God morgon! Här kommer del 2 av era kärleksfrågor i form av en video. Alla fick inte plats förra veckan så de två längsta fick helt enkelt sin egen film.

Ungefär sex minuter of löv coming up alltså om du klickar här:

.

Translation. Q&A in Swedish about love.

God afton. Här kommer som utlovat en frågor-och-svar i videoformat pepprat med kärleksfrågor! Eller fyra frågor, mer fick inte plats, så en ny kommer nog ganska snart.

Handlar om allt från att våga ta första steget till att undvika douchebags. Kom förresten på nu att första frågan har ju inget med kärlek att göra. Oh well, så kan det bli ibland.

Här kan ni titta i varje fall, och prenumerera gärna på min youtubekanal förresten!

Translation. Q&A in Swedish about love.

Hej! Här kommer svar på lite frågor på morgonkvisten. Lovade förra gången att jag skulle publicera nästa gäng frågor i ett videoinlägg, men det gick ju åt helskotta. Har fått en blåsa i munnen som gör att jag läspar något helt sjukt. Måste vänta tills den försvinner.

Hallå har för mig att du skrev någon gång vad du använder för kamera? Men hittar det inte så skulle du kunna upplysa mig. Tycker nämligen så himla himla mycket om dina bilder, och din blogg. Mitt hjärta blir lite lättare när jag ser att du har bloggat <3333
Jag fotograferar med en Canon 700D och antingen med ett 28 mm-objektiv eller ett 50mm-objektiv. Båda fasta. Det är en helt vanlig kamera som finns lite överallt, Elgiganten och sånt. Jag redigerar i photoshop. puss för de fina orden. <3

Skulle du inte kunna berätta lite om vad dina new york personer jobbar med och vad de har för bakgrund, hur de kom dit, osv.. du behöver ju inte skriva namn om du inte vill, tämkte bara att det kunde vara kul att veta hur andra gjort för att komma dit, utbildning, och så… hur träffar man andra svenskar i new york? ha hört attt det text finns svenskföreningar, har du gått på någon av deras träffar och vad tyckte du?
När jag bodde i New York gjorde jag detta praktiska inlägg där jag berättade hur jag lärt känna mina New York-kompisar som jag hängde mest med vid det tillfället! Den har ju några år på nacken nu, men ändå. Jag lärde känna folk genom fester, kompisars kompisar etc. Det blir ju lite annorlunda när man flyttat till New York pga fast jobb, i och med att man direkt hamnar i ett sammanhang (ett kontor) och jag hade redan bekanta som bodde i New York. Har inte gått på några svenskföreningars grejer men vet att det finns och är säkert bra! kram

Vilken klockren möhippa ni ser ut att haft  jag har en fråga angående alla lekar ni leker, hittar ej någon kategori om detta vilket du borde ha då du verkar vara Queen of festspel  behöver tips till midsommar, tacksam för svar.
Här är ett inlägg om lekar som jag gjort! Alltså jag har gjort blogginlägget, inte lekarna, de har jag bara skrivit ner.

Var har du köpt den marinblå korta sweartshirten? Så fin!
Asos! Den heter typ Boyfriend cropped sweatshirt. Har den i vitt också och kan rekommendera. Om den finns kvar då. kram.

men då har ju jag en fråga! jag såg de fina bilderna från christian and linns lägenhet för ett tag sen och jag undrar bara hur hittar man en så fin lägenhet i ny? eller är det andra hand eller bostadsrätt? vad kostar det att hyra? har du några bra tips? vad ska man tänka på? och är det sant attdet sällan finns tvättmaskiner i ny läggor?
Christian och Linns lägenhet är en bostadsrätt. Det är väldigt dyrt att bo i New York, men man kan ju flytta ut långt ut i Brooklyn, eller Queens eller till och med New Jersey för att hitta billigare lägenheter. De flesta har även roomies eller bor i kollektiv. Här är ett bra blogginlägg om allt man kan tänka på när man ska flytta till New York. Ang tvättmaskin lämnade jag alltid in kläder på kemtvätten. Wash&Dry är sjukt billigt i New York. Tvättomater finns också.

Hej Sandra!
Jag undrar vad Magnus har for boksmak. Vilka ar hans favvoförfattare/böcker? Läser han lika mycket som du? Vilken genre gillar han bast? puss & kram & tack for den basta bloggen som finns <3
Magnus läser inte lika mycket som mig. Han är mer en semesterläsare. Har inte riktigt fått grepp om hans boksmak. Senaste semester läste han Knausgård Min Kamp men har även sett att han har allt från Jonas Karlsson till Per Anders Fogelström i sin boksamling. Fast mest spelar han nog dataspel.. : ) puss!

Påtal om mattor! Har du nångång specialbeställt en matta efter mått? Jag har ett knixit ställe i min lägenhet där mattan behöver va ett visst mått som inte är ett standard. Blir tokig, och lyckas varken hitta relevant butik eller tjänst via google
Ja! Jag har precis specialbeställt en 3×3 meter stor matta till vårt vardagsrum. Jag gjorde det hos Mio! Kommer visa upp den i ett blogginlägg ganska snart.

Jag ÄLSKAR att du målat er dörr i guld. Jag älskar att du vågar. Och nu apropå att våga. Jag har bestämt mig för att göra en tokig sak. Jag vill skriva en novell, en liten bok, en liten samling av korta historier som ändå hänger ihop. Ja, som du hör har jag inte riktigt bestämt mig för formatet än. Jag vet bara att jag vill skriva. Det är genom skrivandet jag fått utlopp för min kreativitet under hela min uppväxt. Tyvärr tog det stopp i samband med studenten på grund av alldeles för många tankar/känslor att hantera samtidigt och ingen tid att få dem ner på papper.
De senaste fyra åren har jag så gärna velat börja igen, men jag får en liten hjärtattack varje gång jag ens försöker mig på några meningar. Rädsla och otålighet är mina främsta fiender i detta. Jag kommer inte så långt förrän jag får skrivkramp och fastnar i tankar som säger att jag är dum som ens försöker och att jag inte har något att säga.
Hur som helst. De senaste månaderna har jag försökt fundera aktivt över vad jag vill göra här i livet. Jag läser om folk och deras passioner, hur de jobbar med något de brinner för, hur de vågat satsa på sina drömmar. Och jag har känt mig så vilse som inte kommit på vad min dröm är. Men sanningen är att jag vet, men inte vågar erkänna. Det ÄR ju skrivandet, såklart.
SÅ. För att komma till min fråga. Jag har nu bestämt mig för att våga, jag också. Jag har redan startat lite i smyg. Men innan jag hinner komma en bit för att sedan ge upp så vill jag ställa dig en fråga. Hur finner du din inspiration i skrivandet? Vilka är dina bästa tips för att skriva en kort roman? Och HUR kommer man vidare när hjärnan säger att man har fastnat.
Stort tack på förhand!
Heja dig kör bara kör! Två grejer brukar jag svara när jag får denna fråga: Nummer 1. Inspiration är som ett eget litet jobb. Det måste man aktivt leta efter själv och se till att ha i sitt liv. Jag läser mycket böcker, letar ständigt efter ny musik, ser flera filmer i veckan etc etc. Man får nog se inspiration som en del av arbetet. Att det liksom inte kommer till en, utan att man får söka upp den. Och anteckna jämt, så fort man får en idé. Nummer 2. För att inte ge upp och sluta mitt i, gör ett skelett av boken innan. Ett referat, en summering, en snabb genomgång vad som ska ske i din historia: en början ett mitten ett slut. Det är jättesvårt att bara skriva med ett tomt ark framför sig, man behöver göra mycket bakgrundsjobb först som sedan inte syns. krampuss!

Åh! Vill också ha en sådan där gigantisk beatles-tavla. Apropå, vilka beatleslåtar är dina favoriter? Älskar att ställa den frågan för att jag har så svårt att besvara den själv…
Gud så svårt. Men tycker mycket om All My Loving, Twist and Shout, Strawberry Fields Forever, Here, There and Everywhere. Fast det är egentligen omöjligt att välja. Hur tråkigt är det förresten inte att Beatles inte finns påSpotify? Så ledsen över det :'(

Hej! Jag älskarälskarälskar verkligen din blogg, tycker den är så himla fin, mysig och inspirerande! Undrar därför om inte du kan tipsa om lite fler bloggar, liknandes din? Så jag kan få ännu mer mysigt att läsa lixom <3
Tusen kramar!
Hej och tackpuss! Spana in länken i högerramen där det står ”the blogs I read”. Gjort en lång lista! puss.
.

Hej Sandra! Jag och min pojkvän brukar ligga i sängen och läsa din blogg tillsammans, vilket är så himla mysigt. Han undrar vad Magnus spelar för dataspel? PUSS
Men gud vad fint <3 Magnus spelar massa olika dataspel, men just nu spelar han mest Europa Universalis 4, Hearts of Iron III och Sim City 4 hälsar han.
.

hola! Först ville jag bara tacka dig för att du gör livet 100x bättre med din superfina blogg<3
Du, jag har funderat på att starta en blogg, måste liksom skriva av mig alla känslor och bekymmer. Men jag fastnade vid namnet och bloggportalen. Ska man döpa sin blogg till typ minasupercoolabekännelser.se eller bara sitt namn, min kreativitet tog stopp liksom.
Och det här med bloggportal, finns det någon bra gratisportal för nybörjare som är enkel att göra fin visuellt? Vilken portal började du blogga på?
Sen kommer ju hela problemet om det här med läsare, det känns ju lite tråkigt att skriv på en blogg och att ingen läser. Hur går man liksom från 0 läsare till iallafall 20, har du något bra tips?
Tack och ha världens bästa dag <3
P.S: saknar podden så sjukt mycket, hoppas, hoppas på att jag får höra den snart igen!
Hej! Jag skulle tipsa dig att spana in sajten Better Bloggers som svarar på många av dina frågor! Jag började blogga för tio år sedan och då hängde jag på blogg.se. Vet inte om den fortfarande är bra. Din blogg ska förstås heta någon som man lätt kommer ihåg, men ditt namn går ju lika fint såklart. Egentligen tror jag inte du ska tveka för mycket utan bara köra! kram och massa pussar.

 Jag som också bor i en djungel, älskar det så! Men behöver förgylla min djungel med en lika fin vattenkanna känner jag så vart har du köpt den? Har googlat utan bra resultat..
Magnus hälsar att Vattenkannan är från Granit förra året . Puss

elsker jungel! prøver å skaffe meg en slik hjemme. den kommer seg sakte men sikkert. har du fått deg en favorittplante?
Fikonträdet i vårt vardagsrum är förstås min favorit! <3

Hej! Tack för superbra blogg! Jag undrar bara vad man kan vänta sig att få betala för att sy in en tröja, så som din Ross + Rachel? Har köpt en likadan (fast Cam + Mitchell) och gillar den verkligen, men den är för stor och är osäker på hur mycket jag kan tycka det är värt att betala för en tröja. Tack på förhand och ha en fin helg!
Jag betalade 180 kronor för att sy in och upp två tröjor hos en skräddare på Folkungagatan. puss.

Hej Sandra, lyssnar du på Laura Marling eller visar Spotify fel?!
Spotify visar rätt! Tycker mycket om Laura Marling!

Citrusplantan: VART har du köpt den?! :O
Magnus köpte den på den lilla blommarknaden på Tjärhovsplan. Men ser små citronträd i nästan alla blomaffärer. Lycka till!

Hej fina Sandra! Satt och kollade runt på Mira, din systers instagram och såg då att hon ju är syster med Tilde Fröling, men du har aldrig skrivit om Tilde som din syster fastän du skriver om Mira som din syster? Varför?
Hej! Det här får jag förklara ibland, hehe. Förstår om det är knixigt men häng med nu:
Mira och Tilde är systrar. Mira är min styvsyster, men Tilde är inte det. Det är för att Tilde och Mira delar mamma men inte pappa. Och det är Miras pappa som är min styvpappa. Alltså har Tilde en mamma och en pappa som inte har något alls att göra med min familj. Det är klart att jag känner Tilde och tycker hon e gullig och så, men vi är inte styvsystrar som jag och Mira. Hänger du med, fattar om det är krångligt.

Förlåt, nu har det varit så där lång tid sedan som jag svarade på kommentarer. Ibland blir det så. Har dock börjat svara i själva kommentarsfältet i inläggen lite då och då igen om det är korta frågor. Så ni vet. Här kommer hur som helst ett gäng frågor och undringar. Fler kommer i videoform om några dagar!

Ang kokboksinlägget:
Det känns som att merparten av dina blogginlägg numera har karaktären av uppräkningar. Det är uppräkningar av dina ägodelar, nyinköpta eller gamla, uppräkningar av saker du ätit, uppräkningar av böcker du läst och filmer du sett, uppräkningar av roliga länkar o.s.v. Sällan får man ta del av dina tankar och känslor som förut, förutom när du länkar till en krönika eller en intervju. Du visar fortfarande delar av din vardag, bildinlägg från utekvällar och resor och liknande, men detta är också främst uppräkningar av vad som har hänt, vem du träffat, vad som åts o.s.v. med ett starkt bildfokus – inte text.
Är detta en medveten förändring av bloggens innehåll, kanske på grund av att du känner att du vill vara mindre privat eller för att läsare har efterfrågat sådana här inlägg? Eller en omedveten förändring som beror på tidsbrist, på att du sätter din skrivenergi i bokprojekt och krönikor eller nåt annat? Alla anledningar är såklart lika okej och det är ju inget konstigt med att innehållet på bloggen förändras med tiden, men jag blev nyfiken på ifall det finns en medveten tanke bakom. Kram!

-> När sommaren närmar sig får jag alltid kommentarer om att min blogg blir sämre. Så har det varit varje år. Jag tror det är för att jag gör mer grejer och sitter mindre framför datorn, så då får ni följa med på mina upptåg istället.
Dock försöker jag lösa det genom att ta skrivjobb som exempelvis novellen jag skrev och såklart mina krönikor varannan vecka. Jag ser de som 100% innehåll i bloggen. Det spelar ingen roll att de även ligger någon annanstans, jag skriver ju för er.
Jag tyckte idén om att visa upp mina kokböcker var rolig. Och jag gillar listor i överlag och sådant!
Jag blir ledsen och lite stressad när du bara säger att det är uppräkningar, för jag ser det verkligen inte alls så.
Mina inlägg om mina vardagar och vad jag har för mig har alltid varit ett stort bildfokus, under alla de tio år jag bloggat.

För säkerhets skull backade jag några år i bloggen för att kolla skillnaden. Och bildfokuset och textinnehållet är precis den samma egentligen idag som för fyra år sedan. Förutom att jag bloggar mer nuförtiden. Och jag skriver längre texter nu än vad jag gjort på länge (minst en varannan fredag blir det ju i och med krönikan, samt svar på frågor-inläggen) och jag sitter verkligen flera timmar om dagen och pillar med bloggen, vilket jag inte hade tid med när jag hade heltidsjobb på byrå.
Jag tar ofta idéer från ”önskeinlägget” där ni fick bestämma rubriker. Till exempel var ”alla mina kokböcker” något flera ville jag skulle skriva om.
Min blogg har alltid haft ett stort bildfokus, alltså jämt. Sällan har jag haft längre textinlägg där jag berättar om min dag på något annat sätt. Textinlägget har i sådant fall varit i krönikeformat.
men å andra sidan,
Du skriver: ”Det är uppräkningar av dina ägodelar, nyinköpta eller gamla, uppräkningar av saker du ätit, uppräkningar av böcker du läst och filmer du sett, uppräkningar av roliga länkar o.s.v. ”
Och det är nog sant. Alltså: det där du beskriver ÄR min blogg. Jag skriver om vad jag har på mig, om mat jag äter, böcker jag läser och filmer jag sett, saker jag gillar och äventyr jag hittar på. En liten kombination av olika saker jag tycker om, tänker på och gör. Skulle inte säga att det är uppräkningar, utan liksom helt enkelt att jag skriver om grejer jag gillar.
Sedan vill jag bara poängtera att man kan ha bloggdippar. Det går upp och ner när man gör något varenda dag året runt. Kom hemskt gärna med förslag på blogginlägg! Ingen blir gladare än jag över det. Det är så himla mycket härligare om ni tipsar än att skriva att jag tröttnat på att blogga, för jag gör verkligen mitt bästa för att det ska va härligt härinne.
.

Hej Sandra! Kan inte du sätta ihop en önskelista på saker du hade önskat dig om det var du som tog studenten om någon vecka?

-> Kommentaren K svarade dig så himlans bra att jag skulle vilja lyfta upp den till alla som funderar på samma fråga:
Till Amanda som frågade om studentpresenter: Mitt tips är att verkligen tänka på vad du vill ha och hur din situation ser ut. Man måste inte önska sig köksgrejer och guldsmycken! Jag önskade mig saker som en riktig backpackerrygga och hikingboots för jag ville iväg och resa och hade inga planer på att skaffa lägenhet. Nu är jag 26 och ska först nu flytta in i lägenhet med eget kök (har bott i korridor) och är så glad att jag inte har en massa maskiner och tallrikar som 1) säkert hade varit omoderna (maskiner dvs) och 2) inte alls hade varit i den stil jag gillar nu! Så tänk över din situation och vad du har nytta av just nu! Kram och njut av studenten!

Jag och min Simon är en sekund ifrån att klicka hem dina bestick tillsammans. Men före vi gör det undrar vi:
1. Är de tunga i handen eller känns de nästan som plastbestick?
2. Är skeden jobbig att få in i munnen pga dess diagonal?
3. Funkar kniven bra fasten det finns så liten skäryta på bladet?
Tack för tipset och en BRAAA blogg!

-> Hej och puss! Här kommer svar:
1. De är rätt tunga i handen. Eller alltså: de känns inte som plastbestick om det är det du oroar dig över.
2. Nä jag tycker inte det hittills iaf.
3. Den funkar helt okej, men inte toppen i typ köttbit.
puss!
.

Undrar bara hur strumpbyxorna fr Filippa K är? Håller de bra? Om inte, Var hittar jag bra slätstickade strumpbyxor av bra kvalité??

-> Kan verkligen rekommendera Filippa K:s strumbyxor. Håller superbra och är sköna. Wolfords är också bra (men väldigt dyra, håller dock 4-ever). A.P.C. har också bra. Vet inte riktigt var annars du ska leta. Jag köper mest strumpbyxor på Asos, H&M och Twilfit.
.

Hej! Älskar dina krönikor och dina noveller (och även din bok såklart!) och undrar om du har något tips på hur en börjar/avslutar noveller/krönikor? Vill börja skriva igen men känns som att jag liksom..glömt språket? Kanske beror det på att skolan drar all min kreativitet men jag känner bara att jag inte har svenskan med mig tidigare som förut. Vilket jag tycker är synd, eftersom jag älskar att skriva.

-> Hej och puss! Oroa dig inte för skrivandet. Tycker du om att skriva kommer du hitta tillbaka till det. När jag skriver krönikor brukar jag först göra en minisynopsis där jag först skriver ner krönikeidén, och sedan vad man ska lämnas efter med när man läst klart den. Typ:
”Att flytta ihop. Ska handla om att göra en stor läskig sak och sedan inse att det är enklare än alla fåniga regler man haft med killar innan.”
Det är ju bara du som ska läsa synopsen så ingen annan behöver ju fatta. Det är mitt bästa tips tror jag. Samt att läsa jättemånga andra krönikor som folk skriver!
.

hej sandra!! har en fråga till dig om klackskor. känns som att du (och typ alla andra) har slutat använda klackskor, och bara undrar lite vad du tror att det beror på?? tänker att du hade det jämt förut, och minns att du skrev att du aldrig gick ut (asså klubb typ) utan klackar i stockholm men att du kunde göra det i new york? eller om det var tvärtom. men tror du att det liksom bara har med modet att göra? eller kan det tänkas vara ett resultat av ett utökat feministiskt medvetande?? oavsett tycker jag det e SKÖNT pga kan ej gå i klackar, men är rätt ung så har liksom inte varit med om denna övergången. vore bara intressant att höra vad du tror, o även om du märker skillnad i sthlm o nyc nuförtiden. Puss puss!!!

-> Hej! Jag vet, hade ju klackar jämt förut! Jag tror absolut att det har med modet att göra. Knappt någon jag känner går ut med klackar längre. Det började försiktigt vid 2010 och sedan har det långsamt dalat. De högklackade skorna blev klumpigare och klumpigare, tills de blev typ raka platåer tills de sedan började sjunka ner till sneakers typ. Hehe. Kommer ju lätt förändras igen om några år. Men för tillfället är det helt strålande skönt att konstant ha på sig bekväma skor.
.

Det har inget alls att göra med inlägget utan jag har en annan fråga. Du la upp ett klipp på en tjej som dansade sig fram över gatorna (funk-liknande) för ett tag sedan och skrev något i stil med att du skulle lära dig det. Vart hittar jag klippet?!?!?! Och hur går det för dig förresten?
Peace

-> Tadaa:

ps det går svindåligt för mig.

Brickan som barsakerna bor på är ju väldigt fin. Var kommer det ifrån?

->Jag fick den i ett bud en gång, så ingen aning var den är ifrån men tycker också mycket om den!
.

HAHA på snubben som kikar upp ur din bröstficka på jeansjackan. Måste förresten införskaffa en liten bar som Magnus har, såg awesome ut. Kan iofs bero på att jag skriver min C-uppsats nu och önskar att hellre vara full. Men undrar: vad är det i den svarta glasburken (den som kapsylöppnaren ligger på)?? Puss! <3

– > Det är inte vilken snubbe som helst – det är Chuck Norris! Vad som ligger i den svarta glasburken (två bilder upp) är inlagda körsbär!
.

Hej Sandra (och alla andra!) Jag har sån himla ångest över min och min killes resa som vi ska göra i augusti. Vi åker nämligen till Toscana och vill så himla gärna bo på lantgård, vingård eller b and b men jag vet verkligen inte vart det är bäst att bo? Jag vill ju kunna utforska lite och åka runt, vilket område rekommenderas? Vad heter det boendet dit du och dina kompisar ska åka? Tänker att jag åker ju en månad senare, så vi ska ju inte tränga oss på eller så. behöver verkligen all hjälp jag kan få! pleeeeease

-> Oj jag vet verkligen inte. Jag har bara varit i Italien en gång på riktigt egentligen och det var förra sommaren i Cinque Terre (på bilden) med Magnus (här och här är de inläggen). Jag förlitar mig helt på mina vänner jag ska bo med i Toscana nu, jag kan ingenting och har inte ens körkort. Här är länken till vårt airbnb-boende i alla fall.

.
Vet att du har en guide till New York och sådär, men då den är väldigt stor och inte helt ny så undrar jag om du skulle kunna säga typ topp fem barer, klubbar och restauranger? Vore jättesnällt men förstår om det är svårt!
Åker dit om nån vecka för första gången och det är så svårt att veta vart man ska ta vägen i en så stor stad med oändliga möjligheter och alternativ. Puss
-> Barer: Maison Premiere och Iona. Båda i Williamsburg. Googla även rooftopbarer på Manhattan!
-> Restauranger: Mary’s Fish Camp, Rosarito Fish Shack, Birds and Bubbles (<- de serverar bara fried chicken och champagne : )), Buvette och Schillers.
-> Klubbar vet jag inte! Det ändras liksom hela tiden så har inte så bra koll. Var på Le Baron när jag var där förrförra veckan. Det var kul! kram.

Tack för en superblogg som aldrig gör en besviken!
Jag har kikat lite i din New York guide.
Jag och mamma planerar nämligen att åka till stan som aldrig sover nu i juni och funderar lite.
1. Är juni helt fel årstid att åka till New York?
(Hade gärna åkt på hösten men mamma har så svårt att få ledigt då…)
2. Har dina vänner några fler bra tips på hotell/hostels med ok läge?
(Såg att du tipsade om The Jane och The Ace men tänkte om du möjligen hade lust att höra om det fanns några fler tips. För som jag fick för mig så brukade du själv ha turen att kunna bo hos vänner mest?)
3. Har du några typ top 5 must see, som man borde kolla upp, om man bara är där ca 6 dar?

-> 1. Nej såklart inte! Det kommer va ganska varmt med det gör ju inget!
2. Jag är så otroligt dålig på hotell i nyc alltså, alla får hemskt gärna tipsa i kommentarerna!
3. Kolla svaret här ovan! Rekommenderar även att gå längs med High Line, pga fint med park som svävar ovanför marken. Promenixa i Central Park, upptäcka Williamsburg (kolla om marknaden Smorgasburg är när ni är där!) samt att fika i Nolita (kanske café Gitane). puss

.

Snälla hjälp mig! Jag såg en film för ganska länge sedan och jag är rätt säker på att det var du som tipsade om den i din blogg (det kändes iallafall som en film för dig) men nu kan jag inte hitta den. Jag har gått igenom hela din ”film och tv”-kategori på din förra blogg, men hittar den inte någonstans.
Det jag minns är att den utspelar sig på high school, en lite nördig kille blir kär i den populära tjejen. Hon lurar (tror jag) honom till att dejta en annan nördig tjej istället. Jag tror att hon har mörkt, lockigt hår. Lite då och då bryts filmen med teckningsliknande fantasibilder, till exempel ser den nördige killen sig som en superhjälte ibland. Om jag inte minns helt fel är det en bil med i filmen som har ganska stor plats i handlingen.
Andra scener jag minns är att de sitter på en ganska sliten diner (killens mamma och pappa hade sin första dejt där) och någonting händer med tjejens klänning så att hon springer in på toaletten och gråter, han lånar sin jacka till henne som hon kan knyta runt midjan.
När han väntar på att hon ska göra sig klar inför dejten passar han på att fisa i vardagsrummet, högt, ljudligt och länge, då han inte märker att tjejens familjemedlemmar sitter i samma rum.
Det är något med att bilen ska köra utför ett stup också.
Har du någon aning om vilken film det här är? Jag har letat som en galning!

->Har SÅ funderat på vad detta kan va för film. Har ingen aning alltså, men vill verkligen se den!
.

Alltså, blir du aldrig bakis?! Jag kan gå på galej som en galning visserligen men du verkar alltid så pigg och fräsch! Tips???? Dricker du inte så mycket eller har du någon bakiskur?
Ps vore det inte festligt om du hade ett inlägg där alla får tipsa om bästa bakiskurerna, dagen-efter-ångest etc etc så kan du sammanställa dem i ett annat inlägg!

-> Jo, jag var jättetrött och bakis dagen efter Tictail-festen i New York. Gud. Men det känns så himla onödigt att skriva det när ganska många unga personer läser härinne. Min blogg är tillräckligt alkoholromantiserande som den är och vill inte uppmuntra till överkonsumtion av dryck. Men med det sagt så är ett bakistips till exempel att jag i princip aldrig dricker sprit. Jag dricker bara öl och vin. Jag försöker också alltid ta resorb innan jag går och lägger mig. Plus tycker inte att det är sådär jättekul att vara stupfull utan jag älskar ju själva minglandet i festandet, och då måste man ju kunna va någorlunda klar i huvudet : )
Dagen-efter-ångest är asjobbiga grejer. Jag och Michelle pratar om det mycket i vårt avsnitt singelpodden, och så har jag skrivit en krönika om det en gång här! puss.

.

Kommer det ett inlägg om 1984?? Känns som en måste läsa den men har hört så himla mycket blandade omdömen

-> Yes det kommer! Läser så himla mycket just nu så känns som det blir bokinlägg varenda himla vecka. Men det kanske är okej?
.

Hej sandra! Jag antar att du har storlek s i din ross+rachel tröja, för du verkar vara ungefär i samma storlek som mig och jag tänkte beställa den i s. Jag bara undrar om du har sytt upp den på nåt sätt eller om den är kort i sig?
Älskar din blogg och har följt den flera år nu. Kram!

– > Hej och puss! Jag har sytt upp den och sytt in den hos en skräddare. Den är egentligen rätt lång och stor.
.

Jag vet att det finns en fantastisk niotillfem-kompis-facebookgrupp i Göteborg som startades för ett tag sen (och jag har träffat så roligt folk genom den) men jag undrar om du eller dina läsare vet om det finns någon i London med?
Jag flyttade till London för 9 månader sedan och saknar att ha kompisar, någon att skratta och dansa med, som gillar att gå ut och utforska Londons gator och hemliga små magiska butiker.
Om någon av er som läser bor i London och känner att ”wiho jag vill också lära känna nya människor!!!” Så kan ni kontakta mig på daniellaaberg (at) hotmail.com. Kan bjuda på en öl eller så. Xx

-> Hör av er till Daniella hörrni!
.

Åh, jag blir nyfiken på att få ett betyg på det där med filmjölk på krukorna. Blev de finare? Och på vilket sätt?

– >Det ska ge krukorna patina. Hittills ser jag inte speciellt stor skillnad men Magnus säger att vi måste ha tålamod.
.

Hei Sandra, hva er Joakim sin nye yndlingslåt? Er alltid på utkikk etter bra musikk, så er nysgjerrig

-> Han satt och lyssnade på den här!

.
har du tips på några fina väskor man kan ha på gymmet (ev weekend)? vad använde du innan du hittade head godisväskan?

-> Jag använder bara vanliga tygväskor som gymväskor. Weekendbags har jag hittat fina på Asos. Sedan tycker jag att APC, Filippa K, COS och liknande märken i den prisklassen ganska ofta brukar ha fina weekendbags. kram.
.

(ang Paris-filmen) Halloj! Så himla mysig film. Jag sitter bara och undrar hur mycket av det där som är iscensatt, eller är det så att alla klipp är sådär härligt spontana? Har aldrig förut egentligen tänkt på möjligheten att dokumentera med hjälp av film, men det blev ju så väldigt fint så jag ska pröva snarast möjligt! Tack för fin efter-skolan-läsning för övrigt <3

-> Det som ser iscensatt ut är iscensatt typ. : ) Exempel som när jag Pontus och Gustav står och garvar i regnet. Då ropade jag på dom och sa ”nu ska vi ha askul framför kameran så det blir ett fint klipp!”. Vi började ju skratta på riktigt efter ett tag förstås, så som det blir. Jag klippte ihop två minuter av säkert en halvtimme film, så då är det lätt att göra att något ser konstant härligt ut : ) Tycker absolut att du ska pröva snarast möjligt! kram
.

Måste ändå inflika att det finns folk som har så extremt lite och din blogg har blivit lite ”vidrig” nu när du börjat nämna allt du får gratis. Rika som får mer är inte charmigt. Okey att skriva om arbetstillfällen bloggen skapar som designjobb, tidningsuppslag etc. Men att bara rada upp materiella saker företag slänger på dig är inte fint. Förstår att du får presenter men kanske du skulle undvika att nämna att de är gratis eller starta en auktion med saker du fått som går till välgörande ändamål ? Glad för din skull men inte går du väl runt och nämner vad du får gratis IRL? Så varför göra det på ett forum där din röst blir hörd och så många människor (i olika ekonomiska situationer) läser och ser upp till dig. Finns får mycket sociala mönster/uppdelningar p.g.a.materiella saker idag, speciellt hos yngre.

– > Alltså, jag nämner inte att jag fått grejen gratis för att stajla, utan jag nämner att jag fått det gratis för att det är lag på det. Annars är det smygreklam. Bud och sådant behöver man inte berätta om man fått eller inte (som jag förstått) men det känns ju aslurigt att inte säga det till er. Så det handlar inte om att rada upp grejer, utan det handlar om att vara tydlig. Tycker det är så onajs med bloggar som så uppenbart fått prylarna gratis men låtsas inte om det inför sina läsare.
.

När Magnus hälsade på dig i Paris och ni knappt kände varandra.. bodde han hos dig då eller bokade han eget boende? Är i samma situation nu nämligen. Känns väldigt intimt att direkt ”bo ihop” samtidigt som om man inte har någon annan anledning att vara där, är det svårt att dra något realistiskt alibi (”bor hos en kompis”-typ).

– > Han bodde hos mig! Tyckte inte det var så konstigt, eftersom han åkte dit för att vara med mig. Så jag röstar för! Ni skulle ju kunna ta in på hotell den helgen hen är där eller något, och bo på hotellet tillsammans? Lycka till och have fun med hångel.

ALLTSÅ SANDRA jag måste få veta vem din pariskompis Kris är!!!! LIKSOM vad gör han?!?!?! Har han ig? Blogg? hemsida? VERKAR SÅ JÄVLA COOL mvh
.
-> Han är frisör i Paris och jag har känt honom sedan jag var 18 år. Han heter krisneko på instagram (har precis skaffat det!). kris är det franskaste jag vet ungefär. Om du klickar dig in i min kategori ”Paris” så finns de tre månaderna då jag bodde i Paris samlade där. Då hängde jag och Kris jämt! kram.

.Är det allt försent att få tag i din jeansjacka, eller något annat från din kollektion? Är så sjukt ledsen över att jag inte tog tillfället i akt att få tag i något. Hoppas att det inte är försent. Tack för superfin blogg <3

– >Maila JC! Jag vet att de har lite på sitt lager.  Uppdatering: Nu hörde JC av sig och allt är nu slut. Hoppas några av er hann ^^

Alltså blir alltid så orolig när jag ser att du har din jeansjacka på dig pga. du har ju bara en. Får smått panik över att den kommer älskas sönder så småningom. Önskar du kunde få ha en utav dina jeansjackor att titta på och stolt tänka ”den här har jag designat”.

– > Haha jag vet! Fick en liknande kommentar förra sommaren (var det du också?). Blev så himla stressad pga du har helt rätt i detta så gick in och köpte en till på hemsidan. Så har två nu! En som får sparas till framtiden när jag stolt kan tänka att jag har designat den : ) puss.
.

Måste bara dela med mig av en grej jag gjorde igår, och då tänkte jag på dig Sandra och alla gånger du tipsar om att bara KÖRA, ang att prata med snygga människor osv. Hade vernissage med min klass för vår examensutställning och då kom killen jag hade världens crush på i ettan och kollade, och så började vi prata om en tavla jag målat osv osv. Senare på kvällen så la jag till honom på facebook för då tänkte jag på dig och kände bara att fan, han är jävligt snygg och skit samma om det inte blir något, om jag vill att något ska hända måste jag gör något. Frågade vad han tyckte om utställningen, och det första han skrev var att det var trevligt att träffa mig och ifall jag vill fika med honom någon gång (vilket vi ska göra imorgon!) Så till alla andra som velar: BARA KÖR. Det är inte så farligt som en tror xxx

-> WOHO!

Trodde aldrig jag skulle bli en av dom som spiller ut sina hjärtan här och frågar massa frågor när du bara skrev ett vanligt inlägg om ditt liv.
Men såhär är det, gjorde nyss slut med en söt kille och jag mår såklart skit. Men grejen är att vi kände inte varandra så länge, det var inget långt förhållande och jag har känt det här innan så jag vet att jag kommer komma över honom, det känns inte så nu men jag vet att han kommer inte alltid vara den vackraste som någonsin funnits. MEN något jag Inte vet om det kommer försvinna är det här med att lita igen. Innan honom va jag väl alltid liiiite svår att komma nära men med honom var allt så lätt, han sa åt mig tusen ggr att han ska va den som ska ta hand om mig, få mig må bra, jag låg i hans säng när jag sa att jag kände mig trygg och han sa att det borde jag. För i helvete, han va i min stad när han tittade på mig och sa nu är vi ihop du behöver inte oroa dig, det är du och jag punkt, sen gick det knappt en vecka innan han tog bort allt. Bara sådär.
Long story short, kommer man över sånt här?? Nästa gång en kille skulle säga snälla saker så skulle jag bara tänka att han ljuger/kommer ändra sig när som helst (det har inte bara hänt med honom utan så många gånger innan både mig och mina vänner). Och jag vill inte bli kall igen, ha svårt att lita på folk, vara en negativ person men h u r kan man återhämta sig från detta, jag fattar inte. Innan var jag rädd för att en kille skulle gå från 100 till 0 men han tog bort den rädslan och gav mig tusen anledningar att känna mig trygg.. Får sån ångest och hjärtklappningar så fort jag tänker på alla snälla ord man kan säga och sen bara ta bort det, är man dömd att vara kall och osäker fastän man inte är sån egentligen?? Vill liksom inte hålla på och tänka nästa gång ”oj tänk på vad du säger så du inte skrämmer iväg killen helt plötsligt, va lagom snäll, lagom rolig, lagom självständig” jag e inte lagom nånstans hur gör man??
→ Hej fina. Tyvärr finns det så vitt jag vet inga magiska knep för att komma över någon. Att våga lita på någon igen tar tid. Men det kommer att ske. Man blir bränd, men man reser sig upp. Man gör det, fastän det känns helt omöjligt. Man gör det för att människan är funtad så, för att man går på överlevnadsinstinkt och kroppen repar sig efter ett tag för att den måste. Det kommer din också göra. Man vågar lita på folk igen därför att en enskild individ är inte lika med alla människor och även om någon kille snackar så betyder det inte att alla gör det. Du kommer nu bygga upp dig själv som en starkare EGEN person och nästa kille behöver kanske inte alls ta hand om dig, det kan du göra bra själv. Och den känslan är ännu mer magisk. Och vet du, det är hundra gånger viktigare och härligare att våga kasta sig fritt och bli kär än att gå runt och inte våga något alls. Vad är det för liv liksom? Här är mina bästa komma över-tips. puss.
.
Hej! Du är ju fantastisk. Har precis upptäckt det här med pinterest men är väldigt vilsen i det hela. Hade för mig att du skrivit något inlägg om det men kan inte hitta det. Stämmer detta eller har jag drömt det?
→ Hej puss! Det stämmer typ, du hittar den här.

när ska du skaffa kanin igen? skulle passa så himla bra in i din lägenhet med en liten kaninis.
→ Haha tack! : ) Blir nog inga fler kaniner i mitt liv. SÅ gulliga men är lite rädd för dom..

Hej! Jag har en fråga som du kanske är bäst att svara på för du är den bästa kjolbäraren tror jag. Hur tusan lyckas en hitta en kort svart plisserad kjol? Jag har letat i evigheter och hittar ingenhimlastans. Vet du någon affär/hemsida som har en? Tacktack och älskar din blogg!
→ American Apparel har. puss och tack!

Hej Sandra. En fråga! Jag har under det senaste året haft väldigt mycket i skolan och på mitt extrajobb + skaffat pojkvän. Jag har haft väldigt lite tid att hinna träffa mina vänner och det blir inte bättre. Är uppe i varv jämt. När jag väl har ledig tid gör jag helst inget, typ tittar på serier med min pojkvän eller bara surfar runt på internet i sängen eller tom bara ligger i sängen och rensar mina tankar. Problemet är att mina vänner tar detta som att jag bortprioriterar dem. Det är ju i princip det, men jag behöver min ensamtid för att inte bli galen. De är sjukt oförstående ang. att ha både ett jobb och studera heltid och pikar mig jämt om att jag inte hinner ses utan är ”för viktig” för dem. De tycker även jag är största toffeln för jag har tid för min kille, men det är liksom för vi sover ihop och äter ihop och gör ensamgrejer ihop, typ som du och Magnus verkar göra. Vill ju bibehålla en bra relation med mina vänner men hur fan gör man? När vi väl umgås känns det som att jag gör det för att jag måste och inte vill, det är så jobbigt att känna så…
→ Hej! Kompisrelationer måste man vårda och ta hand om om man vill att de ska hålla. Om dina kompisar verkligen säger till att de saknar dig tycker jag att man ändå ska ta det på allvar. De vill ju vara med dig. Men! Med det sagt så låter det ju som att du har väldigt mycket just nu. Ibland hinner man inte allt, och det är okej. SÄRSKILT när man har ett extrajobb och studerar heltid. Gudars skymning jag fattar. Säg det till dina vänner! Man fattar! När jag har haft kompisar som haft massor under en längre period har jag varit införstådd i det och väntat på dom. Förklara för dom. Förklara på riktigt att du inte får ihop det just nu, att du är så pass stressad att när du väl är ledig vill du bara ligga i ett tyst rum och titta upp i taket. Det är helt okej, men säg det till dom liksom. Så de förstår att det inte handlar om en pojkvän/kompisgrej. Puss! Och ta det försiktigt med allt jobbande och pluggande.

Undrar var ditt genomskinliga paraply kommer ifrån?? Så fint att de e genomskinligt å så praktiskt att det liksom böjer sig runt en så man slipper blötas ner av sidoregn.
→ Tack! Det är inte mitt, det var någon som glömde det när jag hade fest en gång. Så ingen aning tyvärr.. puss.

Hej Sandra! Föreförsta, du är typ den coolaste i Sverige, på rikt asså. Så då vet du det. Hur som haver, jag hade så sjukt gärna velat ha din bok signerad av dig, vet inte ens om det är möjligt, speciellt inte då jag bor ända uppe i Luleå liksom. Är det möjligt att ordna på någe vänster? Värt att fråga iallafall
/Trogen bloggläsare sedan solglasögons-klämman var obligatorisk i ditt hår
→ Åh! Tack så mycket <3 Alltså jag önskar jag skulle kunna ha en lösning på detta problem men jag sitter ju liksom inte på mina böcker utan det gör förlaget. Och jag VET hur fullkomligt urusel jag är på att posta grejer och få iväg saker i tid.  :*( felåt. Men om du någon gång är i Stockholm (eller jag i Luleå). Hör av dig till mig! Så ses vi och löser. puss.

Men här kommer den: jag minns att du skrev att mattan i ditt vardagsrum var från Marrakech. Antar att du valde ut den när du var i Marocko och sedan skickade över den. Hur gjorde du för att få den levererad till Sverige? Hur mycket kostade alltihop (själva mattan + frakt)?
→ Checkade in den som ett extra bagage!

Hej. Många bra frågor och många, många fina svar om när ens hjärta blivit krossat och om det är okey att man inte vill duscha längre. Men jag saknar bra frågor och fina svar om när man är orsaken till att en person inte vill duscha. Jag har precis gjort slut med en jättebra person. Personen i fråga är förkrossad, arg och vill inte ha någon som helst kontakt med mig. Jag mår så dåligt över detta. Vad fan gör man nu? Jag har ju också blivit av med en människa som jag har haft i mitt liv, men det är mitt fel.. Jag är så förvirrad och osäker. Kloka ord uppskattas.
→ Hej! Jag har skrivit om när jag gjorde slut en gång här. Jag tror på att låta personen man gjort slut med få vara ledsen, få ringa och fråga och undra. Att hen ska få någon slags förklaring på något vis. Eller som i ditt fall: bara få vara arg. Om hen säger att hen inte vill ha någon kontakt får man nog acceptera det till en början. Även om det gör ont i dig också. Det är så svårt med break-ups, alla gör sitt bästa för att överleva, tror kanske den som dumpat ibland får bära ett lite tyngre lass till en början. Heja heja du klarar det. puss.

Hej Sandra! Du svarar så bra på alla kärleksfrågor. De flesta handlar om att våga ta initiativ med sin crush, eller om man är i ett förhållande: om man ska göra slut, eller om man har gjort slut: hur man kommer över någon. Du har ju till exempel skrivit hjärtkramande texter om att göra slut med L och att bli ihop med M. Men du skriver sällan om killar du dejtar, som Adrian? Jag förstår att det är personligt såklart, men kan du inte skriva mer om dejtande allmänt? Eller en krönika om någon anonym erfarenhet från dejtande – det där som är mellan one-night-stand och pojkvän? Jag tycker att det är så svårt, det där jädra in-between! Ingenmanslandet. När man inte vet vad man känner än, om det är värt att satsa, hur den andra personen ser på relationen, om det är tidsfördriv eller på-g, hur man tar det till the-next-level, när man blir exklusiva, eller när man inser att det inte leder någonvart och vill avsluta det men inte riktigt vet hur man ska dumpa den man dejtar utan att det låter som att man gör slut fast man inte ens är tillsammans. Hur man släpper in någon tillräckligt för att ge det en chans, fast man knappt känner varann och det inte finns några trygga ramar av commitment. Allt sånt! please please.
→ Hej hej! Anledningen att jag inte skriver om dejtande är ju för att 1. Allt är helt nytt då och inget man pratar med för 100 000 människor. 2. Respektera privatlivet för den man dejtar. Jag har skrivit ganska många dejtkrönikor som jag sen aldrig publicerat för de känns så.. privata? Det är precis som när jag och Magnus blev ihop, gick ju inte ut med det i bloggen förrän efter flera månander. Allt är så skört då. Hemligt på något vis. Vi får se hur jag gör, hoppas du fattar. puss.

Ställt denna frågan jättemånga gånger men du svarar aldrig! Undrar bara lite kring om du haft någon erfarenhet i att vara/tro att man är kär? Är nämligen så att det är en kille på min skola som jag haft en crush på huuur länge som helst (vi snackar år). pratat någon enstaka gång men känner inte honom ALLS. Men min crush går verkligen inte över och blir så nervös när han är i närheten känner mitt hjärta dunka i öronen? Fattar inte, han kan ju vara typ världens kassaste människa hur kan jag känna såhär? Kommer typ fortfarande ihåg när jag såg honom första gången? Tror du jag inbillar mig eller något för känner ofta att jag vill ha någon du vet? Skulle vara kul att höra om du vart med om liknande eller så! kram!
→ Ibland blir man kär fastän man knappt vet vad han heter i efternamn. Herregudars det är superknäppt men på ett annat sätt helt rimligt. Jag är precis likadan. Särskilt som tonåring, kunde gå runt och tråna efter killar jag inte visste någonting om. Det kommer liksom gå över om han visar sig varje Sveriges kassaste. puss.

Angående det där men att fråga sin partner innan man köper inredningssaker har jag också funderat över. Hur gör ni Sandra?
Om det är lite större grejer som lampor/mattor frågar jag alltid min sambo men jag vet ändå att han inte har någon känsla för inredning så i slutändan blir det nog jag som bestämmer här hemma :/ om han fick inreda skulle det nog bli typ svarta väggar och hårdrock
→ Haha åh svårt :/ jag och magnus har liknande inredningssmak så vi pratar kring grejer vi köper. Ibland övertalar jag honom hehe..Men vi har liksom inte problemet att han vill gå åt rakt motsatt håll. I slutändan har jag dock sista ordet i och med att jag liksom äger lägenheten. Men jag skulle aldrig köpa något han inte tyckte om ändå. Lycka till i alla fall, kanske kan ni mötas någonstans? puss.

Translation. Read in google translator by clicking the google translator link just below my profile to the right.

photo source.