vecka 4.

Så var det ny vecka igen. Idag hoppar jag och Jenny på ett plan och reser hem till Stockholm.

Har varit mycket uppfriskande att befinna sig någon annanstans i en vecka, särskilt under en så trist månad som januari. Den här veckan som kommer nu är också ganska händelserik. Jag har fått redaktörens synpunkter kring min novell och ska fixa det under dagarna, jag ska gå och se Alex och Sigges nya show, jag ska ut och äta med Nina och Alexandra, kanske dricka öl med en kille från tinder (om jag vågar. har ej vågat träffa någon tinderman än) och jag har blivit bjuden på lunch hemma hos Siri. Ganska många bra grejer.

Jag skrev i min dagbok den första december: ’längtar tills jag vänjer mig med det konstanta i att ha ont. det brukar ta någon månad eller två, i alla fall de förra gångerna.’ Nu känner jag att jag äntligen nått dit, vilket är något slags framsteg antar jag. Jag får inte längre panik av sorg utan har istället vant mig vid detta konstanta molande. Jag är olycklig, men det är får väl vara så nu då. Man dör inte. Man fortsätter framåt bara. Det är som att något litet inuti har gått sönder, en flisa som skaver mot huden, men hur många människor är hela egentligen? Typ ingen. Jag gråter ens knappt längre, bara när jag råkar bli för full och scrollar för långt bak i bildarkivet på telefonen. Men nu är snart alla bilder raderade.

Och om 60 dagar börjar sommartiden.

photo source.

i fredags när vi tog tåget till Paris.

cap d'antibes

I fredags plockade jag och Jenny grapefrukt från trädgården, skar i skivor och la i en plastpåse som matsäck. Vi skulle nämligen åka tåg.

cap d'antibes

Från Cannes till Paris. 5 timmar prick tar det. På tågstationen spelade någon Amelie från Montmartre på ett piano och vi byggde på vår matsäck med kaffe, tabbouleh och surt godis.

cap d'antibes

Ganska så fin utsikt från tågfönstret, annat än Sveriges tallar.

paris

Jag började läsa min nya bok som jag köpte innan jag reste till Frankrike.

paris

Och fem timmar senare var vi framme i Paris. Paris! Så vackert här.

paris

Vi firade med att placera oss på en bistro direkt för ett glas rött.

paris

Sedan gick vi hem till min kompis Ea där vi bor under helgen! Hon serverade champagne och satte på musik.

paris

Och vi piffade oss.

paris

Vid halv åtta gick vi ut för att äta på en restaurang som Ea hade bokat. Salt hette den.

paris

Där delade vi på lite olika rätter. Bland annat denna carbonara – men istället för spaghetti var det bläckfisk. Så himla gott var det?

paris

Drack rödvin gjorde vi också.

paris

Och efter en efterrätt bestående av litchi och maränger åkte vi hem, hade lite minifest i vardagsrummet innan vi somnade någon gång efter midnatt.

 

 

Translation. On Friday Jenny and I took the train from Cannes to Paris. We are staying at my friend Ea, and we all went out for dinner at a place called Salt.

now if you’ll excuse me, I’m going on an overnight drunk, and in 10 days I’m going to set out to find the shark that ate my friend and destroy it. anyone who wants to tag along is more than welcome.

cap d'antibes
Helsvart är fint och så här såg jag ut för ett par dagar sedan.

cap d'antibes
Den ribbade tröjan är från River Island och kjolen är ny och från Alexander McQueen. Hade den på min julklappslista som jag skrev i december och direkt efter att jag publicerat den på bloggen bestämde jag mig för att ge den till mig själv i julklapp. Och så gjorde jag det.
Önskar dock att den vore två centimeter kortare. Jag borde lämna in den till en skräddare som kan fixa det faktiskt. Ska görat nästa vecka bestämmer jag nu.

cap d'antibes
Så fint med knäppningen tycker jag, som en kilt typ?

cap d'antibes
puss hej.

 

 

Translation. Outfit time. Sweater from River Island, scarf from my mom, skirt från Alexander McQueen and shoes from Asos.

en långpromenad till antibes på jakt efter spaghetti.

cap d'antibes

Jag är i Frankrike den här veckan om någon missat. Jag, Jenny och min lillebror Jack bor i våra föräldrars hus i Cap d’Antibes och lever life typ. I onsdags bestämde vi oss för att gå långpromenad till den närliggande lilla staden Antibes.

cap d'antibes

Då passerar man huset Jules Verne bodde i en gång i tiden. Tycker de där utemöblerna (minus den orange kranen) är så fina.

cap d'antibes

Speciellt att vara på ett ställe under lågsäsong. Vi passerade strandrestauranger som blivit kidnappade av havet typ.

cap d'antibes

Jag var med såklart, hello.

cap d'antibes

Jag har ju skrivit en novell som kommer ut i vår, och den råkar handla om södra Frankrike! Tycker ni det här ska bli mitt författarporträtt längst bak kanske.

cap d'antibes

Vi fotograferade vågor och oh:ade och ah:ade oss.

cap d'antibes

Samt poserade vid en skylt.

cap d'antibes

Någon timme senare var vi framme i Antibes. Vi lokaliserade en uppvärmd uteservering.

cap d'antibes

Jenny och Jack drack mega-öl och jag drack ett glas rött.

cap d'antibes

Sedan promenerade vi runt i de gamla gränderna.

cap d'antibes

Och placerade oss på Jacks favorit-italienare i Antibes. Han beställde pasta med havskräftor och då får man haklapp.

cap d'antibes

Själv åt jag ravioli med tryffel. Tryffel luktar och smakar typ som killars grunddoft tycker jag, därför borde man alltid äta tryffel egentligen.

cap d'antibes

Sedan promenerade vi hela vägen hem igen och somnade prick tjugotvå!

 

Translation. On Wednesday Jack, Jenny and I took a walk to Antibes for drinks and pasta.

frågor och svar från de senaste dagarna.

Har så hiiiimla långsamt internet här så här kommer ett bildlöst inlägg där jag svarar på lite kommentarer jag fått de senaste dagarna. En del känsliga grejer, men jag hoppas vi kan försöka hålla någon slags god ton i kommentarsfältet ändå, det vore fint tycker jag.


Jag har en fråga som jag är nästan rädd för att ställa och förstår om du inte svarar då pengar har alltid varit ett känsligt ämne på denna blogg. Så jag vill absolut inte att du ska få jobbiga kommentarer. Strunta i att svara hellre än det.

Men här kommer den iaf:
Är så nyfiken och intresserad av den företagsgrejen. Dvs Sandra Beijer AB. (Och eventuellt andra bloggar såklart, ej nyfiken på dig personligen). Vad gör ditt företag mer än bloggar? Varför plockar man inte ut ett högre lön? Investerar man då resten? Eller hur fungerar den?? Absolut inte för att räkna dina pengar!!! Och egentligen kanske en tråkig fråga..men blev typ imponerad av att du driver ett företag. Hur mycket drivandet är det? Är du VD osv?

→ Hej hej! Alltså du undrar helt enkelt vad jag jobbar med antar jag! Jag är då frilans och inte anställd, och därför har jag ett eget företag så att pengarna kommer in någonstans. För det första som du nämner är det ju denna blogg jag jobbar med. Jag fakturerar en fast summa till Metro varje månad som en slags blogglön kan man väl säga. Fast i och med att jag inte är anställd av Metro utan frilans så fakturerar jag. Utöver det fakturerar jag för dom samarbeten jag gör, det är olika summor beroende på hur mycket arbete det är för mig, hur många inlägg de köper och så vidare. Utöver det arbetar jag som skribent på andra sätt än bloggen. Ibland skriver jag krönikor och fakturerar för dom. Just nu föreläser jag en hel del för skolor och bibliotek. Det tjänar jag också lite pengar på. Och så skriver jag ju böcker och får pengar för att vara författare. Båda säljer fortfarande bra (även om man inte direkt blir rik på böcker). Det är ungefär det som kommer in på mitt företag just nu.
Dom pengar som kommer in hamnar absolut inte direkt i min ficka, utan dom hamnar i mitt företag. I företaget har jag anställt mig själv så att jag kan plocka ut en lön varje månad. Jag är alltså både VD och anställd.
Min lön fungerar ungefär som att vara anställd lite överallt, jag får en summa som jag och hon som har hand om min ekonomi kommit överens om som det sedan dras skatt på och resten hamnar på mitt konto den 25:e.
Eftersom jag är min egen så har jag till exempel inte betald semester eller sjukdagar eller annat som ingår som ”vanliga” anställda får. Annat som jag betalar för i mitt företag är min kontorsplats, ersättning för dom som sköter min ekonomi, skatt, mobil etc etc.
Jag vill inte ta ut någon hög lön för det känns helt onödigt, har hellre pengarna i företaget. Vill ha en buffert och är inte intresserad av att slösa bara för att. Dessutom är jag ju bara 1 person i mitt företag liksom så drar inte in några jättesummor och kan liksom inte heller ta ut nån megalön.
Jag fattar att det här är knepiga saker jag tycker själv ekonomi är assvårt, men Hildur svarade bra på norska här:
”Kan svare på noe av det her siden jeg selv er frilanser og har eget foretak (kan være noe annerledes med blogger). Man har to ting: Omsetting og Lønn. Omsettingen er det foretaket får inn av penger totalt. Men så må man betale skatt, mva, regnskapsfører, legge til sparing etc etc. Når man har regnet ut hvor mye som går ut kan man også regne ut hvor mye man kan ta ut til lønn. Går omsettingen bedre, dvs foretaket får inn mer cash, kan man også tillate seg å ta ut mer lønn”.


Jag tycker att det är helt sjukt att vissa människor ska leva på överflöd medan andra knappt på ingenting! Det FINNS resurser i samhället DET finns pengar åt alla. Men det är så sjukt ojämt fördelade. Sandra jobbar inte fler timmar än andra. Ändå finns de dem med betydligt jobbigare jobb som knappt tjänar nånting alls. Som knappt kan ge sina barn mat på bordet. Och en del människor har inte råd med ett hem för de föddes kanske inte med förutsättningarna att kunna ta hand om sig själva. Eller vad som. Samtidigt finns det dem som kan lägga pengar på att få naglarna filade, en ledig timme här och där och aldrig nånsin nånsin behöva lägga sig hungrig. DETTA ÄR SÅ SJUKT. Ingen borde tjäna mer än 50 000 i månaden. Resten skulle va skatt! Resurser åt skola, vård och trafik… bättre skolmat, bättre undervisningsmaterial, fler lärare, färre sjukskrivna lärare…. osv osv. Kollektivtrafik skulle va gratis så att alla kan åka.
Det är inte ett jobb som Sandras som bygger samhället. Pengarna hon tjänar river det snarare. På individnivå kan jag vara glad för Sandra. Men i det stora hela gör det mig skitledsen att det finns människor med hennes lön.

→ Hej du. Wow var ska jag börja. För det första: så sjukt glad att vi bor i ett land med hög skatt så att vi har statlig sjukvård, gratis skola och ett mer eller mindre välfungerande samhälle. Håller med om att löner borde va högre för både lärare och inom sjukvård också. Det jag kan göra rätt för mig är helt enkelt att betala in min skatt, rösta på det parti jag tror på i val etc. Jag vet inte var du har fått för dig att jag tjänar mer än 50 000, det är inte ens i närheten sant.
Det är jättedumt att ställa olika yrken mot varandra, det blir komplicerat och väldigt svart och vitt och onyanserat.
Jag vet inte på vilket sätt mitt jobb river samhället, men jag tycker inte alls det. Tvärtom. Jag ser mig som en bra skribent faktiskt, som bidrar till något i blogg, bok och krönikeform. Jag får dagligen mail och kommentarer av människor som tycker om det jag gör, som blivit gladare, eller känt sig mindre ensamma, fått på sig genusglasögonen, eller upp ögonen för någon ny författare/film/serie osv. Jag försöker följa någon slags inre kompass för att göra min plattform till en rimlig plats i en tid av många orimliga platser i världen just nu.

Kanske räddar jag inte liv på ett sjukhus, men det måste finnas rum för olika yrken i ett samhälle. Jag är en skrivande person och kommer alltid vara det, och jag försöker helt enkelt arbeta med det jag är bäst på. Är inte det det himla fina med att leva på en plats med en välfungerande demokrati? Att vi alla drar vårt strå till stacken på olika sätt, att vi betalar in skatt och vågar följa drömmar.
Och självklart har inte alla exakt samma förutsättningar, det är jag i högsta grad medveten om och har skrivit om flera gånger, men jag kan heller inte konstant ursäkta mig i vem jag är, det blir i slutändan så förminskande.

Jag hoppas jag kunde förklara mig själv någorlunda bra. Känner mig seg i huvudet idag. Jag har fått såna här kommentarer sedan bloggen startade och jag tycker de är problematiska. Bloggbranschen är kvinnodominerande och den får ofta ta ofta såna här liknande kommentarer att det man skulle göra inte är värt något och det är tröttsamt och faktiskt jättedumt tror jag. Det är viktigt att lyfta drivande kvinnor och inse vad 17 de har byggt upp, istället för att annonsintäkterna hamnar i fickan på någon gubb-VD någonstans istället. Jag lyfter ingen stor VD-lön utan driver ett företag som jag byggt upp från grunden, jobbar varje dag och tycker faktiskt att jag är värd de pengar jag tjänar. Och samtidigt tycker jag precis som du att höga skatter och bättre arbetsvillkor för statligt anställda är väldigt viktigt. Det säger inte emot varandra.
Borde kanske inte ens tagit upp den här frågan, känner att jag inte riktigt pallar med en haterstorm här just nu. Bara så uttråkad (sorry) på att typ rättfärdiga mig själv yrkesmässigt, har fått göra det på ett eller annat sätt sedan jag började jobba vid tjugoett års ålder. Har svårt att se att snubbar fått göra det i sin karriär på samma sätt. Jag existerar och jag lever och jag försöker göra det på ett sätt som gör både mig och mina medmänniskor glada, som vem som helst.


Hallååå jag blir knäpp på denna hemsida! Älskar din blogg osv men det Går Inte att lyssna på musik samtidigt som man läser den (i mobilen) pga hemsidan liksom pausar musiken också uppe i menyraden på telefon som man kan dra ner (där klockan och alla notiser är) står det att sandrabeijer.se vill playa nåt! Och inte bara på detta inlägg (som ju är videos!) Utan Hela Tiden. Så fort man försöker scrolla neråt och trycker 1 microsekund för länge!! Hjälp.

→ What va! Måste kolla upp detta låter superknasigt.


såg på din snapchat att du fått hem din nya sänggavel. Såå nyfiken på den! Kommer vi får se den i bloggen? Hoppas du får det fint i Frankrike! Kram

→ YES. Kommer. puss.

Alltså fattar inte det där med att bära body, ser skönt ut att slippa glipa eller byls som med vanlig tröja, men hur kissar en iklädd body med kläder ovanpå? Eller är det tryckknappar i grenen som på småbarnskläder? Kan inte någon avslöja detta mysterium för mig?

Haha, yes box det är tryckknappar!

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!