USA så ni får stå ut med mobilfoton några dagar tills jag har löst problemet.

I lördags var jag hemma hos Jenny på spelkväll.

Vi var ett himla fint gäng som åt upp ungefär all holidaydipp som finns i Sverige just nu och drack öl.

Och spelade spel förstås. Vi lekte ritviskarleken, även kallad kinesiska viskleken.

Ett ganska förvirrande spel redan som det är, men blir extra ihoptrasslat om man är tretton personer.

Spelet fungerar precis som viskleken, men med papper och penna. Och istället för 1 mening som skickas runt, har alla ritat bilder som allt eftersom de passeras runt och ritas av förlorar mer och mer sin originalidé. Här är ett exempel där den övre är originalbilden och den nedersta hur den blev när den trettonde personen skulle tolka.
Här är ett gammalt inlägg med spelreglerna.

Här är alltså efteråt när man lägger ut bilderna i ordningen de ritades och antagligen får ont i magen av skratt för att det aldrig någonsin blir som det såg ut som början.

Finfin kväll.

Några bilder snodde jag från Michelle, Johanna, Sara och Jenny.

 

Translation. Last Saturday we were at Jenny’s place all night drinking beer and playing games. (And sorry for the cellphone pics, I have a camera battery problem that I’ll get fixed as soon as possible)

saturday equals <3-food.

Lördag, alltså igår, var en så strålande matdag. Morgonen började med att det hängde nybakat bröd från By the Bakery på vår ytterdörr. Denna lyxen att få nybakat bröd när man vaknar!

Och hur mycket som helst dessutom. Var så stressad över att bli mätt för fort så jag inte skulle få smaka på alla.

Drömmacka.

På kvällen lagade Magnus pork buns till oss. Egenbakat bröd, egenpicklad gurka och allt annat gott.

Har en fin ångkokare numera också, högst nödvändigt när man bor med någon som helst vill äta asiatiskt tjugofyra timmar om dygnet.

Hoisinsås och picklade grejer ihop = allt det bästa med livet.

Blev så gott. Dog. Nästan i alla fall.

.
Translation.
Saturday was the perfect food day. In the morning we had fresh-baked bread for breakfast and for dinner Magnus made pork buns.

bloglovin

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!