press och bloggar.

nedförsbackar och första gången.



source 1 & 2

Del 5 av era finaste sommarminnen kommer här. <3


Det finaste den här sommaren (och sorgligaste) var när min pojkvän flyttade till Norge.
Natten innan han skulle åka låg vi i hans säng, och han klädde av mig alla mina kläder. Försiktigt och sakta. Sen klädde han av sig alla sina.
Och vi låg hud mot hud, andades, snyftade, pussades, kittlades.
Han som brukar bli så rastlös, så fort, låg där med mig från tidigt på kvällen till tidigt på morgonen.
När han skulle springa mot bussen, och mina ögon började gå ihop skrev han med svart tuschpenna på insidan av mitt lår:
“du är allt, och lite till. varje dag.”
och nu, flera veckor sen har texten försvunnit, men jag tänker på det ofta
att jag är allt och lite till. varje dag.


när min fina lakritsfärgade labradorvalp lät sig klappas på i minst en kvart av en liten flicka med downs syndrom i finkläning. Min valp brukar aldrig någonsin sitta stilla när någon vill klappa, men den här gången satt hon så fint, slog lite med svansen när det var som mysigast och slickade flickan då och då på handen. jag ville bara gråta för att jag insåg hur mycket jag älskar min hund och hur fint livet egentligen är.


i sommar fick jag min första orgasm. det var märkligt, men väldigt kul.


att jag fick hångla för första gången i mitt sextonåriga liv såklart. med en spansk kille i berlin som jag inte pratat med alls egentligen. det var väldigt stort.


Jag var på konfirmationsläger i sommar. Sista natten – då alla fick vara uppe hur länge de ville – då låg jag på en nittimadrass på golvet i vår stuga. Bredvid låg han jag kanske älskar. Fast det vet han inte om ännu. Vi låg där, tätt tätt. Nästan alla hade somnat. Jag spelade ‘Comptine d’un autre été, l’après midi’ för honom på min telefon. När vi tänkte sova försökte jag försiktigt dra in så mycket som möjligt av hans lukt i mina lungor. Jag tänkte “här är jag nu, femton år, liggandes på en nittimadrass i en stuga i skogen klockan fem på morgonen och andas pojken jag kanske älskar i nacken. Jag vill stanna för alltid”
Han sov på min kudde. Jag tvättade inte örngottet förren en vecka efter jag kommit hem. Det är nog mitt finaste minne, inte bara för sommaren – kanske för livet.


Det finaste som hände mig i sommar var när jag låg utanför ett tält bredvid en fin kille som jag känt i snart ett halvår. Vi googlade på plastfrukter i hans telefon (för det är ju sånt man vill veta saker om), kom fram till att det var väldigt kallt så vi lade oss närmare varandra och sen kysste han mig trots att vi låg på en väg. Jag tog ett foto på honom med min 120-filmskamera för det var ett typiskt sådant där ögoblick som man vill ha kvar lite längre än det varar.


Precis där runt midsommar förlorade jag oskulden till en kille som jag var sjukt jävla galet kåt på och lite kär i. Det var nog det bästa.


å sykle i nedoverbakke på en sykkel uten bremser.

 

 


Part 5 of your favorite summer memories. Read by click “in english” below FAQ.

sjukommanollor och bortsprungna hundar.



pictures by michelle k. a.

Här är del 4 av det bästa som hänt er i sommar. Det är så fint hela tiden att läsa sådant här, man blir så himla glad.


när jag och en vän var fulla och åkte longboard. på vägen träffade vi en man från australien, han tyckte jag var bra på longboard. sen hade vi sex resten av natten. och på morgonen när jag sparkade hemåt så smsade han att han stått i fönstret och sett mig åka iväg, då hade han tänkt: JÄKLAR vad bra hon är på longboard!


det finaste denna sommar har varit all dans. att dansa och dansa och dansa. mitt i natten och utan uppehåll.


Mitt finaste sommarminne är när jag och min kompis var ute på landet och skulle gå och köpa glass på lanthandeln. Vi hittade en hund på vägen dit så vi tog med den och frågade vems det var. Ägaren kom cyklandes så fort han fick veta att vi hade hittat hans hund. Det var en gammal gubbe. Han började gråta av lättnad när han fick se hunden och kramade om den längelänge. Det var så fint och jag blir så glad när jag tänker på det!


den där gången då jag var ute och kvällscyklade och passerade två vackra pojkar i tjugoårsåldern som var några år för gamla för mig men som ändå såg ut som om dom tänkte att ‘hon är nog lite för ung, men hon var söt ändå’ och så luktade dom gott av cigaretter och sockervadd och jag bara kände att livet som förvirrad femtonåring kanske inte är så dumt trots allt.


vi låg på hallgolvet och hånglade
jag och den finaste pojken jag någonsin sett
(han jag varit fasligt upp-över-öronen hemligt förälskad i ett år)
och i tredje spotifyreklamen hade jag samlat tillräckligt mycket mod
-är vi ihop nu?
-vill du det?
-ja
– jag med. (får jag chans på dig)
-(ja)


När jag hånglade med en kille som jag inte hade några känslor för överhuvudtaget, för jag var så arg och jag var så ledsen efter att ha fått mitt hjärta krossat av killen jag trodde var mitt livs kärlek. Det var världens lättnad att få glömma all skit och bara försvinna i en okänd mun.


När jag var på ett crêperie Gotland. När vi skulle betala notan så började pojken som jobbade där att räkna ihop summan på franska. han förklarade att han bott i Frankrike som barn och att det inte gick på något annat sätt. Det tyckte jag var himla fint.


Att jag fick min första pojkvän någonsin. Efter sex månaders framochtillbaka och jag-vågar-inte-fråga-honom-kan-inte-han-göra-det? så vågade jag till slut. Nu har vi snart varit ihop i tre månader och trots att vi är så små så vet jag att det är på riktigt.


när ens mamma och pappa berättar att de ska skilja sig och man fått en liten grå mjuk kattunge som ligger i ens knä hela tiden som tröst. och man sitter i fönstret halva natten och lyssnar på bon iver, med den lilla mjuka kattungen i knät, och man inte vill att allt ska rasa men så länge det lilla knytet i ens knä höjer och sänker de sköra små revbenen så känns det som man kan fortsätta lite till.


det måste vara när jag stod i trappan och drack sjukommanollor på en hemmafest och pojken jag gråtit över hela sommaren böjde sig fram och gav mig tre pussar på munnen. bara sådär. efter några sekunders tystnad vred han på sig och sa “jag var bara tvungen.”
.


Part 4 of your favorite summer memories. Read by click “in english” below FAQ.

projekt, segelflygplan och ett paris 1952.


photo: hui+

här kommer del 3 av era allra bästa sommarminnen, kanske min favorit-del hittills.


när jag och min kompis stod på tunnelbanan, någon meter ifrån varandra. vi hade provat kläder, det var åska i luften och vi var hungriga. över alla huvuden på tunnelbanan möter jag hennes blick och bara vet exakt vad hon tänker: “tänk om jag slickade den här mannen på flinten nu”. har hört när folk säger “åh, det är så kul att skratta med någon i klassrummet, allt blir så mycket roligare när man inte får”. har inte varit med om det förr, men det är sant, allt blir SUPERKUL när det inte riktigt är läge att brista ut i gapskratt. med nerböjda huvuden stod vi i varsitt hörn och frustade. sen föll vi ihop på tunnelbanestationen. hoppas att jag alltid faller ihop på tunnelbanestationer. älskar att skratta.


Jag gjorde ett projekt. Ett riktigt jävla projekt.
En början, en process och ett slut.
Att slå ihjäl passiviteten var det finaste och viktigaste på hela sommaren.


Jag delade öl och massvis med cigaretter med den vackraste pojken jag någonsin sett, allvarligt, han var så jävla fin, i en park en varm försommarnatt. Och jag kunde inte förstå att det var han som satt bredvid mig och som ringde hans vänner bara för att tala om vad jag hade på mig och att det var mig han ville kyssa och citera håkan h till.
Och så, efter vi hade hånglat bort ungefär en miljard timmar, så sa han:
 -det verkar som om jag ska hålla hårt i dig, för kloka flickor växer inte på träd.
Och jag trodde jag skulle dö av tonårspirr när jag dansade hem tidigt på morgonen medan andra åkte till jobbet.


Den här sommaren har inte varit bra, men något som var väldigt fin i alla fall, var att flyga ett segelflygplan helt själv. Jag svängde med spaken jättelite åt höger och så såg jag hela världen under mig.


Han sa att han inte kan leva utan mig.


det finaste som hände mig i sommar var när grannbyn hade sin årliga derbymatch och min bästa väns pappa frågade om jag skulle vara med, jag sa nej eftersom att endast byborna fick spela, så han svarade “men lilla vän, du är ju en i familjen.”


Mitt finaste sommarminne är att jag hittade en pojke bakom en vän.


Hela sommaren har jag jobbat på ett äldreboende för herrar och damer som lider av demens. För det mesta kommer de inte ihåg mig eller mitt namn från ena minuten till den andra. En kväll stoppade jag om en äldre dam som varit väldigt ledsen hela dagen. Vi satt vid sängkanten och pratade om hennes bröllopsresa till Paris 1952, hennes barndom och hennes föräldrar som hon saknade så mycket att hon trodde att hon skulle försvinna av saknad. När jag sedan släcker lampan så viskar hon i mörkret: ”God natt lilla Lova, jag älskar dig. Kan inte du bli min mamma?”.
.


Part 3 of your favorite summer memories. Read by click “in english” below FAQ.

köttfärssås, nattklubbshörn och molnfria skärgårdskvällar.



source: 1 & 2

Del 2 av era allra bästa sommarminnen kommer lastat här.


Jag och min pojkvän flyttade in en liten etta i maj och att komma hem från någon klubb eller utefest mitt i natten och ställa sig och laga spaghetti och köttfärssås och sedan äta den på golvet för det hänger tvätt som inte hunnit torka på alla stolar är det bästa som finns.


Det finaste som hänt mig i sommar var en ljummen julikväll då jag stod längst fram på en Håkan Hellström-konsert. När sista låten hade klingat ut och folk började röra sig bortåt ropade jag “tack så jävla mycket!”, utan att tänka, bara per automatik. Jag trodde inte ens att Håkan skulle höra. Men det gjorde han, för han tittade ner på mig från scenen, slog ihop händerna och ropade “tack ska du ha!” och gjorde sedan tummarna upp.


I juni åkte jag till Norge för att hälsa på min bästa vän som bor och jobbar där. En morgon när jag snoozat längre än vanligt drog mina vänner tag i mig och satte mig utan varken frukost, dusch eller en hårborste i bilen och åkte till vad man skulle kunna kalla någon sorts Elgiganten i den norska lilla byn, dit de uppenbarligen hade ett ärende. Ful som jag var blev jag då alldeles förargad över att jag just där och då träffade den absolut snyggaste kille jag sett på nära håll i hela mitt liv. Eftersom jag inte direkt var i raggningsskick nöjde jag mig med ett leende till denna vackra varelse och tänkte ”fan fan fan” resten av dagen.
På kvällen begav vi oss till den enda klubb som byn hade att erbjuda. Och där var han. Och han log mot mig och jag log mot honom, och han sa någonting på norska jag absolut inte förstod så jag nickade och mumlade något vagt till svar och sedan hånglade vi resten av natten.
Och det var första gången i mitt liv som jag insåg att jag kanske är någonting att ha i alla fall!


en främling på den första riktiga festivalen kom fram och sade att jag var typ den vackraste han någonsin sett, utan orsak eller något mer alls än så.


Det finaste som hände mig var under Peace&Love. Jag stod och var vilse när en lång pojke med brunt hår och sotarmössa kommer fram och säger hej. Precis då hittar mina vänner mig och ropar att vi ska gå vidare, så jag vänder mig om för att säga hejdå. Men innan jag hinner börja prata så kysser han mig mjukt, men ändå hårt, med ena handen på mitt ansikte och andra bakom nacken. Sedan ler han och går sin väg. Jag såg honom inte igen under festivalen men jag tror inte det var meningen att jag skulle göra det heller. Han var den perfekta sommarkyssen. Och han hette Emil.


I juni fick jag panik och spontanflög över hela världen för att jag inte ville vara en enda dag till utan honom. Det var det finaste som hänt mig men kanske inte det finaste som har hänt honom (vilket tyvärr gör det lite sorgligt).


Ett:
Jag åkte hem till Finland efter ännu ett år på andra sidan jordklotet och ramlade in i en stor hög av vänner någonstans i hörnet på en nattklubb. Jag drack inte en ända öl utan bara satt där helt stilla meda kramar och pussar föll på mina axlar, ögonlock, händer, ryggen, öron och över hela bröstkorgen.

Två:
Snart blir det sommar här på andra sidan jordklotet och jag har redan kysst sönder mina stackars läppar med någon som jag tycker jätte mycket om. (Och han älskar hundar.)


My boyfriend works every weekend and I work every day so we do not see each other on days off. In the summer it is especially sad, there are no picnics or galleries to explore together. The other Sunday I woke up late to realise my boyfriend was still in the flat. I panicked, thinking he had slept in for his work. In fact he had taken the day off work and secretly got us both tickets to see Pulp in Hyde Park that day.
I got up, made pancakes, drank whisky with breakfast, affixed false eyelashes, jumped on the tube and spent the day watching our favourite band together. It made my summer.


bland det finaste som hände mig den här sommaren var en natt i mitten på juni. det var lite regnigt i luften och jag låg i samma nittiosäng som pojken jag tyckte allra bäst om just då. i blommiga trosor med spetskant låg jag med huvudet på hans bröstkorg och han frågade om jag hade hört introt till hans favoritteveserie. det hade jag, och då undrade han om jag inte kunde sjunga det för honom. jag började nynna, och så fort jag var klar försökte han också, men hela tiden blev det lite fel bland tonerna, han fick liksom inte till det. sådär låg vi en lång stund, och varje gång han gjorde fel frågade han om inte jag kunde göra igen, så han fick höra hur det skulle låta. sedan somnade jag med hans andedräkt i nacken (rödvin och cigaretter), och sedan dess har vi inte setts faktiskt.


Under en molnfri skärgårdskväll pratade jag om allt och ingenting med en kille som hade göteborsdialekt. Jag kände mig så glad över att klockan var fem på morgonen och att han berättade såna där personliga små hemligheter just för mig. Han visade entusiastiskt sin samling av vinylskivor som alla var placerade i alfabetisk ordning och precis där kände jag att han på något sätt tog fram en väldigt bra sida av mig. (jo han kysste mig sen)


Jag lämnade en supersöt kille helt naken och med stånd i ett tält på festival. Han ville nämligen ha sex utan kondom, vilket inte jag ville. Jag kände mig så stark som sa ifrån, för hade det där varit en några år yngre version av mig hade jag troligen gått emot min egna vilja och haft sex med honom utan kondomen och sedan haft ångest lång tid efter.


När min pojkväns lillebror, som är jordens sötaste, frågade om jag tyckte att hans armband var fint. Det gjorde jag och då sa han att han hade gjort det själv och så frågade han om jag ville ha ett. Det ville jag ju så klart, så då mätte han min handled och skrev upp min adress på ett papper och lovade att posta det. Jag bor nämligen 52 mil från honom.


Mitt bästa sommarminne är när jag går hem från jobbet en vanlig tisdag. Det slår mig att skulle mitt liv vara en film skulle eftertexterna komma nu, för nu kan det fan inte bli bättre!
.


Part 2 of your favorite summer memories. Read by click “in english” below FAQ.

olivögon, filmsex och kohagar.


source.

Tack för alla er finaste-som-hänt-i-sommar-berättelser! Man blir så himla glad av att läsa dem. Så det ska ni också få bli såklart. Jag har valt ut några stycken och gör kanske ungefär tre till sådana här inlägg, som en komprimering av sommaren. Det blev nästan 600 berättelser så jag kan inte ta alla, men några små pärlor i alla fall:

.
*
Jag har dubbelspelat den här sommaren. Jonglerat med män. I helgen träffade jag den ena, vi var hemma hos honom, gjorde det gamla vanliga, film hångel.
Dagenefterångesten, sensommarångesten i allmänhet och känslan av att vara en cold blooded woman.
I alla fall, dagen efter och det hände någonting. Han berättade saker för mig och han lyssnade och han skrattade åt mina skämt och han tyckte illa om samma människor som jag tycker illa om. Och vi hade sex mot en vägg.
Filmsex.
Jag rodnade på bussen hem när jag tänkte på det. Jag rodnar nu när jag tänker på det. Lite som det var när man blev av med oskulden och man tänkte att alla kan se på en att man har legat och man inte kunde se sina föräldrar i ögonen. Lite den känslan på bussen hem. Någonstans där, mot väggen, i sängen, under fläkten, mellan hans armar slog det mig. Det lilla men ändå världsomvändande; jag gillar honom. Vi åt ingenting, bara rökte cigg och drack kaffe och man kan få allt att låta romantiskt när man beskriver det såhär men det var inte romantiskt det vara bara rätt. Och det är allt jag ber om. Och känslan: det kanske börjar nu. Om inte så ska jag minnas den där väggen när det är över.

*
igår lutade han sig nära och sa att han ville viska en hemlighet i mitt öra. “jag… tycker jättejättemycket om dig”, sa han. jag tror att han ville säga att han älskar mig men blev för blyg i sista ögonblicket. och jag har inte sagt något till honom, men jag älskar honom också.

*
Det enda fina sommarminnet jag kan komma på för stunden, och som kan verka lite klent, var när jag under mitt sommarjobb som diskare på en restaurang fick in en färdigäten tallrik som en gäst hade lekt med lite. Morötterna var hår, oliverna ögon och en hericotvert som en otroligt glad mun. Som sagt låter det ganska löjligt, men jag blev så himla glad.

*
Vi var på en liten familjesemester till Kolmården. När vi kom till gorillorna utbrast min tvååriga son Timon:
“Mamma!”
När gorillan sedan satte sig och åt deklarerade Timon att “mamma äter”.  När vi tittat färdigt på gorillorna och gick vidare vinkade han och sa “hej då mamma”.
Sedan dess har han kallat varenda ett apliknande djur han ser för mamma. Det gör mig inte så värst mycket att han tycker att jag liknar en gorilla, gorillor är ju superfina.

*
mitt finaste sommarminne är också mitt värsta. en regnig onsdag fick jag ett samtal om att min fina pojkvän låg på sjukhus efter en våldsam krock. bilen var det inget kvar av (och då menar jag inget) och de visste inte hur det skulle gå med honom. när jag kom in på akuten till honom, och tog hans hand kom tårarna. och då ser jag hur han också börjar gråta fast han inte kan röra kroppen över huvud taget, han berättade senare att det var för att han hade vart så rädd för att aldrig mer få se mig.

jag sov på sjukhuset och var där hela dagarna tills han fick följa med mig hem, och varje gång när han vaknade där i sjukbädden (många gånger om dagen) tittade han alltid efter mig först och log när han fick se mig. var jag iväg på toaletten eller något frågade han alltid en sköterska om de visste vart jag var.

missförstå mig inte nu, om det fanns ett sätt att göra olyckan ogjord skulle jag naturligtvis vara den första som gjorde det, men jag dör om jag ska gå runt och tänka “tänk om…”. det fina i det hela var att jag fick behålla honom här på jorden hos mig där han hör hemma. (och när han tog min hand där på sjukhuset och sa “sanna, jag visste att jag tyckte om dig innan det här, men nu inser jag verkligen hur otroligt mycket”)
jag tycker om honom så mycket!

*
Mitt finaste sommarminne var nog när min pojkvän och jag möttes igen efter att ha varit ifrån varandra i drygt en månad, och hur pirrigt det var för både honom och mig att kunna röra vid varandra igen. Hans kropp bokstavligen vibrerade när vi låg där i sängen, och lilla jag kramade om honom så mycket jag bara kunde.

*
vi skulle plocka smultron till en paj, men han är färgblind så han fick känna i gräset efter dem. När han hade plockat en handfull lade han stolt ned dem i skålen som vi hade med oss. Sedan insåg han att jag redan hade fyllt den, men då pussade jag bort hans besvikna min.

*
Mitt finaste minne är när försäljaren i skobutiken kom fram till mig och sade “du är ju verkligen stamkund. jag har sett dig gå och snegla på de där skorna flera gånger i veckan”. och detta sade han till mig på svenska, i en stad där alla talar finska. förstår inte hur han visste. jag kände mig lite dum eftersom han kände igen mig. men det gjorde inget, för vi talade om allt och inget i en kvart, och sedan köpte jag skorna.

*
det finaste var när jag fick ett kärleksbrev av den finaste pojken jag vet. han hade skrivit det flera timmar mitt i natten och helt och totalt blottat sina känslor. Det är det ärligaste någon människa någonsin gett mig. Det sorgliga är bara att brevet kom försent. Vi hade precis gjort slut.

*
Jag har fått “ovanan” att alltid ha handen innanför min pojkväns kalsonglinning när vi ska sova, det blir liksom som en trygghet att ha handen vilande mot hans höft i mörkret. För ett tag sedan glömde jag av någon anledning bort det. Då vände han sig mot mig i sängen, pussade mig på näsan och förklarade att det var viktigt att jag hade handen där när vi sov, så att inte zombiesarna skulle kunna ta honom.

*
åka dressin genom värmlandsskogar och sträcka ut armarna i svängarna så det känns som man flyger för vagnen är så skranglig att det känns som den ska åka av spåret vilken minut som helst och all svensk sommaridyll blåser en i ansiktet i fartvinden och det luktade jättejättegott

*
Det fineste som skjedde, var også det verste. At hun som broren min er forelsket i ble skutt på Utøya. 5 ganger. Gjennom hendene, gjennom brystet, gjennom halsen og ut gjennom kjeven. Og overlevde. At hun ble reddet av en gutt på 15 år, som ikke klarte å la henne ligge igjen da alle løp for livet (som de burde). La henne i en grøft og holdt for sårene hennes til de ble hentet. Jeg gråter hver gang jeg tenker på det.

*
jag var ensam hemma, så en kille kom hem till mig och var där hela hela dagen och det var jättejättebra för vi gjorde inget mer än att äta spaghetti, pratade i timmar om inget alls och så råkade vi somna nära nära på min minisäng. vi åkte buss tillsammans till stan och sen har vi knappt träffats varken innan dess eller efter och det är ganska ledsamt. men jag åkte på fest istället. vi dansade, badade nakna mitt i natten, åt pizza och till sist somnade i högar på soffor. när solen gick upp och klockan var fem smög jag ut och tog tåget till min mormor och morfar.

*
Jag spenderade dagen på min pojkväns gård. Klappade skygga katter, klättrade i trasiga stegar och hånglade i en tom kohage. På kvällen somnade jag tätt intill honom invirad i hans täcke och han viskade “allt känns så perfekt nu. Jag älskar dig”.
/


Some of your favorite summer memories. Read by click ”in english” below FAQ.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!