böcker.

konsten att skriva krönikor.

patrik lundberg - facit

Patrik Lundberg är min författarkollega (vi delar samma förläggare) och sedan några år tillbaka även min kompis! Vi tog ett glas eftermiddagsvin på Bokmässan 2014 och 9 timmar senare vingelskålade vi i bubbel på någon indieklubb jag glömt namnet på och efter det var vi vänner.

För någon månad sedan kom han ut med sin tredje bok som är en handbok i att skriva krönikor.

Jag får ofta mail och kommentarer från unga damer och herrar som undrar hur man blir en kolumnist. Var börjar man? Vem kontaktar man? Vad ska man tänka på?

Denna bok har svaren!

patrik lundberg - facit

Facit går egentligen igenom det mesta man funderat på. Detta tyckte jag var extra fint.

patrik lundberg - facit

Innehåller gulliga förklaringsfigurer.

patrik lundberg - facit

Och inramade supertips.

patrik lundberg - facit

Patrik har även intervjuat ett gäng skribenter vars skrivande han tycker om och jag är en av dem!! Sån jävla ära att dela bokplats med personer som Irena Pozar, Jack Werner och Jan Guillou med flera.
Jag berättar om hur jag tänker när jag skriver krönikör och delger lite av mina skrivtips.

✏️

En bok för dig som skriver eller drömmer om att skriva oftare och mer.

Finns här och här.

 

gå, sa jag, och dog när du gick


Kerstin Thorvall, ur diktsamlingen Jag är en grön bänk i Paris.

?
För några veckor sedan frågade jag i 925 – alltså den här bloggens facebookgrupp – efter era favoritdikter. SÅ många fina. Låt oss därför ha lite fredagslässtund med en handfull av dem.
Poesi lagar det mesta  ❤️


Märta Tikkanen


Bodil Malmsten


Kerstin Thorvall

 


Charlotta Cederlöf


Alf Henrikson


Bruno K Öijer

Claes Andersson


Rupi Kaur

Nina Quist


Gustaf Fröding


Anna Jörgensdotter


Edith Södergran

❤️?

gruppen.

gruppen - mary mccarthy

För några dagar sedan läste jag ut Gruppen av Mary McCarthy, en feministisk klassiker från 1963. Kom nyligen ut i nyöversättning av Amanda Svensson, och allt som Amanda Svensson tar i blir ju geni som ni säkert vet.

Jag var lite stressad när jag började läsa denna för att det är så oerhört många karaktärer, men ni sa håll ut! den är värd det! Och jag litar ju alltid på er såklart.

gruppen - mary mccarthy

Gruppen handlar om ett tjejgäng om åtta kvinnor under början av trettiotalet. De har precis tagit examen från flådiga Vassar College och är peppade på livet och Manhattan. De har bestämt sig för att göra allt som deras föräldrar inte gjorde: göra karriär, gifta sig för kärlek, engagera sig politiskt och alltid alltid vara vänner.

Det är så spännande tycker jag att läsa om människor som levde för typ hundra år sedan men ändå delar precis samma framtidsförhoppningar, fritidsintressen och till och med inredningssmak (de älskar exempelvis monsteror, mjuka pasteller och mässing, very tvåtusentiotal).

Dom åtta kvinnorna i Gruppen ser sig själva som den nya tidens kvinnor som bor i egna lägenheter, skaffar preventivmedel (skaffar kk:s till och med!), gifter sig med män med konstnärsambitioner och tar collegeexamen med idén om att faktiskt skaffa jobb och inte bli hemmafruar.

gruppen - mary mccarthy

Men sakta men säkert slocknar en efter en av kvinnornas förhoppningar på framtiden. I samtliga fall är det en man som står i vägen. De blir förrådda, våldtagna och bedragna. Deras drömjobb går till snubbar istället och makar låser in sina fruar på psykhem när dom inte orkar med dom längre. Allt inslaget i välstrukna klänningar, avancerade frisyrer och perfekt bordsskick.

gruppen - mary mccarthy

Ni vet, män kunde skriva in sina fruar på mentalsjukhus ända fram till sextiotalet, och kvinnor kunde inte skriva ut sig själva, utan behövde sin makes godkännande. Det är så sjukt och så nyligen. Och jag tycker att traditionen av kvinnor som ”hysterikor” lever ännu kvar så tydligt. Det är ett så smart sätt att förminska kvinnor, för om de bara är tokiga blir allt de säger och gör lika obetydligt som ett litet barns handlingar.
Jag ser det i debatter och krönikeklimat, i kommentarsfält på insta och i mitt eget liv upprepande gånger. Allt från min pappa som ansåg att jag ”trollade med orden” (som nån form av witchcraft?), när jag sakligt försökte förklara varför jag behövde säga upp kontakten med honom. Eller mitt ex, som reducerade min ilska när allt uppdagades med att det bara handlade om ”att jag inte förstod att vi gjort slut” och sedan de rykten som då och då fortfarande når mig från honom om att jag helt enkelt tappat förståndet. Tänk va. Att detta är snart hundra år sedan men samma saker fortsätter upprepas. Skulle snubbar än idag kunna ge brudar de ansåg störiga lite elchocksbehandlingar och lugnande tabletter tror jag inte dom hade tvekat.

Efter att ha slagit igen Gruppen lämnades jag kvar med en känsla av sorg över hela vår samtid. Att så lite har förändrats. Att mansrollen är så stadig och hotfull och hur mannen vältrar sig så enkelt i den. Hur kvinnor armbågar sig fram för att ens stå ut, hur vi indoktrineras med en skam från barnsben som tvingar oss att vara rimliga, obråkiga, hålla skenet uppe, vända andra kinden till. Det är bara ett av många sätt patriarkatet håller kvinnor på mattan. Att inte låta dom blomma med hela sitt intellekt och känslospektra och att aldrig få hoppas på för mycket. Vara tacksam för det lilla.

Just så är patriarkatet, sipprar sig långsamt in utan att man själv är medveten om det och strax står Gruppen fastkedjade i korsett och fina efternamn, drar runt barnvagnar på Upper East Side medan deras makar ligger med nannyn några kvarter bort. Och samtidigt känner dom ett så starkt medlidande för de män som föll för alltför bångstyriga och intellektuella kvinnor som de själva.

Det går aldrig att göra rätt nämligen, när det är så enkelt att göra fel.

redan nu är jag bara ett tunt skal över ett berg av minnen. jag orkar inte mer. vad händer med mig när skalet går sönder?

väggen - marlen haushofer

Har ni hört talas om Väggen av Marlen Haushofer? Jag hade inte, trots att den är någon form av modern klassiker (kom ut -68 första gången), översatt till massor av språk och obligatorisk skolläsning i Österrike, som jag förstått det.
Alltså, borde vara obligatorisk skolläsning även i Sverige! Nästan irriterad över att jag inte läste denna tillsammans med någon för det finns så mycket att prata om.
Så existentiell, feministisk och kuslig.

väggen - marlen haushofer

Väggen handlar om en kvinna som vaknar upp en morgon i sin kusins och hennes mans jaktstuga ute i skogen. Hon är ensam tillsammans med deras hund och undrar var de andra tagit vägen. Hon beger sig ut för att leta och går snart rakt in i en osynlig vägg. På andra sidan väggen ser hon människor, fåglar, djur. Alla döda.

väggen - marlen haushofer

Väggen är skriven som en dagbok där kvinnan berättar om sitt liv i stugan tillsammans med hunden och de djur hon allteftersom träffar. Hon kan ingenting om jordbruk och att leva i naturen egentligen, men är tvungen att lära sig. Man förstår att hon varit ensam länge och hon använder dagboken som ett sätt att inte tappa sitt förstånd och att undvika att dagar och årstider inte flyter ihop.

väggen - marlen haushofer

Väggen har så himla många bottnar och jag ska inte göra nån filosofisk utläggning här, men den levde kvar i mig länge. Det är en bok som handlar om att leva och att vilja leva, med en plot som egentligen skulle kunna framhäva det motsatta. Det är en bok som är en hyllning till djuren, en feministisk roman om att vara kvinna och om en människas innersta styrka och väsen.

Jag insåg att jag som läsare brydde mig mindre och mindre om väggen och snarare önskade mig ännu tydligare instruktioner på hur man odlar, hushåller och klarar sig på ingenting. Jag blev typ stressad över hur jag som stadsblomma kan exakt ingenting? Hur håller man kött ätbart över vintern? Hur kärnar man smör? Hur odlar man potatis? No idea. Ibland ligger jag fortfarande vaken om kvällarna och tänker på slutet och drabbas av någon form av kombinerad skräck och styrka.

Rekommenderas!

Finns här och här.

semesterläsning i hörlurar.

I samarbete med Nextory.

cap d'antibes

Hej från en favoritläsplats i Frankrike där jag satt för någon vecka sedan. Topp fem bästa grejer i livet måste väl ändå vara att läsa böcker utomhus i badkläder och då och då ta en paus för ett dopp i poolen. Timmarna går så fort, bokvärldarna är så himla många.

cap d'antibes

Hunnit med att läsa och lyssna (varvar) på flera böcker under min utomlandssemester! Till exempel Ölandssången av Tove Folkesson, den tredje boken i hennes fristående triologi om Eva, jägarinna från Kalmar. Sök på bloggen på hennes namn så hittar ni mina tidigare två recensioner. Tove skriver så att man måste ta en paus flera gånger för att man själv får så mycket inspiration och måste bara skriva något nu nu nu. De bästa böckerna är så tycker jag.

cap d'antibes

Nextory har ett erbjudande så att du kan läsa och lyssna på böcker helt gratis i sommar! Erbjudandet gäller i 30 dagar (endast nya medlemmar) och det går att säga upp när som helst. Koden är Sandra och du tar del av det HÄR.

Glad läslyssning ⛱

 

I samarbete med Nextory.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!