foto: europarunt.se

‽
Fortsätter gif:ar röra på sig när man byter flik i webbläsaren?

‽
Ska jag fira på något sätt när jag når bana 1000 i Candy Crush? Kul tema på fest ändå?

‽
Vilket är nästa gulliga internetdjur efter ugglar, igelkottar och hundar? Jag gissar på rockor.

‽
Varför fortsätter jag röka när man kan dö?? OCH det är inte ens coolt? Måste verkligen sluta

‽
Vilken långkörarsitcom borde jag kötta över vintern? Vänner, Frasier och Seinfeld har jag sett för många gånger. Försökte mig på That 70’s Show men den hade åldrats sämst och var dålig smak i munnen-förlegad.

‽
Kan något najs varumärke göra en klädkollektion med mig igen? Vill göra french workwear för tjejer.

‽
Varför skjuter jag upp mitt skrivande hela tiden fastän jag har helt klara scener i huvudet? VARFÖR

‽
Undrar hur många svarta ballonger man behöver köpa om man vill täcka hela vardagsrumstaket på Halloween

‽
Kan en svart basker vara något jag bör införskaffa i mitt liv eller kommer jag bara se ut som jag gjorde 2008 då? Det vill jag inte.

‽
Varför har ingen berättat för mig om skiljetecknet interrobang tidigare? Namnet? Utseendet? Betydelsen? Allt?

Tom vecka utan möten.

Om jag fick bestämma helt fritt hur jag skulle tillbringa min vecka önskar jag mig att jag läser böcker på morgnarna, skriver på förmiddagarna, tar en lång promenad på luncherna och bloggar och svarar på mail på eftermiddagarna. Sedan hem, laga middag (pasta!) och kolla på serier.

Egentligen är ju det där min frilansformel alltid. Det är så tanken är att jag ska lägga upp mitt liv varje vecka året runt, men på något vänster lyckas jag alltid fylla veckan med sjuttioelva möten och så tar dagen slut.

Inget dränerar kreativiteten så mycket som möten. Ett av mina nyårslöften till 2018 ska banne mig bli att ha tre-fyra helt människofria arbetsdagar i veckan. Klämma ihop mötena på en och samma dag istället.

Gud vad detta blev ett tråkigt inlägg om möten bara? Mö-te. Till och med tråkigt ord.

Jag åker till London på lördag. Det blir fint.

❤️

Så var ännu en vecka slut. Ännu en söndag, ännu ett kryss i kalendern.
Eller det sista var ljug. En analog kalender har jag inte använt sedan 2011. Minns ni min sista kalender? Kanske den enskilt finaste kalender jag ägt, jag tänker att jag slutade på topp.

Söndag är min näst sämsta dag av veckan för att den är så nära den sämsta.
Men det är även en vattna-växter-dag så jag tror att i alla fall dom gillar den ganska bra.
Här kommer en topp 7 lista med hur jag gillar dagarna generellt:
1. Fredag.
2. Onsdag.
3. Torsdag.
4. Lördag.
5. Tisdag.
6. Söndag.
7. Måndag.

Bra, då vet ni.

Jag klippte ner mitt palettblad men det växte sig högt igen på en månad. Mitt vardagsrum är tydligen något slags paradis för växter, kan nästan se hur de kråmar sig i solen.

Långärmade tunna tröjor är det bästa med hösten. Särskilt ribbade tomatröda med knäppning! Denna är från Asos (adlink). Kjolen är från Topshop men jag köpte den i början av året så vet inte om den finns kvar.

Och ja, #metoo såklart. För er som undrar varför jag inte skriver något om det. Man kanske inte alltid orkar vara så privat om något så skört och utelämnande inför så många kanske man ändå kan sätta sig in i.

Men alltid #metoo, vad annars? Från blottare utanför lågstadiets skolmurar, okända män som dragit in mig på klubbtoaletter, tonårskillar som pressat ner mitt huvud för avsugningar på skärgårdsöar, folköl som i smyg bytts ut mot starköl på hemmafester för att göra en medgörligare, filmer man inte visste spelades in, glåpord på gatorna, att bli jagad genom en park i natten, att låsa in sig i ett badrum och gråta framför en spegel för att man gick med på något man inte helt säkert ville, en hand över ett bröst, några fingrar än längre ner av en skedande killkompis, att bli fasthållen på bussar och tunnelbanor med händer under kläderna och skrika på hjälp, att bli förföljd av mörktonade bilar vid morgontimmarna och till saker som hänt alldeles nyss, saker som kostat tusentals terapikronor för att äcklet och skammen ska gå över. Och det gör den väl. Sen.

Ska vi djupdyka in i min telefon och spana in mina anteckningar på mobilen?
Ja! Kul.

Ska jag vara ärlig var det mesta för privat alternativt för pretentiöst. Det är ändå sjukt vad dåligt man skriver ganska ofta när man mår kasst. Man förlorar helt kontrollen på vad som är skämskudde och inte.

Å andra sidan behövde jag skriva av mig och anteckningarna är ju inte direkt meningen att se dagens ljus.
Förutom idag då! Special special only for you

Samlade ihop lite av allt möjligt. Glad lördagsläsning.

Min senaste inköpslista! Genomskinliga strumpbyxor och stayups (så omodernt ord?) har jag redan kirrat. Godishamburgare + maten jag ska käka nästa vecka får bli inhandling imorgon eller på måndag. Folkungagatan 80:s tobak har godishamburgare om någon undrar. Kan va svårt att få tag i i den här stan ändå. Alltså dom stora, inte dom små.

Här var jag antagligen full.

Från i våras när jag skulle flyga någonstans. Tycker fortfarande att detta är något av det sorgligaste med att vara singel? Vem skickar man alla hjärtan till.

En textrad från Don’t Rain on My Parade som jag sedan använde som rubrik i ett blogginlägg.

Födelsedagsönskelista jag skrev. Har numera 3 av dom 4 grejerna! Men en stektermometer kan ju inte vara så svårt att införskaffa.

En början till ett blogginlägg om Tinder jag tänkte skriva i början av sommaren. Ångrade mig sen för att jag tappade lusten att vara privat.

Har sjuttielva såna här anteckningsblad från när jag översatte Rupi Kaurs Milk & Honey. Samlade på synonymer och gick runt och smakade på dom.

En text som jag skrev i maj om att bli illa behandlad och svallvågorna efter det som uppstår, men som jag inte tyckte blev tillräckligt bra.

En annan text jag skrev som jag inte heller tyckte blev tillräckligt bra, om utseende.

Avslutar detta inlägg med en jävligt bra lista.

Paristemat på denna blogg fortsätter.

Eller är det så mycket ett Paristema som kanske ett Parislängt som fläckar av sig här kanske.

Bestämde mig förra veckan för att i mars, då drar jag till Paris i en månad minst. Hyr en lägenhet, skriver bok och dricker rödpang.
Så får det bli.

Jag känner mig redo nu för att lämna Stockholm en stund. Kanske inte så långt bort som till Sydkorea, men Paris ligger ju bara några timmar bort.

Och nä, det kanske inte är något världsomvälvande att dra till dit några veckor, men den varma känslan inuti när jag tänker på det är det ultimata beviset på att jag börjar komma tillbaka till min egen person som jag förlorade en stund.

Men ännu är det oktober och inte mars.

Det ska bli 16 grader idag? Bra jobbat hösten.

pic source.